Följ oss

Nyheter

Ryskt väder kan driva vetepriset

Publicerat

den

Vete med isig snö

Under förra veckan såg vi hur vetepriset steg till den högsta nivån på fem månader och handlades över 6 USD per bushel när vinterkylan drog in över det norra halvklotet. Redan tidigare under året har marknaden oroat sig för den amerikanska grödan. Dessutom har marknaden oroat sig för den dåliga kvalitén på kvarnvetet från länder som Brasilien, Argentina och Australien. Det verkliga skälet till oro och de stigande vetepriserna beror emellertid på de ogynnsamma väderförhållandena för höstvete i Ryssland och östra Ukraina.

Dåliga utsikter för höstvetet

Vete med isig snöDe svaga utsikterna för den ryska veteskörden hamnade nyligen i fokus efter att en rapport från det Moskvabaserade ryska jordbruksrådgivningsföretaget SovEcon publicerats. Företaget varnade i sin rapport för ett fall i den ryska spannmålsproduktionen om 18 miljoner ton (18 mt) för 2015 är att betrakta som realistiskt. SovEcon skrev att produktionen kan komma att falla till 86 mt från årets 104 mt. Av denna skörd utgjorde 60 mt vete. Rapporten fokuserade på höstvetet som konsultföretaget anser befinna sig i en allvarlig riskzon.

Förutsättningarna för höstvetet i Ryssland är rekorddåliga, till och med sämre än vintern 2009/2010 när den stränga vintern som följde en rekordtorka ledde till att skörden hamnade på 62 mt. SovEcon varnar nu för att den ryska veteskörden kan bli lägre än 50 mt, ett betydande fall från årets 58 till 59 mt. Orsaken till den uppdaterade prognosen är att årets väderlek i de veteodlande delarna av Ryssland följer samma mönster som 2009/2010.

Torka och kyla är inte en bra kombination

Under sommaren 2014 drabbades de ryska spannmålsproducenterna av torka, mer än 20 procent av skörden drabbades drastiskt av bristen på fukt enligt Agrokultura som driver jordbruk i Svartahavsområdet. Ett annat företag, Trigon Agri, instämmer i det som SovEcon och Agrokultura säger, att bristen på fukt under september och början av oktober har gjort att vintergrödorna har sämre förutsättningar i år än tidigare år. Även Black Earth Farming nämner de ovanliga väderförhållandena med en extrem torka från juni och framåt. Bolagets VD, Richard Warburton, säger att på 70 procent av företagets gårdar ligger nederbörden på samma nivå som 2010 och kraftigt under sjuårsgenomsnittet. Under 2010 föll avkastningen för Black Earth Farming med 46 procent, ned till 1,9 mt per hektar.

Utöver torkan har vintern kommit tidigt till Ryssland under 2014, Svartahavsområdet har redan fått ett snötäcke över grödan. Det gör att höstvetet befinner sig i en riskzon.

Inget hopp om förbättrade utsikter

Utsikterna för Svartahavsområdets höstvete förbättras inte, något som bör leda till högre priser på vete. Väderlekstjänsten MDA spådde under november att torkan i Svartahavsområdets veteproducerande regioner kommer att öka i omfattning. Radobank säger att utbudsrisken kvarstår och fortsätter med att även utan dessa risker så befinner sig utbudet och efterfrågan på vete endast i jämnvikt. Det betyder att även mindre utbudsstörningar kan driva upp priset på vete.

För de flesta som vill ha en exponering mot just vetepriset är det enklast att köpa ett certifikat, en ETF (börshandlad fond) eller en mini future, även om det också finns andra sätt att agera på. SEB erbjuder till exempel ett certifikat som heter VETE S SEK, som är ett certifikat utan hävstång som följer terminspriset på vete. Certifikatet är avsett för den som tror att underliggande tillgång ska stiga. Ett annat sätt är att köpa en börshandlad fond. Teucrium har en ETF som är helt dedikerad till just vete, WEAT som handlas på NYSE Arca. Den har emellertid en ganska hög förvaltningskostnad, totalt sett uppgår den till 3,74 procent vilket är mycket högt för en börshandlad produkt.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Sommarväder skapar prisrally på elbörsen

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.

– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.

Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.

MedelspotprisElområde 1, Norra Sverige     Elområde 2, Norra Mellansverige     Elområde 3, Södra Mellansverige     Elområde 4, Södra Sverige     
Maj 202646,36 öre/kWh     48,95 öre/kWh   70,86 öre/kWh     87,05 öre/kWh   
Maj 202514,09 öre/kWh     15,09 öre/kWh   42,94 öre/kWh   60,01 öre/kWh
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära