Kärnkraften behöver växa kraftigt i Sverige, det var budskapet på en pressträff som regeringen idag höll. Regeringen arbetar därför med full kraft för att undanröja de hinder som tidigare har satts upp mot ny kärnkraft. Idag tog klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari emot en ny rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten, som har analyserat hur regelverket för kärnkraft bör utvecklas och vilka andra åtgärder som kan komma att behövas för att kärnkraften ska kunna byggas ut i Sverige.

– Klimatomställningen kräver en fördubbling av elproduktionen och kärnkraften kommer att behöva stå för en stor del av den ökningen. Regeringen ser att ny kärnkraft, motsvarande minst 10 nya konventionella reaktorer, behöver byggas till 2045, säger Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister. Den här rapporten är ett viktigt underlag när regeringen nu lägger grunden för klimatomställningen genom elektrifieringen av industrin och transportsektorn.

Strålsäkerhetsmyndigheten har haft i uppdrag att utreda vilken utveckling som behövs av regelverket för kärnkraft. De har också undersökt vilka andra åtgärder som kan komma att behövas för att Sverige fullt ut ska kunna nyttja både befintlig och framtida kärnkraft. Myndigheten ser bland annat behov av ändringar i miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen för att kunna dra nytta av den teknikutveckling som har skett på kärnkraftsområdet. Rapporten visar också att internationellt samarbete kan bidra till kunskapsuppbyggnad, effektivare resursanvändning och att förslagen i utredningen kan ge kortare ledtider vid beredning av tillstånd.  

Strålsäkerhetsmyndigheten pekar även på behovet av nya utredningar för att Sveriges lagstiftning ska kunna anpassas efter nya förhållanden och teknikutveckling, till exempel vad gäller beredskapsplaneringen, finansieringsfrågor och systemet för omhändertagande av kärnavfall och använt kärnbränsle.

Regeringen återkommer under hösten med en färdplan för den kraftiga utbyggnad av kärnkraften som kommer att vara nödvändig för att Sverige ska kunna nå nettonollutsläpp till 2045 och för att exporten av klimatneutrala varor och tjänster – som sänker de konsumtionsbaserade utsläppen globalt – ska kunna växa.

Video från pressträffen