Följ oss

Nyheter

SEMAFO listar sin aktie på Stockholmsbörsen

Publicerat

den

Diagram över guldbolaget Semafos guldproduktion

Guldtackor - InvesteringsguldDet kanadensiska guldbolaget Semafo som i dag handlas på Toronto Stock Exchange under kortnamnet SMF, har ansökt om en parallellnotering av bolagets aktie på Nasdaq OMX Stockholm, Stockholmsbörsen. Noteringen förväntas ske den 20 oktober.

Inga nya aktier kommer att emitteras i samband med noteringen, utan det kommer att vara de 272 miljoner befintliga aktierna som kommer att handlas. Av Semafos nuvarande aktieägare finns en tredjedel redan i Europa, och en betydande andel av dem finns i Sverige, bland annat eftersom aktien ofta presenterats i samband med de utskick och företagspresentationer som Jordanfonden gjort. De befintliga aktieägarna kommer att erbjudas en möjlighet att konvertera de aktier som handlas på Torontobörsen till aktier som kan handlas på Stockholmsbörsen. Utöver de 272 miljoner aktierna finns även 10 miljoner utestående teckningsoptioner i Semafo.

Semafo - Guldbolag som noteras på StockholmsbörsenNoteringen i Stockholm motiveras med att Semafo vill underlätta för europeiska investerare som söker en exponering mot bolaget och mot den västafrikanska guldsektorn.

Semafo grundades 1995 och uppnådde under det första halvåret 2011 en guldproduktion på 128.800 troy ounce. Bolagets prognos är en produktion på mellan 238.000 och 263.000 troy ounce för helåret 2011. Produktionskostnaden, cash operating cost, väntas bli mellan 595 och 645 dollar per uns. Bolaget har som mål att fram till 2015 dubbla sin produktion till 500.000 troy ounce guld per år.

Mängd guld Semafo producerar

Diagram över guldbolaget Semafos guldproduktion

Semafo har idag tre guldgruvor i Västafrika: Mana i Burkina Faso, Samira Hill i Niger och Kiniero i Guinea. Mana-gruvan, som är Semafos flaggskepp, är en så kallad open pit-verksamhet, vilket är den allra enklaste formen av gruvdrift att bedriva. Den står idag för 180.000 av bolagets produktion om 261.000 troy ouce.

Vad som är intressant är att Semafo klarat av att bibehålla livslängderna på sina fyndigheter. Samira Hill, startad 2004 och Kiniero, startad 2002, har sedan starten ansetts ha en kvarvarande livslängd om sju till nio år, respektive fem till sju år. Genom löpande prospekteringar, men också som en följd av ett allt högre guldpris kan styrelsen för Semafo varje år rapportera att trots att ett år har gått så är den beräknade kvarvarande livslängden på dessa gruvor densamma. Då Semafo enbart i dessa två områden lägger ned närmare 9 miljoner USD är detta knappast konstigt, men det är en bra affär för bolaget, och därmed för deras aktieägare.

Genom att ytterligare områden och fyndigheter läggs till, samtidigt som det ökade guldpriset gör det möjligt för Semafo att bearbeta områden i tidigare områden som förr inte varit lönsamma, så minskar behovet av investeringar i infrastruktur.

Karta över Semafos guldgruvor

Karta över Semafo guldgruvor

Semafo har i dag en mycket stark kassa, inte mindre än 220 miljoner USD enligt den senaste rapporten, strax under en USD per aktie. Den befintliga verksamheten genererar närmare 150 miljoner USD per år, en siffra som borde bli högre eftersom Semafo i dag inte använder sig av någon hedging av det guld som produceras av bolaget.

Semafo i siffror

Ekonomiska siffror för Semafo

I våra ögon är detta ett bolag som framgångsrikt lyckats med att visa att ledningen kan upptäcka, utveckla och producera guld i Västafrika. Att från skrivbordet hos en revisor, vilket är vad bolagets grundare och VD, Benoit La Salle var då denne startade bolaget 1996, ta Semafo till ett producerande företag som visar ökande vinster är imponerande. Det finns gott om bolag som trots lika bra, eller till och med bättre förutsättningar inte ens kunnat börja med en fungerande prospektering.

Semafos guldtillgångar

Guldreserver som Semafo har

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära