Connect with us

Analys

SEB – Råvarukommentarer, 14 januari 2013

Published

on

Sammanfattning av rekommendationer

Rekommendationer för råvaror den 14 januari 2013

Inledning

Råvaruindex var oförändrat i veckan som gick. Till vinnarna hörde platina, el, majs och kaffe. De som föll mest var utsläppsrätter för CO2 och kol (som båda används för att producera el) och zink. På grund av diskrepansen mellan elpris och kostnaden för att producera el, går vi över till neutral rekommendation på el. I fredags kväll publicerade det amerikanska jordbruksdepartementet (USDA) också sina månatliga estimat på jordbruksprodukter, samt höstsådd av vete och lager per 1 december. Efter att ha analyserat den statistiken ändrar vi också säljrekommendationerna för majs och vete till neutral rekommendation. Socker och i synnerhet kaffe ser ut att bilda en botten efter en lång tid av fallande pristrend. För kaffe går vi över till en köprekommendation av KAFFE S, men avvaktar med socker i neutralt läge.

Råolja – Brent

Priset på råolja föll kraftigt i fredags, vilket vi ser som en några dagar försenad nedgång. På den positiva sidan meddelade Saudiarabien att de sänker sin produktion med 4.9% till 9.025 miljoner fat om dagen från december för att undvika ”överproduktion” under det första halvåret i år. Det visar en påtaglig vilja att hålla priset stabilt på den här nivån.

Pris på brentolja fr januari 2012 - 2013

Oljemarknaden ter sig väldigt tråkig, eftersom det är näst intill inga kursrörelser. Däremot ger den en ganska attraktiv avkastning för den som bara vill äga OLJA S. I diagrammet nedan ser vi prisskillnaden mellan det 12 månader långa terminskontraktet och det kortaste (”spotkontraktet”). Den visar att den som på årsbasis äger oljeterminer tjänar 6% utöver spotprisförändringen. Det är en ganska god avkastning, även om spotpriset inte rör sig.

Den senaste veckan har skillnaden mellan 12-månaders terminskontrakt och spotkontraktet fallit. Det innebär att marknaden tycker att det blivit mindre brist på spotmarknaden, vilket rimmar illa med att Saudiarabien har strypt sin produktion.

CO1 Comdty - Generic 1st CO future

Nedan ser vi den veckovisa lagerstatistiken från USA. Den visade på en ökning av råoljelagren i linje med förväntningarna, men en ökning av bensin och destillatlagren som var större än väntat.

Lagerstatistik över olja i USA

Sammanfattningsvis, råolja har blivit en lite tråkig marknad, men den erbjuder en stabil extraintjäning, utöver räntan (som i och för sig just nu är noll i dollar), som är attraktiv, samtidigt som man äger en råvara som har en chans att stiga om värre oro uppstår i t ex Mellanöstern. Detta brukar vara negativt för aktiemarknaden, så olja har alltid varit en bra råvara att vara investerad i. Vi rekommenderar alltså köp av OLJA S.

Elektricitet

Elpriset, som ”gappade” upp över motståndslinjen (nu stödlinjen) på 36.75 euro per MWh, har stabiliserats kring 38 euro. Det vanliga är att ”gap” fylls. Det skulle innebära att vi får se en rekyl ner mot stödlinjen. Fundamenta talar också för lägre pris. Vi rekommenderar alltså att man kortsiktigt tar hem vinster på långa positioner.

Teknisk analys på elpriset den 13 januari 2013

Nedan ser vi terminspriset för andra kvartalet och marginalkostnaden för att producera elektricitet med kol, i euro per MWh. På lång sikt är det marginalkostnaden för kolkraft som styr elpriset i Sverige. Vatten- och kärnkraft räcker inte till och då är det kol som styr vid den konsumtion vi ligger på idag (och konsumtionen har varit ungefär på konstant nivå de senaste åren).

Terminspriset för andra kvartalet och marginalkostnaden för att producera elektricitet med kol

Det är naturligtvis orimligt att priset ska stiga samtidigt som kostnaden faller. Anledningen till avvikelsen kan möjligtvis finns i förändringar i den hydrologiska balansen.

Markedskraft publicerar statistik på den hydrologiska balansen för Norge och Sverige. Den anges i TWh kraft som finns lagrat i vatten som kan passera ett vattenkraftverk. I diagrammet nedan visas hur mycket mer / mindre som finns i förhållande till vad som är normalt. Och med normalt avses genomsnittet för respektive dag på året mellan 1962 och 2006. Vi ser i diagrammet att den hydrologiska balansen gått från ett överskott på ca 10 TWh till ett litet underskott. Detta har skett på bara lite drygt en månad.

Hydrologiska balansen

December och januari är de månader när vattenkraftverken producerar mest elektricitet, men vi kan se skillnaden på utvecklingen i år jämfört med årsskiftet mellan år 2011 och 2012, när den hydrologiska balansen ökade.

Sammantaget tror vi ändå att elpriset rusat iväg lite för fort på tekniska faktorer och att fundamenta kommer att dra ner priset igen, åtminstone på kort sikt. Vi rekommenderar därför att man går ur långa positioner.

Naturgas

Naturgasterminen på NYMEX (mars 2013) steg med 2.6% i fredags upp från stödnivåerna vi skrev om i förra veckobrevet. Tekniskt ser marknaden ut att vilja rekylera uppåt efter att ha varit i fallande trend sedan oktober-november. Prisuppgången var en reaktion på att USA:s Energy Information Administration (EIA) rapporterade den största lagerminskningen på veckobasis sedan februari för två år sedan. Lagren minskade med 201 miljarder kubikfot, betydligt mer än väntade 191 miljarder kubikfot.

Men ovanligt varmt väder är på väg in över USA och prognosen är att det ska hänga sig kvar i veckan. Temperaturen spelar stor roll, eftersom 50% av amerikanska hem använder gas för uppvärmning. I fredags publicerade Bloomberg en sammanställning av 14 tillfrågade gasmarknadsanalytiker. Den visade att 10 av dem (71%) förutspådde lägre priser på naturgas i veckan som kommer, pga det varmare vädret. Å andra sidan var visserligen temperaturen ovanligt hög (den högsta de senaste fem åren) i Chicago i fredags, men hade i går (söndags) fallit abrupt ner till för årstiden normala nivåer igen.

Nedan ser vi ett kursdiagram på mars-kontraktet på NYMEX-börsen. Det är detta kontrakt som just nu är underliggande i BULL NATGAS X4 S och BEAR NATGAS X4 S. Vi ser att det finns starka stöd precis under dagens kursnivå. Det ger i sig ingen anledning att rekommendera köp, men man bör i vart fall inte vara köpt BEAR NATGAS X4 S, så länge stödnivåerna håller

Diagram över naturgaspris 1 år

Guld och Silver

Guldpriset har fortsatt att handlas i fallande trend. Det tekniska stödet på strax över 1625 höll när det testades tidigare i år. Det talas i USA om behov av ännu mer monetär stimulans (ökning av penningmängden). Det tynger dollarn och stärker därmed guldpriset (som noteras i dollar).

Teknisk analys för priset på guld (spot)

Nedan ser vi kursdiagrammet för silver i dollar per troy ounce. Situationen är snarlik den för guld. Vi tror att de senaste veckornas rekyl uppåt är just det, en rekyl. Trenden nedåt pekar mot 28 dollar per troy uns.

Kursdiagram över priset på silver

Platina

Platina, vår favorit bland de tre ädelmetallerna, har gått upp rejält i veckan som gick. Marknaden testar nu en kortsiktig motståndsnivå på 1646.70. Bryts den, är det fritt upp till 1730 dollar.

Platinapris, marknaden testar kortsiktig motståndsnivå

Nedan ser vi priset på platina i termer av guld, eller ”växelkursen” mellan XPT och XAU, valutakoderna för de två ädelmetallerna. Vi ser att platina har passerat en viss motståndsnivå i relationen. Platina har nu mindre än 2% kvar till att handlas på par till guld. Platina har historiskt varit dyrare än guld. Det har varit det ”normala” och situationen kan vara på väg att ”normaliseras” igen.

"Växelkursen" mellan guld och platina

Vi tror alltså på att priset på platina ska gå upp och på att platina ska ge bättre avkastning än guld och silver. Vi rekommenderar köp av PLATINA S eller BULL PLATIN X2/X4 S för den som vill ha högre utväxling.

Basmetaller

Efter årets starka inledning med uppgångar på 3-4 % under den första handelsdagen har optimismen avtagit. Priserna har successivt fallit tillbaka, men är ändå upp på året efter 1,5 veckas handel mellan 1 och 3 %. Undantaget är zink som föll tillbaka relativt kraftigt under den senare delen av den gångna veckan. Zink är nu ned 3 % under årets inledning. Till detta finns en möjlig förklaring (som delas av andra aktörer): omviktning av två av de största råvaruindexen under perioden 8-15 januari. Uppgifterna varierar något men klart står att de behövt sälja mycket aluminium och zink, det ryktas om 13,000 LME-poster vardera under perioden. Inte så mycket likviditetsmässing för aluminium, men desto svårare för zink att ta emot.

Kinesisk statistik kommer in fortsatt starkt. I veckan var det handelsbalansen som inger förtroende med ökad export och import. Det senare avspeglas i fortsatt bra efterfrågan på metaller, framför allt koppar och järnmalm. Samtidigt ökade inflationen lite mer än väntat (2,5 %) vilket påverkade marknaden lite negativt under fredagen. Oro för amerikanska budgetförhandlingar kommer prägla marknaden de närmsta veckorna, men viktigast är ändå signalerna från Kina. Det blir nog lite avvaktande inför det kinesiska nyåret (med början 10 feb) och utvecklingen i början av Ormens år. Vi kvarstår med vår bedömning om fortsatta stimulanser vilket ger stöd till markanden och reducerar risken på nedsidan. Positiva överraskningar från övriga världen kommer kunna ge styrka till de basmetaller som enligt vår mening har störst potential på uppsidan ur ett fundamentalt perspektiv (nickel och zink).

Koppar

Kinas handelssiffror uppfattades som positiva, framför allt då exporten ökade (bra efterfrågan i omvärlden). Kopparimporten var dock något av en besvikelse. Den föll från 365 tton i november till 341 tton i december. Toppmånaderna brukar ligga kring 450 tton. Det är fortsatt höga siffror och trenden är ökande, kanske inte i den takt som kan förväntas den här tiden på året.

Den tekniska bilden är relativt neutral för tillfället. Om LME-noteringen (3 månaders) kommer ned mot $7800 är det ett köp. Alternativet är att avvakta ett brott på uppsidan, vilket skulle vara definitivt över $8400.

Teknisk analys på kopparpris

Aluminium

En positiv kvartalsrapport från en väldens största aluminiumproducenter, amerikanska Alcoa, påverkade alla finansiella marknaden under veckans inledning. Resultatet kom in som väntat, men det var framför allt framtidsutsikterna som blev tongivande. Bolaget tror på en stark efterfrågan som väntas växa klart över trend på 7 %, och föga förvånade, främst drivet från Kina. Vi har nämnt tidigare att aluminium tar marknadsandelar från andra material och har därmed väldigt ljusa utsikter.

”Problemet” är utbudet som är överhängande. Alcoa tror på ett fortsatt överskott som tar tid att beta av. Den starka efterfrågan begränsar nedsidan, samtidigt som utbudet har motsvarande effekt på uppsidan. Terminsmarknaden har lugnat ned sig efter turbulensen i december då skillnaden mellan spotpriser och terminspriser var negativ (backwardation).

Tekniskt sett ligger priset och balanserar på trendlinjen, men tenderar att vilja bryta uppåt. Vi är fortsatt lite avvaktande men utesluter inte nya test upp mot motståndsnivån $2200.

Aluminiumpriset balanserar på trendlinjen

Zink

Som vi nämnde i ingressen led zinken av veckans omviktning av råvaruindexen. Stora volymer skulle säljas (enligt rykten ca 13 000 LME-kontrakt, vilket är ganska mycket för zink). Detta är av tillfällig karaktär och således bör trycket av den orsaken minska i veckan.

Som vi skrivit tidigare är de största användningsområdena för zink bygg- och transportindustrin. Två områden som nu gynnas av en mer positivt syn på tillväxten i Kina och USA. Zink ligger väl placerad i det scenariot. De kommande årens begränsningar av utbudet talar också för en starkare zinkmarknad. Hotet är, som vi också nämnt tidigare, kortsiktigt överskott p.g.a. ökad gruvproduktion i Kina. Enligt bedömare avtar tillväxten nu av det kinesiska utbudet. Zinkpriset är fortfarande lågt ur ett produktionskostnadsperspektiv och lönsamheten är svag i smältverksledet. Överskottet har också byggt stora lager som måste betas av. Ett troligt scenario är samma utveckling som för aluminium, d.v.s. att lagret knyts upp i finansieringsupplägg (se tidigare beskrivningar kring aluminiummarknaden) som kommer att undanhålla material från konsumenter, vilket framför allt gynnar de fysiska premierna, men också sannolikt zinkpriset. Omsvängningen av stämningsläget gör att vi nu bedömer att marknaden kommer diskontera starkare fundamental balans, vilket ofta innebär att investerare köper i ”förtid”.

Veckan före jul rekommenderade vi att ta vinst kring motståndet vid 2150. Priset bröt ur kanalen och tillfälligtvis upp till ca2190 under årets första handelsdag. Vinsthemtagningarna har varit kraftiga och i kombination med omviktningen av råvaruindex (se ovan) blev pressen stor. Ur ett tekniskt perspektiv bör man stå vid sidlinjen för tillfället. Vi tror emellertid på en större potential på 2-3 månaders sikt på nivåer upp mot $2400.

Zinkpriset - Diagram 1 år

Vi rekommenderar köp av ZINK S eller BULL ZINK X2 / X4 S för den som vill ta mer risk. Man bör gå ur positionen om priset faller genom 1930 dollar per ton, som är stödet i den konsolideringsfas som varit rådande sedan prisfallet slutade i slutet av maj. Kortsiktigt bör man ta hem vinst vid motståndsnivån $2150. På lite längre sikt är potentialen större. Nästa motståndsnivå kommer in vid $2200, men målet är $2400 på 2- 3 månaders sikt.

Nickel

Rapporter från den rostfria stålindustrin tyder på en försenad lagerbyggnadscykel. Industrifolk säger fortfarande att det släpar efter något, men det finns ett uppdämt köpbehov ute i industrin. Det är nog till stor del det vi ser nu, även om den inte är så kraftig. Priset ligger väldigt ”fast” i intervallet mellan $17000 och $18000. Positiva signaler från Kina och produktionen av rostfritt stål kan i kombination med det uppdämda köpbehovet i industrin snabbt leda till en starkare marknad.

Två saker håller tillbaka: överkapaciteten i Europa inom den rostfria stålindustrin i kombination med förväntningar om ökat utbud. Det senare är dock som vanligt en joker i leken. En stor del av ökningarna kommer från ny teknik som tidigare år överraskat negativt. Nickelmarknaden är känslig. Positiva signaler från Kina och ett tightare utbud än väntat kan ge en kraftig uppgång. Men det är som sagt lite osäkert.

En tänkbar strategi är att handla metallen i intervallet $17000-$18000. Potentialen är dock stor på uppsidan och om faktorerna ovan slår in kan priset lätt ta sig upp till $22000 senare under året.

Nickelpriset i intervall

Vi rekommenderar köp av NICKEL S eller BULL NICKEL X2 / X4 S för den som vill ta mer risk. Man bör gå ur positionen om priset faller genom 15,800 dollar per ton, som är stödet i den konsolideringsfas som varit rådande sedan prisfallet slutade i slutet av oktober. Kortsiktigt bör man ta hem vinst vid moståndsnivån $18000. På lite längre sikt är potentialen större. Nästa motståndsnivå kommer in strax under $19000.

Kaffe

Kaffepriset (mars 2013) tycks ha etablerat en botten, åtminstone för den här nedgångscykeln. Priset bröt 55-dagars glidande medelvärde i fredags, under gott momentum. En ovanligt stor skörd i Brasilien har fått priset på kaffe att falla med 35% det senaste året. Kaffe är en ”vartannat-års-gröda”. Enligt Conab kan årets skörd överträffa förra årens rekord. Enligt Conab kommer skörden att uppgå till 50.83 miljoner säckar. År 2012 skördades 43.5 miljoner säckar och året innan 48 miljoner. En säck väger 60 kg. Skörden sker i april. Av skörden väntas 37.5 miljoner säckar vara av arabica-sorten och 12.7 miljoner säckar vara av robusta-sorten.

I en sammanställning i den senaste månadsrapporten från International Coffee Organisation kan vi se att global skörd i är väntas bli 144 miljoner säckar, vilket är en ökning med 7% från förra årets 134 miljoner. Året innan producerades 133 miljoner säckar.

Från Vietnam rapporterades däremot i fredags att skörden kan bli 40% lägre än förra året. Vietnam har blivit världens största robusta-producent. Brasilien är störst på arabica och totalt sett störst. Kvaliteten har också förbättrats och gott om Colombias.

ICO avslutar sin månadsrapport, publicerad i förra veckan, med att säga

“costs of production continue to increase, reducing good agricultural practices in a number of exporting countries. Vietnam is unlikely to repeat its record crop of 2011/12 this year and Colombia is also yet to recover to its previous production levels. Consumption remains reasonably resilient to macroeconomic concerns, and there is strong potential for growth in exporting countries and emerging markets. With certified stocks and inventories at relatively low historical levels, there seems to be limited potential for further downwards price corrections.”

Det tror vi också och tycker att man ska vara köpt KAFFE S. Eventuellt kan man ta hem vinster vi motståndet på 157.35, men skulle den nivån brytas, finns ännu bättre motiv att köpa ännu mer KAFFE S där.

Terminspriset på kaffe

Socker

Sockerpriset (mars 2013) vände upp förra veckan efter att rekylen nedåt blev förvånande liten när priset vände på 18.52 som lägst. Det ser ut som om marknaden håller på att konsolidera sig, liksom för kaffemarknaden ovan. I två månader har priserna inte varit i fallande trend längre, utan rört sig sidledes. Det är vanligt att detta föregår en trendvändning. Vi förbereder oss därför på att gå över från neutral rekommendation till köprekommendation. Den som vill gå lång socker köper certifikatet SOCKER S.

Priset på socker på termin

För analyser på övriga jordbruksprodukter se dagens veckobrev, SEB Jordruksprodukter.

[box]SEB Veckobrev Veckans råvarukommentar är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Disclaimer

The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).

Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.

About SEB

SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.

Continue Reading
5 Comments

5 Comments

  1. Juha

    14 januari, 2013 at 23:10

    ” På lång sikt är det marginalkostnaden för kolkraft som styr elpriset i Sverige. Vatten- och kärnkraft räcker inte till och då är det kol som styr vid den konsumtion vi ligger på idag (och konsumtionen har varit ungefär på konstant nivå de senaste åren).”
    Hur mycket har ni kolkraft (-el) kapacitet i Sverige som ni kan ta i drift nu om nödvädigt? Och varför stiger dag- och timmepris just nu? Kunde man inte änvända billigt kol?

    • Redaktionen

      15 januari, 2013 at 00:28

      Sverige har inte vidare mycket kolkraft, och den som finns används till stor del av företag och levererar inte el till elnätet. Utan det är den koleldade elproduktionen i Tyskland som sätter priset, då elnäten är sammankopplade. Men kablarna klarar bara att överföra en viss mängd, så det är bara på marginalen som kolkraften används, men det styr ändå priset till stor del.

      De här med spotpriset på el har vi ingen större kunskap om. Men Modity skrev i dagens analys:

      ”Efter alla helger har nu efterfrågan normaliserats samtidigt som kylan långsamt kryper söderut. Det innebär att lasten ökar och förväntas öka nu när det även blivit minusgrader i södra Sverige. ”

      Hoppas det gjorde saken lite klarare. Men vi är inga experter på elpriset här på Råvarumarknaden.se.

  2. Robin

    15 januari, 2013 at 10:57

    Varför är kolkraften nere på kontinenten så billig just nu? Påfallande stor skillnad i diagrammet ovan jämfört med samma period för 1 år sedan.

    • Redaktionen

      15 januari, 2013 at 12:46

      Huvudorsaken är den dåliga ekonomin i Europa. Industrin går på lågvarv och behöver därför mycket mindre el. Med lägre efterfrågan har priset gått ner.

      Sedan har vi utsläppsrätterna som behövs för att släppa ut koldioxid, och kolkraft släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som naturgas. När den ekonomiska klimatet blev dåligt, så sjönk också efterfrågan på utsläppsrätter, vilket fick priset att sjunka kraftigt.

      Sedan finns en tredje faktor, som vi dock inte har någon uppfattning om hur mycket den påverkar. Men USA har numera ett överflöd av billig naturgas, så billig att kol konkurreras ut. Det har gjort att USA har börjat exportera kol, och Europa kan då köpa billig kol.

      Det är helt enkelt ett antal faktorer som sammanfaller och alla påverkar åt samma håll.

      • Robin

        15 januari, 2013 at 12:59

        Intressant! Hade varit intressant likaså att känna till hur stor överföringskapaciteten är från kontinenten till Norden.

        Har legat i bull el x4 ett tag, planerar att sälja i kanske nästa vecka. Ser ut som om vårflodskontraktet Q2 ändå dras med upp av de av kylan orsakade högre spotpriserna. Frågan är bara hur länge… Kylan suger ur en del av vattenmagasinen och det är inte direkt någon större nederbörd planerad i norr de närmaste 2 veckorna.

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Analys

Metals price forecast: Lower Before Higher

Published

on

SEB - analysbrev på råvaror

Lower before higher

SEB - Prognoser på råvaror - Commodity

The world is slowing down along with fiscal and monetary tightening. The rapid rise in interest rates this year will work with a lag so the slowdown in the real economy is likely to continue. We expect metals prices to ease along with that. The continued deterioration in the Chinese property market is likely structural with growth shifting towards higher value sectors including green energy and EVs. Chinese credit expansion has started. Stronger demand for metals like copper, nickel and aluminium is likely to emerge in H2-23. Strong prices for metals over the coming decade due to sub-par capex spending over the past decade is likely.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities at SEB
Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Weakening macro and weakening demand. The world is now in the grip of a tightening craze amid inflation panic which was the result of the stimulus boom ignited by Covid-19 panic. The US expanded its M2 monetary base by 30% of GDP during the stimulus boom. Donald Trump earlier clamped down on immigration from Mexico/Latin America. Rampant consumer spending on capital goods together with an ultra-tight labor market then led to intense inflation pressure in the US. But also, in many other countries which also stimulated too much. The US is ahead of the curve with respect to interest rate hikes. The USD has rallied, forcing many central banks around the world to lift rates to defend their currencies as well as fighting their own inflationary pressures. The Japanese central bank has refrained from doing so and has instead intervened in the yen currency market for the first time since 1998. The year 2022 will likely be the worst selloff in global government bonds since 1949 as interest rates rise rapidly from very low levels. This is taking place following a decade where the world has been gorging on ultra-cheap debt. There is clearly a risk that something will break apart somewhere in the financial system as the world gallops through this extreme roller coaster ride of stimulus and tightening. On top of this we have and energy crisis in Europe where natural gas prices for year 2023 currently is priced at 700% of normal levels. War in Ukraine, risk for the use of nuclear weapons, an enduring cool-down of the Chinese property market and continued lock-downs in China due to Covid-19 is adding plenty of uncertain elements.

Downside price risks for metals over the coming 6-9 months. The significant rise in rates around the world will work with a lag. There can be up to a 12-month lag from rates starts to rise to when they take real effect. Continued economic cool-down in the economy is thus likely. Chinese politicians seem unlikely to run yet another round of property market-based stimulus. As such there are clearly downside risks to global economic growth and industrial metals prices over the coming 6 months.

China may be a “White Swan Event” in H2-23 onward. LME’s China seminar in London on Monday 24 October this year was very interesting. The brightest spot in our view was Jinny Yang, the Chief China economist at ICBC Standard Bank. She stated that China may turn out to be a “white swan event” in H2-2023. Further that the Chinese economy now is on a decade long type of transition period. Away from property focused growth. With a shift instead to technology and innovation, telecoms and energy transition, consumer demand side economy and higher value and more advanced sectors. The property market will be a fading sector with respect to growth. Chinese politicians are fully committed to the energy transition. No slowdown in there. Credit expansion has already started. The real effect of that will emerge in H2-23. The new growth focus will be different from before. But it will still imply lots of metals like aluminium, copper, nickel, zinc, cobalt, manganese, and other special metals. There will be less copper for pipes and wiring for housing but there will be more copper for EVs, Solar power, Wind power and power networks etc.

Copper: Struggling supply from Chile, rising supply from Africa while Russian exports keeps flowing to market. The Chinese housing market normally accounts for 20% of global copper demand. So, slowing Chinese housing market is bad for copper. Russian exports keep flowing to SE Asia where it is re-exported. Good supply growth is expected from Africa in 2023. Supply from Chile is struggling with falling ore grades, political headwinds, and mining strikes. Demand is projected to boom over the coming decades while investments in new mines have been sub-par over the past decade. So strong prices in the medium to longer term. But in the short-term the negative demand forces will likely have the upper hand.

Nickel: Tight high-quality nickel market but surplus for low-quality nickel. There is currently a plentiful supply of low-grade nickel with weak stainless-steel demand and strong demand for high quality nickel for EV batteries. The result is a current USD 5-6000/ton price premium for high-quality vs. low-quality nickel. High-quality LME grade nickel now only accounts for 25% of the global nickel market. Over the coming decade there will be strong demand growth for high-quality nickel for EV batteries, but high-quality NiSO4 will take center stage. The price of high-quality nickel over the coming decade will depend on how quickly the world can ramp up low-grade to high-grade conversion capacity.

Aluminium: Russian production and exports keeps flowing at normal pace to the market through different routes. Supply from the western world set to expand by 1.3 m ton pa in 2023, the biggest expansion in a decade. Demand is projected to grow strongly over the decade to come with energy transition and EVs being strong sources of demand. Western premiums likely to stay elevated versus Asian premiums to attract metal. Increasing focus on low carbon aluminium. But weakness before strength.

SEB commodities price forecast:

SEB commodities price forecast

Chinese credit cycle vs industrial metals. Chinese credit expansion has already started.

Chinese credit cycle vs industrial metals
Source: SEB calculations, data from Blberg

This report has been compiled by SEB´s Commodity Research, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (”SEB”), to provide background information only.

Continue Reading

Analys

Europe’s energy policy unravels a potential advantage for US energy over Europe

Published

on

WisdomTree
WidsomTree

The clock is ticking for Europe to shield its economy amidst the current energy crisis. The cost of electricity across the European bloc is nearly 10 times the 10-year average in response to Russia cutting back natural gas supplies in retaliation to sanctions. There has been a substantial increase in the share of supply of Liquidifies Natural Gas (LNG) and alternative suppliers as a direct replacement of waning Russian gas supply.

Figure 1: Natural gas flows in the European market, first half 2022 versus first half 2021

Karta hur importen av naturgas till Europa har förändrats
Source: Bruegel, WisdomTree as of 6 September 2022. Please note: Arrows width indicates size of 2022 flow.

European leaders are racing to come up with a plan on energy intervention in the power markets. One of the measures being touted is imposing an energy windfall tax on oil and gas profits to help households and businesses survive this upcoming winter season. The plan is to re-channel these unexpected profits from the energy sector to help domestic consumers and companies pay these high bills. The windfall tax on the oil and gas companies should be treated as a “solidarity contribution,” according to European Commission (EC) President, Ursula von der Leyen.

Imposing a windfall tax on those profiting from the war

A windfall tax would impose a levy on the revenues generated by non-gas producing companies when market prices exceed €200 per megawatt hour (Mwh) and redistribute excess revenues to vulnerable companies and households. There has been greater consensus among other European Union (EU) countries on the windfall tax compared to other parts of the European Commission’s 5-point plan. This includes – setting a price cap on Russian gas, a mandatory reduction in peak electricity demand, funding for ailing utility companies, a windfall tax on fossil fuel companies and changes to collateral requirements for electricity companies. The EC’s plan will need to meet the approval of the bloc before being enforced. The most controversial issue remains the Russian price cap – aimed at penalising Russia for weaponising energy.

Coordinated energy policy needed despite different energy mix across EU bloc

There are major differences between member states based on those that rely on coal, nuclear or renewable power owing to which imposing a one energy policy will be challenging. Austria, Hungary, and Slovakia, known to import large amounts of Russian gas are against the price cap on Russian gas. On the other hand, a number of  EU countries including France, Italy, and Poland, support a cap, but argue it should apply to all imported forms of the fuel, including LNG. Germany is undecided but fears the disagreements on the price caps risk spoiling EU unity. Spain, a big generator of wind and solar power was quick to draw criticism of the proposed €200/Mwh as it does not correspond to the real costs and fails to support electrification and the deployment of renewables.

In the US, various Senators including Senate Finance Chair Ron Wyden, have proposed legislation that would double the tax rate of large oil and gas companies excess profits. However, given the current political climate it seems increasingly unlikely that these proposals would gain any traction in Congress.

Europe’s energy policy likely to put a strain on capex in the near term

Since the oil price plunge from 2014 to 2016 alongside climate change awareness and Environmental Social and Governance (ESG) mandates, the energy sector saw a sharp decline in capital expenditure (capex). Since then, capex in the global energy sector has failed to attain the levels last seen at the peak in 2014. While capex trends in Europe’s energy sector had begun to outpace that of the US, driven mainly by a rise in the share of spending on clean energy, we believe the impending energy crisis and energy policy including the national windfall levies in Europe are likely to disincentivise capex in Europe compared to the US over the medium term. High prices are encouraging several countries to step up fossil fuel investment, as they seek to secure and diversify their sources of supply.

Source: Bloomberg, WisdomTree as of 31 August 2022.

The divergent energy policies and prevalent supply situations in the US and Europe opens up a potential opportunity in the energy sector. The energy sector has been the unique bright spot in global equity markets in 2022 posting the strongest earnings results in H1 2022. Despite its strong price performance, the US energy sector trades at a price to earnings (P/E) ratio of 8x and has a dividend yield of 3%. In September 2008, the energy sector had a 12.5% weight in the S&P 500 and was the fourth largest sector by market capitalisation in the world’s largest economy and equity market. Fast forward to today, the energy sector accounts for only 4% of the S&P 500 Index. While the future trajectory is greener, the world has come to terms with the fact that we will require oil and gas in the interim in order to fulfil our energy requirements. Investment is increasing in all parts of the energy sector, but the main boost in recent years has come from the power sector – mainly in renewables and grids – and from increased spending on end-use efficiency. As Europe plans to reduce its reliance on Russian energy supply, it will become more reliant on US LNG imports. This should fuel further investment in the US energy sector in the interim.

Aneeka Gupta, Director, Macroeconomic Research, WisdomTree

Continue Reading

Analys

Agricultural commodities could offer a hedge against inflation

Published

on

WisdomTree
WidsomTree

Agricultural commodity prices have been buoyed higher by rising grain and oilseed prices. At a time, when global equities have sold off by nearly 13.88% amidst soaring inflation and tightening liquidity conditions, agricultural commodities are up 26.8%. There are a plethora of supply side issues emanating from the war that are likely to continue to drive prices higher – the rise of protectionism, higher fertiliser costs, changing biofuel mandates and adverse weather conditions to name a few. The Russia-Ukraine war has had ripple effects from disrupting supply chains to raising fertiliser costs.

Rising protectionism buoys agricultural commodities higher

The war-related disruptions have also given rise to protectionism. To cite a few examples in 2022– India, the world’s third largest wheat producer, announced it would restrict wheat exports to manage domestic supplies of the grain, which led to a sharp rise in wheat prices. Indonesia also announced an export ban on palm oil on April 28, but the ban was lifted on May 19 after hundreds of farmers rallied to protest the move. In a tight oil-seeds markets, the initial announcement led soybean oil, an alternative to palm oil, sharply higher.

Source: WisdomTree as of 7 June 2022

Higher biofuel blending mandates to bolster demand for corn and soybean oil

Changes in the biofuel blending mandates are also poised to increase demand for agricultural commodities. The US is home to the world’s largest biofuel market. The Biden administration is ordering refiners to boost the use of biofuels such as corn-based ethanol. The US Environmental Protection Agency (EPA) is requiring refiners to mix 20.63 billion gallons of renewable fuels into gasoline and diesel this year, marking a 9.5% increase over last year’s target. This will put pressure on refiners to blend more biofuel into their gasoline production this year, resulting in a net positive impact on the biofuels industry. Grains such as corn stand to benefit owing to their high starch content and relatively easy conversion to ethanol. Amidst waning stockpiles of diesel, Brazil is also considering increasing the biodiesel blend to 15% from 10% (i.e. the amount of soybean oil blended into trucking fuel). This has the potential to bolster demand for soybeans at a time when soybeans are already in short supply due to droughts in South America and US plantings trail last year’s pace.

Rising fertiliser costs are weakening demand, in turn lowering yields

The Russia-Ukraine conflict has caused disruptions in fertiliser production and material price increases, which has put farmer margins and agricultural yields at risk elsewhere, driving the prices of most agricultural commodities higher. Russia and Ukraine account for a significant share of the global fertiliser trade. Russia produces 9% of global nitrogen fertiliser, 10% of global phosphate fertiliser, and 20% of global potash fertiliser. It exports more than two thirds of its production of each product. Belarus produces an additional 17% of global potash and exports most of it.

Owing to its high soil quality, Argentina tends to use less fertilisers, but Brazil (the world’s largest importer of fertilisers) of which 85% of its needs are imported, is likely to feel the impact more. Russia alone accounts for 25% of Brazil’s total fertiliser imports. Farmers can also plant more soybeans, which require less fertilisers than corn. The US and global corn balance are set to continue to tighten, which suggests that the current high price environment is set to linger. The high prices and low availability of fertilisers is making farmers reduce usage and is also resulting in lower fertiliser prices similar to the trend witnessed back in 2008.

Ammonia prices
Source: Bloomberg, WisdomTree as of 27 May 2022.

Speculative positioning garnering momentum among agricultural commodities 

According to data from the Commodity Futures Trading Commission (CFTC), net speculative positioning in agricultural commodities has risen considerably since the covid pandemic. Tighter supply coupled with stockpiling by national governments concerned about food security has led to a rise in agricultural commodity prices. Not only has net speculative positioning on agricultural commodities risen versus its own history but also in comparison to other commodity subsectors, as illustrated in the chart below:

Speculative positions
Source: WisdomTree, CFTC, Bloomberg as of 25 May 2022.

Adverse weather conditions impact agricultural commodities

El Niño and La Niña are the warm and cool phases of a recurring climate pattern across the tropical Pacific—the El Niño-Southern Oscillation, or “ENSO” for short. The pattern shifts back and forth irregularly every two to seven years, and each phase triggers predictable disruptions of temperature, precipitation. The current La Niña has been around since October 2021. It has been responsible for the South American droughts, milder weather in Southern parts of US and heavy rainfalls across the Pacific Northwest. There is a 51% chance La Niña could continue into the December to February period, with those odds down from last month’s forecast of 58% according to the US climate prediction centre. The waters across the equatorial Pacific Ocean are expected to stay cool or be close to normal between June and September, which means the influence on weather patterns won’t be enough to disrupt tropical storms and hurricanes in the Atlantic.  

Conclusion

Agricultural commodities have posted a strong performance in 2022. Yet there remain plenty of factors that could drive the performance of this commodity subsector even higher. Agricultural commodities are unique owing to their high dependence on weather conditions that make them volatile but also offer diversification benefits.

Aneeka Gupta, Director, Macroeconomic Research, WisdomTree

Continue Reading

Populära