Följ oss

Nyheter

Sojamajsspreaden är ingen no-brainer

Publicerat

den

Sojabönor och majs
Anders Blomqvist om råvaror

Anders Blomqvist

Kvoten mellan sojapriset och majspriset idag är omkring 15 procent över sitt historiska medelvärde. Därmed kan man som råvaruinvesterare känna sig lockad av en spreadposition för konvergens till medelvärdet, det vill säga en kort position i sojabönor och en lång position i majs. Dock är det ingen självklarhet att detta är en klok position.

Huvudskälet till att förhålla sig skeptisk till spreadpositionen, är att terminskurvorna för soja respektive majs redan är prissatta för en konvergens. Ser vi på kontrakten för nästa års skörd, soja i november 2015 respektive majs i december 2015, är kvoten bara ett par procentenheter över den historiska normen. Alltså måste konvergensen ske snabbare än på ett år för att en spreadposition ska ge positiv avkastning. Beroende på hur spreaden implementeras – i korta ändan av terminskurvan eller lite längre ut – blir strategin dessutom känslig för förändringar av terminskurvorna.

I diagrammet nedan finns kvoten mellan soja och majs och dess medelvärde sedan 1970 i den övre panelen. I den undre panelen finns utvecklingen för en månatligen omviktad spread mellan soja och majs med 10 procents exponering i varje ben på vänster axel. På den högra axeln finns den skillnaden i terminsstrukturen mätt över ett år (idag soja november 2014 mot 2015 respektive majs december 2014 mot 2015). När de grå staplarna är uppåt lutar terminskurvorna så att spreaden i den övre panelen är lägre ett år än idag. Detta är fallet just nu.

Pris på sojabönor mot majs

Det är inte tydligt att en konvergensstrategi skulle ha fungerat historiskt. Snarare verkar det som om en strategi baserat på terminsstrukturen skulle ha fungerat bättre.

[hr]

Om skribenten

Anders Blomqvist arbetar med kapitalförvaltning på Ålandsbanken Sverige AB, del som förvaltare av Ålandsbanken Commodity Fund och dels med tillgångsallokering och portföljoptimering. Han är också ansvarig för derivathandeln i Ålandsbanken Defined Risk, se www.alphamanco.lu. Anders erhöll sin PhD i Optimization and Systems Theory från matematiska institutionen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm 2005.

Nyheter

Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet

Publicerat

den

Elstation i närbild

Tyskland har skrivit ner prognosen på hur mycket elektricitet landet kommer att behöva 2030. Hittills har prognosen varit 750 TWh, vilken nu har skrivits ner till 600-700 TWh,

Det kan vid en första anblick låta positivt. Men orsaken är inte att effektiviseringar. Utan priserna är så pass höga att företag inte har råd att använda elektriciteten. Elintensiv industri flyttar sin verksamhet till andra länder och få företag satsar på att etablera energikrävande verksamhet i landet.

Tyskland har inte heller någon plan för att förändra sin havererade energipolitik. Eller rättare sagt, planen är att uppfinna fusionskraft och använda det som energikälla. Något som dock inte löser problemet på några årtionden.

Prognos över efterfrågan på elektricitet i Tyskland
Fortsätt läsa

Nyheter

Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde

Publicerat

den

Kol i Kina

Kinas officiella statistik för elproduktion har släppts för augusti och den visar att landet slog ett nytt rekord. Under augusti producerades 936 TWh elektricitet.

Stephen Stapczynski på Bloomberg lyfter fram att det är ungefär lika mycket som Japan producerar per år, vilket innebär är de producerar ungefär lika mycket elektricitet per invånare.

Kinas elproduktion kom i augusti från:

Fossil energi67 %
Vattenkraft16 %
Vind och Sol13 %
Kärnkraft5 %

Stapczynskis kollega Javier Blas uppmärksammar även att det totala rekordet inkluderade ett nytt rekord för kolkraft. Termisk energi (där nästan allting är kol) producerade 627,4 TWh under augusti. Vi rapporterade tidigare i år att Kina under första kvartalet slog ett nytt rekord i kolproduktion.

Fortsätt läsa

Nyheter

Det stigande guldpriset en utmaning för smyckesköpare

Publicerat

den

Priset på guld i svenska kronor per gram

Guldpriset når hela tiden nya höjder och det märks för folk när de ska köpa smycken. Det gör att butikerna måste justera upp sina priser löpande och kunder funderar på om det går att välja något med lägre karat eller mindre diamant. Anna Danielsson, vd på Smyckevalvet, säger att det samtidigt gör att kunderna får upp ögonen för värdet av att äga guld. Det högre guldpriset har även gjort att gamla smycken som ligger hemma i folks byrålådor kan ha fått ett överraskande högt värde.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära