Nyheter
Regeringen arbetar för att trefaldiga Sveriges kärnkraft till år 2045

Kärnkraften behöver växa kraftigt i Sverige, det var budskapet på en pressträff som regeringen idag höll. Regeringen arbetar därför med full kraft för att undanröja de hinder som tidigare har satts upp mot ny kärnkraft. Idag tog klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari emot en ny rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten, som har analyserat hur regelverket för kärnkraft bör utvecklas och vilka andra åtgärder som kan komma att behövas för att kärnkraften ska kunna byggas ut i Sverige.
– Klimatomställningen kräver en fördubbling av elproduktionen och kärnkraften kommer att behöva stå för en stor del av den ökningen. Regeringen ser att ny kärnkraft, motsvarande minst 10 nya konventionella reaktorer, behöver byggas till 2045, säger Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister. Den här rapporten är ett viktigt underlag när regeringen nu lägger grunden för klimatomställningen genom elektrifieringen av industrin och transportsektorn.
Strålsäkerhetsmyndigheten har haft i uppdrag att utreda vilken utveckling som behövs av regelverket för kärnkraft. De har också undersökt vilka andra åtgärder som kan komma att behövas för att Sverige fullt ut ska kunna nyttja både befintlig och framtida kärnkraft. Myndigheten ser bland annat behov av ändringar i miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen för att kunna dra nytta av den teknikutveckling som har skett på kärnkraftsområdet. Rapporten visar också att internationellt samarbete kan bidra till kunskapsuppbyggnad, effektivare resursanvändning och att förslagen i utredningen kan ge kortare ledtider vid beredning av tillstånd.
Strålsäkerhetsmyndigheten pekar även på behovet av nya utredningar för att Sveriges lagstiftning ska kunna anpassas efter nya förhållanden och teknikutveckling, till exempel vad gäller beredskapsplaneringen, finansieringsfrågor och systemet för omhändertagande av kärnavfall och använt kärnbränsle.
Regeringen återkommer under hösten med en färdplan för den kraftiga utbyggnad av kärnkraften som kommer att vara nödvändig för att Sverige ska kunna nå nettonollutsläpp till 2045 och för att exporten av klimatneutrala varor och tjänster – som sänker de konsumtionsbaserade utsläppen globalt – ska kunna växa.
Video från pressträffen
Nyheter
OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april

OPEC+ har sedan drygt två år begränsat sitt utbud av olja extra mycket för att få upp priserna. Nu börjar man dock montera ner detta. Från och med april börjar man varje månad öka utbudet med omkring 138 000 fat per dag för att under 2026 vara uppe i en total utbudsökning på 2,2 miljoner fat per dag.
Donald Trump gillar låga oljepriser. Han säger sig även vilja sätta press på Iran genom att begränsa deras export. En högre export från OPEC+ skulle kunna motverka att oljepriserna går upp om begränsningarna av Irans export lyckas.
Lägre oljepriset är dock fortsatt i konflikt med Donald Trumps vilja att USA ska producera ännu högre rekordvolymer. Amerikanska oljebolag är redan nöjda med sin produktion, högre produktion får vinsterna att falla. Lägger man till ännu högre oljeutbud i världen så blir vinstpressen ännu större.
Enligt Bloomberg har den globala oljemarknaden redan ett överutbud på 450 000 fat per dag i år. Börjar OPEC+ addera mer olja till marknaden så förväntas överutbudet öka ännu mer.
Oljepriserna faller under kvällen omkring 1,8 procent. WIT-oljan handlas kring 68,5 USD och Brentoljan 71,5 USD.
Nyheter
Arctic Minerals är ett nordiskt mineralprospekterings- och gruvutvecklingsbolag

Arctic Minerals är ett nordiskt mineralprospekterings- och gruvutvecklingsbolag som fokuserar på att identifiera och utveckla framtidens koppar- och kritiska mineralfyndigheter i Sverige, Norge och Finland.
Bolaget har varit noterat sedan länge men dagens version är relativt ny då många nya tillgångar har tillförts bolaget och en ny ledning driver verksamheten. Peter George, chef och styrelsemedlem, går här igenom vilka tillgångar bolaget har och hur han ser på saker.
Nyheter
Våren inleds med snabba elprissvängningar

Under februari har elpriset varit mycket volatilt och elprisskillnaderna i landet har varit stora. Orsakerna till dessa stora variationer är bland annat omväxlande milt och kallt väder, blåst och nederbörd i olika omgångar. Månaden avslutas med mer blåst, högre temperaturer och lägre elförbrukning vilket påverkar elpriset nedåt.

Elpriset under februari har svängt mycket per dag. Från toppnivåer på 181,61 öre/kWh (14/2) till 22,38 öre/kWh (24/2) i elområde 3 (Södra Mellansverige) och i norra Sverige, elområde 1 och 2, har elpriset pendlat mellan 1,99 och 63,89 öre/kWh. Temperatur och väder är de faktorer som påverkar elpriset mest.
– Den meteorologiska våren anlände till Sverige den 17 februari enligt SMHI, som även lägger till att våren ser ut att bestå från södra Norrland och nedåt i landet. Det är 3–5 grader varmare än normalt för årstiden vilket påverkar elpriset, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den nordiska kärnkraften ligger nära full installerad kapacitet. Kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland, med en installerad kapacitet på cirka 1600 MW, startar den årliga och planerade revisionen den 1 mars och kopplas bort från elnätet. De nordiska vattenmagasinen är välfyllda och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, är god. Vindkraften producerar på normala nivåer sett ur ett månadsperspektiv.
– De låga priserna i Norden kan även ha påverkats av smältande snö till följd av temperaturer över noll men även den goda tillgången på vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige, Danmark och Tyskland har det varit ett högre prisläge bland annat med anledning av högre förbrukning och mindre vindkraft, säger Jonas Stenbeck.

På kontinenten har priset på gas snuddat vid toppnivåer under februari men har nu sjunkit. Bland annat på grund av att det blivit varmare. Detta minskar också oron för att lagernivåerna, som har varit lägre än de två senaste åren, ska sjunka ytterligare.
Andelen timpriskunder är betydligt lägre än de med rörligt månadspris, vilket innebär att de allra flesta inte kan ta vara på det volatila eller svängiga elpriset. Utan det vanligaste är att man har en faktura som baseras på ett månadsmedelpris.
– Priserna är väldigt volatila och kan svänga snabbt mellan dygnets alla timmar. Ett fenomen vi måste vänja oss vid. De rörliga elpriserna är populära men det finns anledning att se över sitt elavtal. De fasta avtalen kan erbjuda stabilitet och ge kontroll på elkostnaderna, säger Jonas Stenbeck.
Medelspotpris | Februari 2024 | Februari 2025 |
Elområde 1, Norra Sverige | 44,79 öre/kWh | 12,88 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 44,94 öre/kWh | 14,48 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 50,34 öre/kWh | 77,05 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 55,42 öre/kWh | 103,87 öre/kWh |
-
Nyheter4 veckor sedan
Glansen är tillbaka på guldet
-
Nyheter3 veckor sedan
Hemp Innovation skriver off-take-avtal för industriell hampafiber
-
Nyheter3 veckor sedan
Christian Kopfer om guld, olja och stål
-
Nyheter2 veckor sedan
I mars offentliggör EU en lista på prioriterade gruvprojekt, betydelsefullt för Norra Kärr
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Tariffs spark small reactions, but price gains hold steady
-
Analys3 veckor sedan
Stronger inventory build than consensus, diesel demand notable
-
Nyheter2 veckor sedan
70 procent av världens koboltproduktion exportstoppas i fyra månader
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på kaffe kommer att falla tillbaka i år