Analys
SEB Jordbruksprodukter, 21 januari 2013
Det var allmän prisuppgång – mot de fallande pristrenderna – i veckan på spannmål och oljeväxter. Även om torkan i USA slog nya rekord i veckan som gick, ser den tekniska bilden inte så tydligt positiv ut. Vi går därför över från köprekommendation på vete och majs, till neutral rekommendation. Vi byter rekommendation från sälj till neutral på sojabönor. Effekten av WASDE-rapporten har ebbat ut och på ena sidan har marknaden nu torkan i USA och kanske bristen på nederbörd i Argentina. På den andra finns det faktum att priset är högt och därmed ska stimulera till högre produktion.
Ny börs för durum-vete öppnar i Italien
Borsa Italiana, som driver den italienska aktiebörsen i Milano, startar handel med terminer på durumvete idag, måndagen den 21 januari. Futureskontrakten går under namnet ”AGREX”. Syftet är att hjälpa pastaproducenterna att hantera prissvängningarna. Italien är också världens största producent av grödan, som också går på export till länder i Nordafrika och Mellanöstern, där den anrättas till couscous. Barilla, som är världens största pastaproducent och köper 70% av sin råvara från Italien, välkomnar börsen och de möjligheter den ger att minska riskerna. Barilla har också väglett börsen i skapandet av ett kontrakt som ska vara så användbart som möjligt för riskhantering i branschen. AGREX-kontrakten är på 50 ton och kontraktsmånaderna är mars, maj, september och december. Handeln sker på derivatbörsen IDEM och leveranspunkten är den syditalienska staden Foggia.
Odlingsväder
Torkan i USA håller i sig, som vi ser i den senaste ”Drought Monitor”, som publicerades i torsdags. Sedan förra veckan har torkan förvärrats.
Om vi summerar andelen av USA som är drabbad av D3 (extrem torka) och D4 (exceptionell torka) och gör ett diagram över tiden, får vi nedanstående bild. Där ser vi att 20.8% av USA är drabbat av de svåraste kategorierna av torka. Det är det mesta de senaste tio åren, så långt det finns data tillgängligt.
Torsdagens långtidsprognos från NOAA sade att ”varmt och torrt” väder kommer att fortsätta råda på Prärien fram till och under sommaren.
Det regnar normalt i norra Brasilien. Argentina och södra Brasilien är torrt och väntas fortsätta vara torrt så långt som prognoserna är tillförlitliga (10 dagar). Argentina har varit torrt ett ganska långt tag nu. Hela EU får mer nederbörd än normalt nu, utom Skandinavien. Det är också kallare än normalt i praktiskt taget hela EU.
Den senaste IGC-rapporten
IGC (International Grains Council) justerar upp sitt estimat något för den globala spannmålsproduktionen 2012/13 från 1762 mt till 1777 mt, vilket dock är betydligt lägre än produktionen 2011/12. Trots en förväntad nedgång i konsumtionen för första gången på 14 år, så väntas lagren att minska med 45 mt.
Den globala produktionen av vete 2012/13 justeras upp med 2 mt till 656 mt, som en följd av högre produktion i Australien (+0.5 mt) , Kanada (+0.5 mt), Kina (+0.6 mt) och EU-27 (+0.3 mt), vilket dock är en minskning från 696 mt 2011/12. Utgående lager justeras upp med 1 mt till 174 mt, vilket dock är en minskning med 22 procent på årsbasis till följd av markant nedgång i OSS. Fokus ligger nu på tillståndet för norra halvklotets höstgrödor 2013/13, särskilt för de områden i USA som drabbats av torka. På andra håll i världen är utsikterna generellt mer lovande och den globala produktionen förväntas preliminärt att öka med 4 procent på årsbasis för 2013/14, med en ökning av areal på 2 procent.
IGC justerar upp estimatet för den globala majsproduktionen med nästan 2 procent jämfört med förra månaden som en följd av högre estimat för Kina (+10 mt), USA (+1.4 mt) och ljusare utsikter för Argentina, men då även konsumtionen justeras upp så revideras utgående lager ner med 3 mt till 113 mt, den snävaste nivån på nio år. Den globala produktionen av sojabönor 2012/13 justeras upp av IGC till rekordhöga 271 mt, vilket är en ökning med 14 procent på årsbasis som en följd av en förväntad markant ökning av produktionen i Sydamerika. Den globala produktionen av raps/canola 2012/13 förväntas minska med 3 procent på årsbasis.
Vete
Nedan ser vi november (2013) kontraktet, där priset föll kraftigt i fredags, men återhämtade sig och stängde på 217.50, nästan oförändrat på dagen.
Nedan ser vi decemberkontraktet på CBOT. Chicago-vetet var ovanligt starkt i veckan, men så är det också världens billigaste vete.
Vi ser här en bild på terminskurvorna för Matif och Chicago, båda omräknade till euro per ton.
Av diagrammet ovan ser man att gammal skörd av Matif-vete är avsevärt mycket dyrare än Chicagovetet. Maj-terminen handlas dessutom lägre än mars-terminen. Det säger att den som väntar med att sälja till maj riskerar att få väsentligt sämre betalt – och dessutom får bära ränte- och lagerkostnader fram till dess.
Den som vill ta en position på högre priser och har fysiskt vete i lager gör därför sannolikt bäst i att sälja den fysiska varan och istället köpa terminer.
En annan utveckling vi sett den senaste tiden är att bristen på fodervete i norra Europa inneburit att denna blivit dyrare än brödvete. I veckan gick en last fodervete från Frankrike till norra Tyskland erfar vi.
I diagrammet nedan ser vi, i den nedre delen, kvoten mellan ”spotkontraktet” på Matif och spotkontraktet på Liffe för engelskt fodervete. Vi ser att fodervetet i år blivit ett par procent dyrare än brödvetet.
Strategie Grains justerar ner sitt estimat för EU:s veteproduktion 2013/14 med 1.7 mt till 133.3 mt som en följd av det blöta vädret under sådden och lägre areal. Nedjusteringar görs för grödor i bl.a Sverige, Danmark, Frankrike Tyskland, och framförallt Storbritannien. En produktion på 133 mt skulle dock fortfarande innebära en förbättring jämfört med de 123.9 mt som unionen uppnådde förra året då blött väder förstörde skördar i delar av nordvästra Europa medan de östra delarna drabbades av torka.
Argentinas jordbruksdepartement sänkte skördeestimatet med 400,000 ton till 10.1 mt. USDA hade 11 mt i WASDE:n från den 11 januari. Buenos Aires Grain Exchange (BAGE) ligger på 9.8 mt.
Det kinesiska vetepriset FOB lagerhus i Shanghai (svart linje nedan) har hittills i år fallet ner med 5 euro till 294.74 euro / ton. Vi får tolka det som ett styrketecken, eftersom det är ordentligt mycket mindre än t ex Matif (blå linje nedan).
Fundamentalt talar de flesta faktorer för ett stigande pris. Rapporten från Strategie Grains gör det däremot inte. Tekniskt ser uppgången ut som en rekyl i en fallande marknad. Därför går vi nu över till neutral rekommendation på vete.
Maltkorn
November 2013-kontraktet steg först upp till 260 euro men föll sedan ner till 253 euro, 1 euro högre än förra veckans stängning. Detta innebär att 240 euro-nivån höll. Där fanns verkligen motiverade köpare.
Potatis
Potatispriset för leverans i april nästa år (2014) steg från 15.70 för en vecka sedan till 15.90 i fredags vid stängning.
Majs
Majspriset (december 2013) fortsatte att stiga hela förra veckan, efter WASDE-rapporten fredagen den 11 januari. Tekniskt ser det ut som en rekyl uppåt mot en fallande trend. 600 cent på decemberkontraktet har tidigare bevisat sig vara en viktig nivå, som nu fungerar som ett motstånd. Den tekniska analysen indikerar alltså att prisuppgången efter lager- och WASDE-rapporten från USDA, börjar närma sig sitt slut och att trenden nedåt kan fortsätta.
Fundamentalt pekar nyhetsflödet dock i motsatt riktning. Nyheterna, särskilt NOAA:s långtidsprognos om varmt och torrt väder i centrala USA (corn belt), gör att oron ökat i veckan.
Den veckovisa exportstatistiken för majs från USA förbättrades 16 Mbu, till en ackumulerad nivå på 518 Mbu för marknadsföringsåret. Det är dock 49% mindre än förra året.
Antalet nötkreatur i USA rapporteras nu ligga på 60-års-lägsta, efter att de slaktats ut i brist på foder (crop condition var ännu sämre för betesmark i USA, än de var för majs i somras/höstas).
BAGE rapporterade i veckan att 93% av sådden är klar i Argentina. Det väntas vara fortsatt torrt i landet. De flesta lokala estimat på skörden ligger väsentligt under jordbruksdepartementets och USDA:s estimat på 28 – 30 mt. De lokala estimaten ligger ca 5 mt lägre kring 24 – 25 mt. Argentinas export väntas vara tidig. Dels för att terminskurvan är i backwardation. Att vänta ger förmodligen lägre pris. Man vill säkert också komma före Brasiliens bönder, som skördar lite efter Argentinas – vilket återspeglar sig i terminskurvan.
Tisdagens Department of Energy (DOE) rapport var en besvikelse vad gäller etanolefterfrågan. Sammanfattnignsvis: Ihållande torka i USA, som enligt NOAA väntas hålla i sig till sommaren, gör att många lär hålla i sin gamla skörd av majs. Argentinas skörd tycks av dem närmast marken (lokala estimat) ligga väsentligt lägre än vad USDA förutspådde för en vecka sedan. Nästan allt – utom etanolefterfrågan och foderefterfrågan i USA – pekar på att priset borde kunna fortsätta att stiga. Mot detta talar den tekniska analysen. Så där är vi. Till nästa vecka behåller vi vår positiva vy, men tycker att man ska ta hem vinster på långa positioner om priset närmar sig 600 cent – i väntan på mer information
Sojabönor
Sojabönorna hängde med majs och vete uppåt, också med stöd av en något svagare dollar i veckan. Trenden är alltjämt nedåtriktad. Brottet av stödlinjen visade sig falskt, än så länge. 55-dagars glidande medelvärde, som många tittar på, ligger strax över dagens kursnivå och kan ge anledning till säljordrar kring den. Tekniskt är bilden ännu i vänteläge. Stiger kursen från de här nivåerna, bryts den nedåtgående trenden.
Just nu finns inga signaler om styrka eller svaghet, så bäst är att vara neutral. Vi byter alltså rekommendation från sälj till neutral.
Raps
Rapspriset (november 2013) fann stöd vid 415 euro. Det senaste prisfallet nådde faktiskt inte ända ner till 415 euro. Det fanns alltså ivriga fyndköpare som väntade.
Trenden har varit nedåtriktad sedan i september / oktober. Frågan är om det håller på att vända nu. Det är lite för tidigt att ändra rekommendation och med tanke på att det finns motstånd på ovansidan redan på 430 euro-nivån, går det inte att ändra rekommendation från sälj till köp. Vi ligger alltså kvar med säljrekommendation i väntan på ny information.
Gris
Grispriset (Maj 13), amerikansk Lean Hogs, har brutit en teknisk stödnivå (röd linje i diagrammet nedan). 94 cent per pund var första stödnivån, men antagligen fortsätter priset ner mot 92 cent i första hand.
Omfattningen av grisbranschen i USA visade en liten uppgång det sista kvartalet förra året. Det var en ökning med 29,000 djur. Antalet djur har sedan 90-talet minskat från 7.5 miljoner djur till 5.8 miljoner, som vi ser i diagrammet nedan.
På samma sätt har hjorden av nötkreatur i USA fortsatt att minska, men där såg vi en ny bottennotering i den senaste statistiken.
Mjölk
I diagrammet nedan ser vi tre kurvor.Den gröna linjen är priset på skummjölkspulver i euro per ton på Eurex-börsen. Den blå är priset på smör på Eurex börsen. Priserna på Eurex anges i euro per ton.
Slutligen så den gröna linjen. Den visar priset på helmjölkspulver (WMP) FOB Västeuropa. Källan är USDA och priserna uppdateras varannan vecka. Vi ser att WMP-priset legat stabilt det fjärde kvartalet förra året, med en liten nedgång mot slutet av året. 2013 har dock börjat med en liten prisuppgång.
Det börsbaserade priset i svenska kronor beräknas med formeln:
där
BUT = priset på smör i euro per ton
SMP = priset på skummjölkspulver i euro per ton
FX = växelkursen för EURSEK.
EURSEK
EURSEK stärktes successivt under veckan som gick och nådde upp till de gamla motståndsnivåerna. Det finns inte mycket ny information som ger anledning till att anta annat än att den ”sidledes” rörelse vi sett de senaste månaderna ska fortsätta.
USDSEK
Dollarn föll mot kronan i veckan som gick. Det är fortsatt instabilt finansiellt och politiskt i USA. Stödnivån från botten i september är bruten, men det blev inte något förnyat kursfall i veckan. Trenden är dock nedåt och även om det blir lite ”sidledes” rörelse i veckan, tycks trenden vara nedåt.
[box]SEB Veckobrev Jordbruksprodukter är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Disclaimer
The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).
Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.
About SEB
SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.
Analys
Nat gas up ish 100% in two weeks as supply vulnerability = reality
European gas markets are no longer repricing risk. They are pricing disruption.

Analyst Commodities, SEB
Since yesterday morning, TTF has moved violently higher. After trading around EUR 39/MWh early yesterday, the market spiked to EUR 49/MWh in the afternoon, a EUR 10/MWh move in just a few hours. That first leg higher followed reports of halted Qatari LNG production, precisely the operational vulnerability we highlighted yesterday: limited storage buffers, and Ras Laffan as an exposed target.
Later in the evening, prices retraced to around EUR 43/MWh. The second leg was even more aggressive. Overnight, TTF surged from ish EUR 43/MWh to nearly EUR 60/MWh as we write. The trigger was explicit rhetoric from an advisor to the Iranian Revolutionary Guard stating that the Strait of Hormuz is closed and that vessels attempting to transit would be targeted.
That materially shifts the probability distribution. This is no longer about shipping hesitation. This is about declared closure risk. It was some pullbacks this morning linked to reports that Chinese gas buyers are pressuring Tehran to keep the Strait open. That is logical: Asia is the primary destination for Gulf LNG. But Iran has now signaled intent. At this stage, it looks like only meaningful de-escalation from Washington would materially cap upside momentum in oil and gas.
Physical vulnerability is real. Yesterday we highlighted three core vulnerabilities:
#1 20% of global LNG trade transits Hormuz.
#2 Qatar exports ish 9-10 Bcf/d through a corridor with virtually no bypass capacity.
#3 Qatari liquefaction operates with only 1-2 days of storage buffer.
The third point ref. Qatari LNG is now central. Liquefaction trains run continuously. If vessel loading stops due to distruptions or physcial attack on infrastcutre, storage fills rapidly. Once tanks approach capacity, output must be reduced. Restarting trains is not instantaneous. i.e., maritime disruption becomes upstream supply loss as we speak.
Unlike some of the oil, LNG cannot be rerouted through pipelines in the Persian Gulf. Also, the global LNG system is narrower, more concentrated and structurally less flexible. There are no strategic LNG reserves of scale. Removing, or even temporarily freezing, ish 20% of global trade creates immediate tightening across both basins.
Europe is indirectly exposed: while 80%+ of Hormuz LNG volumes are Asia-bound, Europe is not insulated. Roughly 8-10% of European LNG imports are indirectly linked to Gulf supply. More importantly, if Asia loses Qatari volumes, it bids aggressively for US cargoes. That tightens the Atlantic basin and lifts TTF.
The backdrop is not comfortable. European storage sits around 30%, well below the ten-year seasonal average of 44%. March weather remains slightly bearish (NW Europe ~2°C above normal), which provides short-term demand relief, but weather cannot offset sustained loss of large LNG volumes.
Going forward, duration is everything. Our base case yesterday assumed 4-5 days of meaningful disruption followed by a messy partial restart. That assumption now looks optimistic if rhetoric translates into sustained closure.
Iran does have strong economic incentives to avoid prolonged closure; its own crude exports depend on the strait. But if Tehran perceives the situation as existential, economic self-interest may become secondary. That is the key swing factor.
This is ultimately an endurance game. The question is not whether the strait can be fully sealed, but how long meaningful disruption can be sustained.
At current levels, the market appears to be pricing roughly a 1-2-week disruption, effectively a fleet productivity shock (shipping delays, insurance hikes, restart lag) rather than structural long-term supply loss. If Qatari output resumes relatively quickly, TTF likely consolidates in the EUR 40-50/MWh range.
If disruption extends to one month, roughly 7 million tonnes of LNG will be removed from the market. Europe could effectively lose around 5.5 million tonnes per month through displacement effects. In that case, inventories fall more sharply and TTF moves decisively into EUR 60+/MWh territory.
A multi-month Ras Laffan outage is a different regime entirely. At that point, the system risks a 2022-style squeeze, where EUR 100/MWh and above cannot be excluded and demand destruction becomes the primary balancing mechanism.
Yesterday we framed EUR 90-100/MWh as a tail scenario. With TTF already printing near EUR 60/MWh, the gap between “tail” and “plausible stress case” is narrowing, but sustained supply loss over 1-2 weeks is still required for that scenario to materialize.
Iran has made clear that energy flows are part of its retaliation strategy. The key variable from here is endurance. Even partial choking of flows, combined with persistent strike risk, is sufficient to keep prices elevated. A prolonged period of instability would pressure global energy prices and, indirectly, US gasoline prices, a politically sensitive variable heading into US midterm elections.
i.e., unless a diplomatic off-ramp emerges, duration of disruption is now the central driver.
In short: availability of LNG exports from the Persian Gulf, and the restart timeline at Ras Laffan, are the two dominant swing factors from here. Volatility will remain elevated. The system is too concentrated and too inflexible to absorb prolonged disruption without further repricing.
Analys
Oil Is Iran’s Weapon of Choice, Aimed Straight at Trump’s Midterms
Oil is Iran’s Weapon of Choice and the US gasoline pump is part of the battlefield. Iran’s Revolutionary Guard Corps last evening declared the Strait of Hormuz for closed and that the military will set any ship on fire if it tries to pass the Strait. Iran is also escalating its retaliatory strikes across the region. Yesterday it was mostly unclear what retaliatory path Iran would take. Would oil, oil installations and the Strait of Hormuz be part of it or left alone. Now we know. Oil is Iran’s weapon of choice and it is aimed straight at President Trump’s Midterm elections. An important part of the battlefield for Iran is thus at the U.S. gasoline pump. US midterm election voters.

Brent is now unavoidably heading to $100/b and above unless Trump finds some kind of offramp, or in other words backs down. So far however, his response seems to be to double down. Extending the expected 4-5 weeks to instead ”whatever it takes”. He is digging in. And while he is doing that, the US retail gasoline prices shoots higher.
Has Trump now may destroyed the rest of his precedency? All due to hubris after Venezuela and the war against Iran last summer. This war looks like it is going totally off-track in a way he hadn’t expected. And not at all in the direction he had hoped. The U.S. Congress will this week vote on whether the President needs approval by the Congress to go to war or not. A two thirds majority vote is needed to override a veto from Trump. U.S. congressmen will have to show explicitly if they stand by Trump’s wobbly war or not.
Fully closed or partially choked? What matters is endurance. Iran may not be able to keep the Strait of Hormuz fully closed. That is at least the general assumption. But constant risk of strikes and thus choking and reduced flow will do plenty good to spike the oil price higher. It is endurance that matters. I.e. number of days with reduced flow times the number of days Iran keeps it going. And real retaliation and revenge over Trump is to keep it going all to November. All to US midterm elections. Unless Trump backs down and finds an offramp.
Analys
Imagine 35 days of this. Day after day after day
Brent up 8.5% to $79/b while TTF nat gas is up 42% to €42/MWh.
The negotiations was the bluff. So war it was. It looks like the negotiations was the real bluff. Maybe US/Israel were sincere in the sense that if Iran had accepted all the terms set by the US/Israel, then they wouldn’t have attacked. But it probably wasn’t a chance in that Iran would ever have accepted their demands. Hubris p

Brent trading with ”Symmetric risk and with an embedded silver lining scenario”. SEB’s Namik phrased the pricing of oil today as seen from the eyes of a trader: ”Symmetric risk with an embedded silver lining scenario”. I.e. the risk that war will engulf the Middle East is not really in the price. Such risk could easily add another $10-20/b to the price. Market today probably pricing a limited period of contained war and lost supply. Take profits if you were long already but don’t put on fresh longs if you were neutral. Well put and maybe the correct way to see it.
The silver lining scenario is what Trump and the market experienced last summer. It is natural that the market is embedding such a silver lining scenario in the current price. Because that is what we all experienced last summer with 12 days of war which culminated with Iran shooting some funny-rockets (pre-announced) at US military bases. That was it. Essentially Iranian capitulation. Last year.
Day after day after day for 35 days. (Trump now says 4-5 weeks of war) Imagine that what we are seeing of Middle East violence today with US war planes being shut down, rockets flying, Qatar closing all of its production of LNG, Saudi Arabia closing its biggest refinery Ras Tanura, no ships moving in or out of the Strait of Hormuz, ships being shot at over the weekend. Imagine that this happens for 35 days. Day after day after day. And that on certain days it seems like broad contagion will engulf the Middle East. That will be a long string of very, very uncomfortable days.
It all boils down to how Iran choses to play this. Defiant, enduring revenge or capitulation. How this evolves will of course boil down to what Iran choses to do. How will they play it? And how we see the situation will change from one minute to the next depending on political signals of intentions coming from the Iranian regime. Fighting back with defiance and revenge or capitulating?
An enduring quagmire seems like a smart Iranian strategy. But who can say. What sticks to my mind is the article by Nate Swanson in Foreign Affairs which I also referred to on Friday: ’Why Iran Will Escalate, U.S. Military Strikes and the Risk of a Quagmire’. It makes so much sense. Iran needs to inflict pain on its opponents to deter them from doing this again and again in the future. If they can turn this into a political disaster for Donald Trump, a quagmire of a war he cannot get himself out of, extended and enduring. Then that is payback. Preferably with elevated oil and gasoline prices as well to hurt Trump via his gasoline buying voters. Only one in four Americans supports this war. Very low versus normal 50-60% at the start of a new, well argued US war. So enduring and extending and bogging Trump down in a quagmire of hostilities in the Middle East may be the strategy of choice for Iran. Iran cannot fight back with equal military force, but it may be able to keep it going.
Closing the Strait of Hormuz? The assessment is in general that Iran do not have the capacity to do so. But a few rockets here and there will probably easily reduce the number of ships and amount of oil being shipped out through the Strait. And keeping that going over time could prove more powerful than just a short term spike to $100/b. A full closure for 25 days is 20 mb/d x 25 days = 500 mb. Choking it to a decline of 10% is 20 mb/d x 10% x 250 days = 500 mb reduction. Same result. If so we would likely have Brent around $80/b rest of year. A wider contagion and a deeper crisis would drive it higher.
-
Nyheter2 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Analys4 veckor sedanPhysical easing. Iran risk easing. But Persian Gulf risk cannot fully fade before US war ships are pulled away
-
Nyheter2 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Analys2 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter1 vecka sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Nyheter2 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter1 vecka sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter1 vecka sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar






















