Nyheter
Rysk seger i kampen om Egyptens vete

Den första juli 2011 upphörde det exportförbud som Ryssland, världens tredje största exportör av vete, hade på råg, vete, majs och korn till Egypten. Exportförbudet som varade i nästan ett års tid, var en följd av den värsta torkan som Ryssland sett på över ett sekel. Torkan som följdes av betydande skogsbränder medförde att närmare 11 miljoner hektar rysk åkermark förstördes och att skörden 2010 minskade till 60 miljoner ton, 38 procent lägre än 2009.
Den ryska exporten välkomnas från Egyptens sida, även om det sker med en viss försiktighet då egyptierna, världens största importör av vete, vill vara säkra på att Ryssland verkligen klarar av att uppfylla sina åtaganden. I och med att Ryssland är det av de stora exportländerna som ligger närmast Egypten innebär det att fraktkostnaderna gör rysk export konkurrenskraftig. Det tidigare exportförbudet fick de egyptiska myndigheterna att vidta åtgärder för att minska den inhemska brödkonsumtionen samt att planera för en ökad inhemsk produktion av vete som skulle svara för upp till 75 procent av Egyptens egna behov. Detta skall bland annat ske genom att öka produktiviteten på befintliga åkrar, men också genom bevattning av nya fält. Vidare infördes regler som förbjöd användandet av bröd som boskapsfoder och lagar infördes för att uppmuntra användandet av majs i bröden.
I och med att upp till 90 procent av alla egyptier äter bröd som bakas på mjöl som på ena eller andra sättet subventioneras av den egyptiska staten, och upp till 60 procent, i huvudsak den fattigare befolkningen, är beroende av bröd som sin huvudsakliga föda är det naturligt att beslutet gjort livet lättare för Egyptens befolkning. Innan det ryska exportembargot infördes gick inte mindre än 50 procent av Rysslands export till Egypten. Under embargot tvingades Egypten istället att förlita sig på import från USA och Västeuropa, något som beräknats kosta Egypten upp till 700 miljoner USD.
Stororder krävde prissänkningar från ryskt håll
Ryssland har kammat hem en betydande exportorder på vete som kommer att gälla minst ett år framåt. Ordern som krävde att de ryska exportörerna gav Egypten garantier om vissa rabatter, vanns i strid med erbjudanden om franskt spannmål. Ryssland stärkte sedan sitt grepp om försäljningen till Egypten genom att vinna en order om 420.000 ton vete vilket gör att Egypten nu importerar mer än 2 miljoner ton vete från Ryssland.
Ryskt vs Franskt
Mot bakgrund av de försvagade terminspriserna krävs Ryssland på rabatter för att försvara sin konkurrenskraft mot franskt vete.
Egypten betalar i genomsnitt $ 278,42 per ton för vete den här gången, $ 12 mindre per ton än det pris som betalas för rysk säd från den tidigare upphandlingen. Det franska vetet erbjöds Egypten till ett pris om $ 283,95 per ton, trots att fraktkostnaden uppgår till $ 5 mer per ton jämfört med den ryska spannmålen.
Ordern följer på en nedgång på cirka 13 % på vetepriset i Chicago denna månad och det är inte förvånande att se hur Egypten väljer att köpa betydande mängder vete i samband med prisnedgångar på råvarumarknaden.
Nyheter
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen

Investerare har den senaste tiden sökt sig till guld som en säker hamn i en konfliktfylld värld. Trumps ständiga attacker på både vänner och fiender har skapat en stor oreda. Med en ökad sannolikhet för en sänkt ränta i USA så blir guld ännu mer tilltalande. Kring midnatt mellan torsdag och fredag svensk tid passerade den gula ädelmetallen 3500 USD per uns på Comex-börsen.

Nyheter
Lyten, tillverkare av litium-svavelbatterier, tar över Northvolts tillgångar i Sverige och Tyskland

Amerikanska Lyten, världsledande inom litium-svavelbatterier, har tecknat ett bindande avtal om att förvärva Northvolts återstående tillgångar i Sverige och Tyskland. I affären ingår batterifabrikerna Northvolt Ett och Ett Expansion i Skellefteå, Northvolt Labs i Västerås samt planerade Northvolt Drei i tyska Heide. Dessutom förvärvas alla immateriella rättigheter (IP) från Northvolt.
De tillgångar Lyten nu tar över har tidigare värderats till cirka 5 miljarder dollar och omfattar 16 GWh i befintlig batteriproduktionskapacitet samt ytterligare 15 GWh under uppbyggnad. Transaktionen, som är helt finansierad med eget kapital från privata investerare, väntas slutföras under det fjärde kvartalet 2025, förutsatt myndighetsgodkännande.
Återstart av verksamheter och jobbtillfällen
Lyten planerar att omedelbart återuppta verksamheten vid anläggningarna i Skellefteå och Västerås efter att affären slutförts. Bolaget har även för avsikt att återanställa en stor del av den personal som tidigare sagts upp från Northvolt och ser långsiktiga sysselsättningsmöjligheter som en nyckel till fortsatt framgång.
– Det här är ett avgörande ögonblick för Lyten. Förvärvet ger oss de anläggningar och den svenska kompetens som krävs för att snabbare möta den kraftigt ökande efterfrågan på våra litium-svavelbatterier, säger Dan Cook, vd och medgrundare av Lyten.
Positivt mottagande från svenska regeringen
Förvärvet välkomnas även från politiskt håll.
– Det här är en vinst för Sverige och för våra ambitioner inom energi och industriell innovation, säger Ebba Busch, Sveriges vice statsminister.
Fortsatt global expansion
Förvärvet i Sverige och Tyskland är en del av Lytens större strategi att bygga en stark närvaro i både Europa och Nordamerika. Tidigare i år har Lyten också köpt Northvolt Dwa i Polen – Europas största tillverkare av batterilagringssystem – samt förvärvat Northvolts IP-portfölj för energilagring. Bolaget har även uttryckt intresse för att ta över Northvolt Six i Quebec, Kanada.
Batterier för framtiden – även i rymden
Lyten har utvecklat en egen teknikplattform baserad på 3D-grafen och fokuserar på nästa generations litium-svavelbatterier – en teknik med potential att revolutionera batteribranschen. Förutom försäljning till drönar- och försvarsindustrin förbereder Lyten även en batterilansering på den internationella rymdstationen ISS senare i år.
En svensk medgrundare, Lars Herlitz
Även om Lyten är amerikanskt så finns det en svensk medgrundare, Lars Herlitz.
Nyheter
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan

Gruvbolaget Lundin Gold har presenterat starka resultat från sin pågående prospektering vid Fruta del Norte-gruvan i Ecuador. Bolaget meddelar att man har utökat mineraliseringen vid Trancaloma samt upptäckt ett nytt koppar-guld-porfyrsystem vid Sandia, endast fyra kilometer norr om Trancaloma.
Enligt vd Ron Hochstein visar resultaten på den stora, ännu outnyttjade potentialen i området. ”Vi har nu bekräftat att mineraliseringen vid Trancaloma är kontinuerlig och sträcker sig både på djupet och i sidled. Samtidigt har vi upptäckt ett helt nytt system vid Sandia, vilket stärker bilden av en lovande porfyrkorridor direkt intill vår befintliga verksamhet,” säger han.
Bland höjdpunkterna från borrprogrammet märks ett borrhål vid Trancaloma som visade 667 meter med en koppar-ekvivalent (CuEq) på 0,44 %, inklusive 226 meter med 0,58 % CuEq. Vid Sandia påträffades 730 meter med 0,35 % CuEq från markytan, vilket bekräftar förekomsten av ett andra porfyrsystem.
Utforskningsprogrammet för 2025 är det största hittills inom området kring Fruta del Norte, med över 48 000 meter borrning genomförd hittills. Fokus ligger på att identifiera nya fyndigheter i närheten av den befintliga gruvan.

-
Nyheter3 veckor sedan
USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit
-
Nyheter3 veckor sedan
Fusionsföretag visar hur guld kan produceras av kvicksilver i stor skala – alkemidrömmen ska bli verklighet
-
Nyheter3 veckor sedan
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
Ryska militären har skjutit ihjäl minst 11 guldletare vid sin gruva i Centralafrikanska republiken
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva
-
Nyheter1 vecka sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter1 vecka sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina skärper kontrollen av sällsynta jordartsmetaller, vill stoppa olaglig export