Följ oss

Nyheter

Sotkamo Silver presenterar feasability study

Publicerat

den

Timo Lindborg presenterar Sotkamo SilverTimo Lindborg, VD på Sotkamo Silver presenterade bolaget och dess framtidsutsikter på ett investerarseminarium hos Redeye den 22 mars 2012. Utöver en sammanfattning av bolaget och dess framtid så uppdaterades aktiemarknaden även om den utlovade feasability studyn som ledningen för Sotkamo Silver lovat skall vara klar under det första kvartalet 2012. Bara en kort stund innan den ordinarie bolagsstämman i Sotkamo Silver 2012 skickades det ut ett pressmeddelande som visade att Sotkamo Silver (NGM: SOSI) har färdigställt sin Bankable Feasibility Study för bolagets Taivaljärvi Silver-projekt i Finland. En dag till godo på kvartalet, men större marginaler än så behövs inte för att hålla ett löfte till aktieägarna.

Mineralisationen i Taivaljärvi ligger på 13 miljoner ton och bolagets mineralreserver ligger på cirka 3,1 miljoner ton. In situ-värderingen är således cirka 500 miljoner. Det betyder att bolaget har en kort återbetalningstid, ledningen räknar med att denna ligger så lågt som två år från produktionsstart. Siffrorna är imponerande, studien visar på en IRR på mellan 43 och 46 procent och en EBIDA-marginal på höga 51 procent. Produktion förväntas starta vid årsskiftet 2013/2014 och kunna pågå i minst tio år som är gruvans prognostiserade livslängd. Denna tenderar emellertid att komma att öka allt eftersom ytterligare arbeten och prospekteringar görs i anslutning till en gruva.

Av de tidigare kommunicerade 3,5 miljoner ton känd och indikerad malm har 3,1 miljoner ton överförts till kategorin bevisade och sannolika mineralreserver i samband med genomförandet av Bankable Feasibility studyn. Detta ger en livslängd på 10 år, istället för de tidigare kommunicerade 7 åren.

Bankable Feasibility Studyn inkluderar även en malmproduktionsplan för år 2013 till och med 2023. Enligt planen kommer ca 350.000 ton brytas årligen. Bolaget räknar med att få miljötillstånd för gruv- och bearbetningsaktiviteter under 2012 och att produktionen skall kunna starta under efterföljande år.

Sotkamo Silver - Bild på fyndighet

Den brytvärda fyndigheten är ca 420 lång och sträcker sig ca 550 meter från topp till botten.

I och med att studien är klar har aktiemarknaden ett betydligt bättre underlag för att kunna värdera den kommande silvergruvan i Finland. Resultatet av denna studie är så pass lovande att ledningen tror att det finns anledning att tro att både Sotkamo Silver och bolagets aktieägare kan komma att dra fördel av silverpriset. Nästa fråga är emellertid hur ledning och styrelse i Sotkamo Silver planerar att finansiera utvecklingen av Taivaljärvi Silvergruva för det kommer att behövas pengar till detta, närmare bestämt 35 till 40 miljoner euro varav 25,8 miljoner euro behövs för att starta.

Sotkamo Silver har borrat cirka 51,000 meter till en kostnad 150 euro per meter, och det är ännu inte klart. Det stigande silverpriset har emellertid gjort att Sotkamo Silver kunnat få finansiering för sitt projekt. När Timo Lindborg och hans kompanjoner tog över projektet låg silverpriset på låga 8 USD per troy ounce.

Se företagspresentationen av Sotkamo Silver.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Gruvstart under 2024 för Botnia Exploration

Publicerat

den

Guld på Botnia Explorations marker

Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör Analysguiden fortsatt positiv till aktien.

Nu är arbetet med att starta guldbrytning i Fäbodtjärn i full gång efter att alla tillstånd är på plats. Positivt är att ett avtal om anrikning av malmen tecknades under januari med Dragon Mining. Botnia tar nu steget från att vara ett prospekteringsbolag till gruvdrift och guldproduktion. Efter att Botnias start av malmbrytning i Fäbodtjärn förskjutits under flera år, främst på grund av långsam hantering från berörda myndigheter, har nu knutarna lösts.

Miljötillståndet för guldfyndigheterna Fäbodtjärn och Vargbäcken vann laga kraft redan i slutet av 2021. Konstruktion och uppstart sinkades dock, bland annat av att Bergsstaten dröjde med återkoppling för markanvisning. Markanvisning, ett krav för att påbörja markarbeten, vann laga kraft i mars 2023. Botnia bedömer nu att rampdrivning kommer starta under våren 2024.

Under andra kvartalet 2023 ställde Botnia ut en säkerhet för efterbehandling och återställning motsvarande 4,4 Mkr som har godkänts och vunnit laga kraft av Mark- och miljödomstolen. Därmed har markberedningsarbeten kunnat påbörjas.
Botnia bedömer nu att malmleveranser kan komma att starta under hösten 2024. Fäbodtjärn klassas som en av Sveriges mest höghaltiga guldfyndigheter.

Ny genomförbarhetsstudie på gång

Botnia uppdaterar för närvarande den genomförbarhetsstudie (feasibility study) som gjordes under 2018 och som befintliga beräkningar kring intäkter, kostnader och kassaflöden baseras på. Sedan studien gjordes för fem år sedan har ett flertal parametrar väsentligt förändrats. Det guldpris den befintliga studien baseras på uppgick till 364 tkr/kg. Nuvarande guldpris är omkring 690 tkr/kg. Den uppdaterade studien väntas vara klar under våren.

Ett grundantagande vid 2018 års studie var att malmen skulle bearbetas i Bolidenägda Rönnskärsverken. Nu har i stället ett avtal tecknats om bearbetning i Svartlidenverket som ägs av Dragon Mining. Vidare har brytningsplanerna modifierats sedan 2018. Kostnadskalkylen för brytning och produktion har också förändrats, drivet av en högre inflation. Sammantaget är vår bedömning att den uppdaterade studien kommer att visa att det högre guldpriset mer än väl kommer att kompensera för prognosticerade kostnadsökningar.

Produktionsstart 2024 ger potential

Aktien har tappat initialt under 2024 men visar en uppgång om cirka 50% sedan ett år. Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör oss fortsatt positiva och vi ser en potential i aktien. Vi avvaktar dock den uppdaterade studien för att redovisa nya prognoser över kassaflödesutvecklingen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kakao spränger 6000 USD-nivån med bred marginal

Publicerat

den

Kakaoträd

Kakaopriset fortsätter att rusa i höjden som att det inte finns någon begräsning alls. Nu kostar kakao i form av mars-terminen på ICE-börsen hela 6401 USD per ton. Om vi pratar nominella priser så har kakao aldrig varit dyrare i modern tid. Det var en pristopp år 1977 på 5379 USD, men sedan föll priset och kring millennieskiftet så var priset nere kring 1000 USD.

Mars 2024-terminen på kakao, USD per ton

Det finns dock en naturlig förklaring till det höga priset och det är det låga priset för 20-30 år sedan. Priserna var då så låga att odlarna inte såg någon anledning till att satsa sin framtid på att plantera kakao. En stor del av de kakaoproducerande träden idag är därför gamla, vilket innebär att de både producerar mindre och är mer känsliga för ofördelaktigt väder.

På toppen av detta kan sedan läggas andra faktorer, som att befolkningen i världen har växt och dessutom blivit mycket rikare, samt även satsningar från bland annat EU att kakao-odlingar inte ska anläggas genom att hugga ner skog.

Men situationen lyfter fram det man ofta upprepar, vad som får ner höga priser är höga priser. Nu har priset kommit upp och det kommer göra att odlare åter blir intresserade av att investera i odlingar och med tiden kommer det göra att utbudet ökar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt

Publicerat

den

Solceller i Sahara

Byggandet av stora solenergiparker i Saharaöknen kan ha oväntade effekter på solenergin i världen – även i länder långt från Sahara. Solparkerna kan enligt nya simuleringar minska produktionen av solenergi i länder som USA, Indien och Kina. Det visar forskning vid Lunds universitet.

Att storskaliga solenergiparker kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet är välkänt. Detta då solpanelerna är mörkare än Saharas ljusa sand, vilket leder till att de absorberar extra energi som avges som värme. Det som förvånade forskarna i det här fallet var att byggandet av omfattande solenergiparker kan ha långtgående och varierande effekter på både klimat och produktionen av solenergi globalt. 

– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger Zhengyao Lu, forskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom artikeln ”Large-scale photovoltaic solar farms in the Sahara affect solar power generation potential globally” publicerad i tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA. Forskarna fann att dessa effekter beror på förändringar i ytans albedo, ett mått på ljus som reflekteras av ytan viket hör ihop med de mörka solpanelerna, samt påverkan på atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.

Å andra sidan kan vissa områden gynnas av dessa förändringar, med ökad solenergiproduktion som resultat. Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Detta då exempelvis molntäckets minskning påverkar förutsättningarna för solenergiproduktion positivt, medan en ökning av detsamma påverkar det negativt. Färre moln ger mer sol, helt enkelt.

–  Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.

Påverkan på solenergiproduktionen uppgår enligt studien till plus eller minus fem procent i ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker.  

– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.

Fortsätt läsa

Populära