Nyheter
Regeringen arbetar för att trefaldiga Sveriges kärnkraft till år 2045

Kärnkraften behöver växa kraftigt i Sverige, det var budskapet på en pressträff som regeringen idag höll. Regeringen arbetar därför med full kraft för att undanröja de hinder som tidigare har satts upp mot ny kärnkraft. Idag tog klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari emot en ny rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten, som har analyserat hur regelverket för kärnkraft bör utvecklas och vilka andra åtgärder som kan komma att behövas för att kärnkraften ska kunna byggas ut i Sverige.
– Klimatomställningen kräver en fördubbling av elproduktionen och kärnkraften kommer att behöva stå för en stor del av den ökningen. Regeringen ser att ny kärnkraft, motsvarande minst 10 nya konventionella reaktorer, behöver byggas till 2045, säger Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister. Den här rapporten är ett viktigt underlag när regeringen nu lägger grunden för klimatomställningen genom elektrifieringen av industrin och transportsektorn.
Strålsäkerhetsmyndigheten har haft i uppdrag att utreda vilken utveckling som behövs av regelverket för kärnkraft. De har också undersökt vilka andra åtgärder som kan komma att behövas för att Sverige fullt ut ska kunna nyttja både befintlig och framtida kärnkraft. Myndigheten ser bland annat behov av ändringar i miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen för att kunna dra nytta av den teknikutveckling som har skett på kärnkraftsområdet. Rapporten visar också att internationellt samarbete kan bidra till kunskapsuppbyggnad, effektivare resursanvändning och att förslagen i utredningen kan ge kortare ledtider vid beredning av tillstånd.
Strålsäkerhetsmyndigheten pekar även på behovet av nya utredningar för att Sveriges lagstiftning ska kunna anpassas efter nya förhållanden och teknikutveckling, till exempel vad gäller beredskapsplaneringen, finansieringsfrågor och systemet för omhändertagande av kärnavfall och använt kärnbränsle.
Regeringen återkommer under hösten med en färdplan för den kraftiga utbyggnad av kärnkraften som kommer att vara nödvändig för att Sverige ska kunna nå nettonollutsläpp till 2045 och för att exporten av klimatneutrala varor och tjänster – som sänker de konsumtionsbaserade utsläppen globalt – ska kunna växa.
Video från pressträffen
Nyheter
Kina slår nytt rekord i produktion av kol

Energianalytikern John Kemp rapporterar, baserat på Kinas officiella statistik, att landet slagit ett nytt rekord i produktion av kol. I mars producerade man 441 miljoner ton. Grafen nedan visar hur perioden januari-mars varit per år och där har produktionen gått upp till 1203 miljoner ton från 1106 miljoner ton för samma period föregående år.
Kina använder spektakulära mängder kol, det man också gradvis gör är att ersätta importerad kol med egen produktion. Det är en säkerhetsfråga att man vill vara mindre beroende av omvärlden för energi. Fördelen med importerade kol är att den kan levereras med lastfartyg till de energislukande kustregionerna. Men Kina har med tiden byggt energislukande industri vid sina kolgruvor, vilket delvis minskar behovet av att frakta kolen.

Nyheter
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.
Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Analys3 veckor sedan
Crude prices hold gains amid fresh tariff threats
-
Nyheter4 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier
-
Nyheter3 veckor sedan
Tysklands SEFE skriver avtal om att köpa 1,5 miljarder ton LNG per år från Delfin i USA
-
Nyheter4 veckor sedan
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft
-
Nyheter3 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Analys3 veckor sedan
Brent Edges Lower After Resisting Equity Slump – Sanctions, Saudi Pricing in Focus
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer