Nyheter
Sojamajsspreaden är ingen no-brainer
Kvoten mellan sojapriset och majspriset idag är omkring 15 procent över sitt historiska medelvärde. Därmed kan man som råvaruinvesterare känna sig lockad av en spreadposition för konvergens till medelvärdet, det vill säga en kort position i sojabönor och en lång position i majs. Dock är det ingen självklarhet att detta är en klok position.
Huvudskälet till att förhålla sig skeptisk till spreadpositionen, är att terminskurvorna för soja respektive majs redan är prissatta för en konvergens. Ser vi på kontrakten för nästa års skörd, soja i november 2015 respektive majs i december 2015, är kvoten bara ett par procentenheter över den historiska normen. Alltså måste konvergensen ske snabbare än på ett år för att en spreadposition ska ge positiv avkastning. Beroende på hur spreaden implementeras – i korta ändan av terminskurvan eller lite längre ut – blir strategin dessutom känslig för förändringar av terminskurvorna.
I diagrammet nedan finns kvoten mellan soja och majs och dess medelvärde sedan 1970 i den övre panelen. I den undre panelen finns utvecklingen för en månatligen omviktad spread mellan soja och majs med 10 procents exponering i varje ben på vänster axel. På den högra axeln finns den skillnaden i terminsstrukturen mätt över ett år (idag soja november 2014 mot 2015 respektive majs december 2014 mot 2015). När de grå staplarna är uppåt lutar terminskurvorna så att spreaden i den övre panelen är lägre ett år än idag. Detta är fallet just nu.
Det är inte tydligt att en konvergensstrategi skulle ha fungerat historiskt. Snarare verkar det som om en strategi baserat på terminsstrukturen skulle ha fungerat bättre.
[hr]
Om skribenten
Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.
Nyheter
Nya rekord i global användning av kol
Den globala användning av kol sätter ett nytt rekord och förväntas nå ännu högre höjder under de kommande åren enligt en färsk rapport från IEA. Utmärkande är att IEA återkommande måste revidera upp sina prognoser. Under 2024 förväntas den globala konsumtionen nu bli 8,77 miljarder ton och för att krypa vidare uppåt och nå en platå vid 2027.
Elproduktionen i Kina är särskilt viktig för de globala kolmarknaderna, eftersom ett av tre ton kol som förbrukas i världen eldas i ett kraftverk i landet.
Kinas utbyggnad av kärnkraft, solceller och vindkraft kan begränsa användningen av kol under de kommande åren, men IEA lyfter fram att det finns ett flertal osäkerheter i analysen.
Samtidigt ökar efterfrågan på kol fortfarande i flera väldigt stora tillväxtekonomier där efterfrågan på el ökar kraftigt i takt med den ekonomiska tillväxten och befolkningstillväxten, till exempel i Indien, Indonesien och Vietnam. I tillväxtekonomierna drivs tillväxten främst av efterfrågan på kol från kraftsektorn, även om den industriella användningen också ökar.
Nyheter
Kärnkraft och litet inslag av solenergi ger den billigaste elektriciteten i Japan
Japan är ett land med väldig begränsad tillgång på egna naturresurser, varför även frågan om energi är väldigt central för landet. Nu har man gjort en stor genomgång för att komma fram till vilka energiformer som ger den lägsta totalkostnaden för energi vid 2040 under olika scenarier.
Slutsatsen är att kärnkraft har den lägsta totalkostnaden. Solenergi kan både ha den högsta och lägsta kostnaden. Om en liten mängd solceller installeras så har solenergi den lägsta kostnaden, men om en större mängd installeras så blir det den avsevärt dyraste formen av energi. Kärnkraft plus ett litet inslag av solceller är således optimalt för Japan.
Det är Stephen Stapczynski på Bloomberg som uppmärksammar rapporten och kan man japanska så finns den att läsa här.
Nyheter
Kinas produktion av kol slår nytt rekord
Javier Blas uppmärksammar att Kina under november slog ett nytt rekord i produktion av kol och passerade där med det tidigare rekordet från i början av 2023. Kolkraft är ryggraden i Kinas produktion av elektricitet.
Vi skrev nyligen om att Kina satsar stort på att bygga ut billig kolproduktion i Xinjiang, vilken växer fram som landets fjärde stora hubb för kolproduktion.
Kina satsar även stort på att bygga kärnkraftverk, men eftersom landet hela tiden behöver mer elektricitet så kommer inte kärnkraften att ersätta kolkraften på ett bra tag, landet behöver båda. Där emot kan utbyggnaden av kolkraft hållas på en lägre nivå för varje kärnkraftverk som tillkommer. Kina godkänner tio kärnkraftsreaktorer per år vilket på ett årtionde ger ett hundratal nya kärnkraftsreaktorer om samma tempo fortsätter att hållas. Utbyggnaden kommer rimligtvis även att öka när de nya reaktormodeller som Kina själva har utvecklat har byggts i ett antal.
-
Nyheter4 veckor sedan
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Europe’s largest oil field halted – driving prices higher
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: US inventories remain well below averages despite yesterday’s build
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter4 veckor sedan
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden