Nyheter
Sämre utsikter för spannmålsmarknaden 2023-2024
På det norra halvklotet lastas årets skörd just nu in i silos och terminaler på väg mot en global spannmålsmarknad. De allmänna ekonomiska förhållandena skapar emellertid sämre utsikter de närmaste månaderna.
Vissa situationer är störande men välbekanta, medan andra är nya fenomen som ingen kan bedöma. Underliggande är de många inflationstoppar runt om i världen som har haft en stor inverkan på valutakurserna. När de relativa valutavärdena svänger, kan export- och importflöden också förändras, och det påverkar direkt priser och utbud på spannmål och kött.
En annan effekt som redan är betydande är effekten av Rysslands krig i Ukraina, inte bara när det gäller Svarta havets spannmålssjöfart utan också när det gäller att förändra flödena av stora exportgrödor.
Inflation skapar kriser
Argentinas nuvarande inflationstakt är runt 100 procent, något som kan ha stor inverkan på böndernas beteende. När den argentinska peson är i fritt fall är spannmål i silon lika mycket värd som amerikanska dollar på banken, och det är så argentinska bönder ofta agerar. De behåller sin spannmål och vägrar att förvandla spannmålen till pesos.
Just nu drivs mycket av den argentinska ekonomin på amerikanska dollar. Med tanke på den svaga utvecklingen för den argentinska peson och den höga inflationstakten kommer jordbrukarna sannolikt att fortsätta använda sina skördar som en valutasäkringsstrategi.
Turkiets centralbanksexperiment, framdrivet av dess president Recep Tayyip Erdogans personliga övertygelse om att sänkta räntor under inflationstider skulle hjälpa ekonomin och stärka den turkiska liran fungerade inte.
Den turkiska regeringen tillåter nu att räntorna stiger försiktigt, men jonglerar med ett populärt sparprogram som garanterar värdet av den turkiska liran mot i huvudsak i amerikanska dollar. Det har fått den turkiska regeringen att lösa in enorma mängder av sina valutareserver och driver centralbanken mot att trycka ännu mer pengar för att täcka programmets kostnader.
Detta kan påverka jordbruksmarknaderna eftersom Turkiet är en viktig producent av spannmål som durumvete och många baljväxter. Landet är ett handelsnav för många andra grödor som kommer från Centralasien, Mellanöstern och Medelhavet.
Med grödor som verkar vara en hårdare valuta än liran eller andra regionala former av kontanter, kan samma konstiga dynamik som påverkade argentinsk majs, vete och sojabönor spela en faktor i Turkiet i vinter.
Valutor i kris
Den ryska rubeln har nyligen anslutit sig till gruppen av krisvalutor efter att ha hållit sig väl under det första året av invasionen av Ukraina och den enorma spridningen av sanktioner som infördes mot Ryssland av västmakterna.
Sanktionerna bidrog till att stärka rubeln ett tag, genom att minska importen av utländska varor till Ryssland. Samtidigt visade sig Ryssland vara skickligt på att hitta alternativa vägar för att exportera olja och naturgas till länder som Kina och Indien, men den dynamiken håller på att nystas upp.
Svagare oljepriser under en längre tid i kombination med ökande import av utländska varor har hamrat på rubeln under de senaste månaderna, vilket tvingat centralbanken att ingripa för att stoppa nedgången. Ryssland hade redan en ränta på 8,5 procent, men ökades till 12 procent efter att rubeln sjönk.
För Ryssland kommer att öka exporten av varor som är prissatta i allt annat än rubel vara avgörande för både dess regering och folk, men många av de lätta omdirigeringarna och anpassningarna av varor har förmodligen redan inträffat.
Världens spannmålsmarknader ser mer och mer riskabla ut
Världsmarknaderna, och världens fattigaste människor, iakttar oroligt det eskalerande våldet och de ökande hoten mot spannmålstransporter via Svarta havet, som är avgörande för både rysk och ukrainsk spannmålsexport.
Svarta havets spannmålskorridor tillät miljontals ton rysk och ukrainsk spannmål att nå världsmarknaderna 2022-2023, men det avtalet upphörde den 17 juli. Ryssland började hota ukrainsk export och direkt anfalla ukrainska spannmålsterminaler med missiler, vilket drabbade Ukrainas förmåga att få sin ut på världsmarknaderna. Trycket på Svarta havets spannmålsexport och hungriga människor som förlitar sig på dem kan eskalera.
Världen har förlitat sig på att Kinas ekonomi går framåt, oavsett problemen i väst. Kina har emellertid hamnat i en ekonomisk nedgång, en demografisk nedgång, en ungdomssysselsättningskris och rädsla för stagflation.
Istället för att öka optimismen för världens spannmålspriser och efterfrågan, kastar Kinas nuvarande situation ett pessimistiskt fall på utsikterna.
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.
Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.
Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden