Nyheter
Sämre utsikter för spannmålsmarknaden 2023-2024
På det norra halvklotet lastas årets skörd just nu in i silos och terminaler på väg mot en global spannmålsmarknad. De allmänna ekonomiska förhållandena skapar emellertid sämre utsikter de närmaste månaderna.
Vissa situationer är störande men välbekanta, medan andra är nya fenomen som ingen kan bedöma. Underliggande är de många inflationstoppar runt om i världen som har haft en stor inverkan på valutakurserna. När de relativa valutavärdena svänger, kan export- och importflöden också förändras, och det påverkar direkt priser och utbud på spannmål och kött.
En annan effekt som redan är betydande är effekten av Rysslands krig i Ukraina, inte bara när det gäller Svarta havets spannmålssjöfart utan också när det gäller att förändra flödena av stora exportgrödor.
Inflation skapar kriser
Argentinas nuvarande inflationstakt är runt 100 procent, något som kan ha stor inverkan på böndernas beteende. När den argentinska peson är i fritt fall är spannmål i silon lika mycket värd som amerikanska dollar på banken, och det är så argentinska bönder ofta agerar. De behåller sin spannmål och vägrar att förvandla spannmålen till pesos.
Just nu drivs mycket av den argentinska ekonomin på amerikanska dollar. Med tanke på den svaga utvecklingen för den argentinska peson och den höga inflationstakten kommer jordbrukarna sannolikt att fortsätta använda sina skördar som en valutasäkringsstrategi.
Turkiets centralbanksexperiment, framdrivet av dess president Recep Tayyip Erdogans personliga övertygelse om att sänkta räntor under inflationstider skulle hjälpa ekonomin och stärka den turkiska liran fungerade inte.
Den turkiska regeringen tillåter nu att räntorna stiger försiktigt, men jonglerar med ett populärt sparprogram som garanterar värdet av den turkiska liran mot i huvudsak i amerikanska dollar. Det har fått den turkiska regeringen att lösa in enorma mängder av sina valutareserver och driver centralbanken mot att trycka ännu mer pengar för att täcka programmets kostnader.
Detta kan påverka jordbruksmarknaderna eftersom Turkiet är en viktig producent av spannmål som durumvete och många baljväxter. Landet är ett handelsnav för många andra grödor som kommer från Centralasien, Mellanöstern och Medelhavet.
Med grödor som verkar vara en hårdare valuta än liran eller andra regionala former av kontanter, kan samma konstiga dynamik som påverkade argentinsk majs, vete och sojabönor spela en faktor i Turkiet i vinter.
Valutor i kris
Den ryska rubeln har nyligen anslutit sig till gruppen av krisvalutor efter att ha hållit sig väl under det första året av invasionen av Ukraina och den enorma spridningen av sanktioner som infördes mot Ryssland av västmakterna.
Sanktionerna bidrog till att stärka rubeln ett tag, genom att minska importen av utländska varor till Ryssland. Samtidigt visade sig Ryssland vara skickligt på att hitta alternativa vägar för att exportera olja och naturgas till länder som Kina och Indien, men den dynamiken håller på att nystas upp.
Svagare oljepriser under en längre tid i kombination med ökande import av utländska varor har hamrat på rubeln under de senaste månaderna, vilket tvingat centralbanken att ingripa för att stoppa nedgången. Ryssland hade redan en ränta på 8,5 procent, men ökades till 12 procent efter att rubeln sjönk.
För Ryssland kommer att öka exporten av varor som är prissatta i allt annat än rubel vara avgörande för både dess regering och folk, men många av de lätta omdirigeringarna och anpassningarna av varor har förmodligen redan inträffat.
Världens spannmålsmarknader ser mer och mer riskabla ut
Världsmarknaderna, och världens fattigaste människor, iakttar oroligt det eskalerande våldet och de ökande hoten mot spannmålstransporter via Svarta havet, som är avgörande för både rysk och ukrainsk spannmålsexport.
Svarta havets spannmålskorridor tillät miljontals ton rysk och ukrainsk spannmål att nå världsmarknaderna 2022-2023, men det avtalet upphörde den 17 juli. Ryssland började hota ukrainsk export och direkt anfalla ukrainska spannmålsterminaler med missiler, vilket drabbade Ukrainas förmåga att få sin ut på världsmarknaderna. Trycket på Svarta havets spannmålsexport och hungriga människor som förlitar sig på dem kan eskalera.
Världen har förlitat sig på att Kinas ekonomi går framåt, oavsett problemen i väst. Kina har emellertid hamnat i en ekonomisk nedgång, en demografisk nedgång, en ungdomssysselsättningskris och rädsla för stagflation.
Istället för att öka optimismen för världens spannmålspriser och efterfrågan, kastar Kinas nuvarande situation ett pessimistiskt fall på utsikterna.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna

