Nyheter
Råvarufond som identifierar makrotrender och tar position i kvalitetsaktier
Råvaror spelar en allt större roll på den globala marknaden och bör därför ingå i en investerares portfölj. Vi tittar här närmare på Gustavia Energi och Råvaror, en aktivt förvaltad aktiefond som identifierar makrotrender och tar position i kvalitativa tillväxtaktier.
Råvarumarknaden har på senare år kommit allt mer i fokus. Länge var det endast en liten del av världens länder som konsumerade råvaror i någon större omfattning, vilket ledde till ett stort utbud till ett lågt pris. I takt med att fler individer världen över har fått sin standard höjd, där Kinas befolkning är ett betydande exempel, har värdet på dessa tillgångar blivit tydligare.
De stigande priserna har också gjort det lönsamt att exempelvis ta gammal åkermark i bruk igen och leta efter olja i nya områden. Under 1990-talet kostade olja omkring 20 USD och var som lägst nere i 10 USD, medan den under senare år varit uppe i 140 USD och idag kostar omkring 100 USD. Ingenting pekar idag på att världen som helhet skulle minska sin efterfrågan, utan tvärt om.
Det är tydligt att råvaror är och kommer att vara viktiga tillgångar, vilket också gör att de hör hemma i en investeringsportfölj. Vi kommer här att titta närmare på råvarufonden Gustavia Energi och Råvaror.
Gustavia Energi och Råvaror
– En aktiefond som investerar i energi och råvaror
Gustavia Energi och Råvaror är en aktivt förvaltad aktiefond som investerar i råvarurelaterade aktier, samt kan komplettera med investeringar direkt i råvaror via ETF:er och terminer. Det är en aktivt förvaltad fond för dig som önskar investera i bolag som är verksamma inom energi- och råvarubranscherna.
Identifiera en trend och ta positioner i kvalitet
Råvarufond är ett vitt begrepp och det är därför av intresse att förstå hur en viss fond förvaltas och vad den innehåller.
Gustavia Fonders förvaltningsfilosofi bygger på aktiv förvaltning, långsiktighet och fundamental analys. Fondbolagets investeringsprocess är strukturerad och inleds med en övergripande makrostrategi där riktlinjerna för förvaltningen bestäms. Viktiga parametrar här är bland annat konjunkturläget och börsens generella värdering. När den övergripande strategin är fastställd bestäms inriktningen för sektorer och länder. Därefter analyseras och väljs bolag som tillsammans bildar en attraktiv och riskavvägd portfölj. Förvaltarna eftersträvar att välja bolag med:
- Goda tillväxtmöjligheter
- Beprövad affärsmodell
- Starka marknadspositioner
Förvaltningen bedrivs i team med en ansvarig förvaltare. Målsättning är att fonden ska utvecklas bättre än sin marknad över tid.
Ett bra exempel på ovanstående strukturerade arbetssätt är fonden Gustavia Balkan där Gustavia Fonders makroanalys år 2003 identifierade att Balkan borde ha goda förutsättningar att stå inför ett ekonomiskt uppsving. Freden i forna Jugoslavien ledde till ett närmande ekonomiskt och politiskt mellan länderna i Balkan och EU. Vilket gav en omedelbar och snabb uppgång på börserna över hela Balkan. Gustavia Balkan steg år 2004 med 84 %. Fonden var den fond som hade den högsta avkastningen i hela världen bland de fonder som följdes av fondutvärderingsföretaget Morningstar. Vid det tillfället fanns det ca 26 000 fonder globalt.
På samma sätt arbetar Gustavia Energi och Råvaror. Först identifierar förvaltarna större trender och sedan väljer de ut kvalitetsaktier som kommer att dra nytta av trenden. Investeringarna sker främst i medelstora och till viss del i stora bolag, men till väldigt liten del i småbolag.
Vad fonden innehåller och identifierad trend
Fördelningen på exponering mot råvarumarknaden för fonden Gustavia Energi och Råvaror ser ut enligt följande per sektor.
- Energibolag 50 %, varav 45 % exponerat i olja och 5 % i uran.
- Råvarubolag 40 %, varav 30 % är i guld och övriga 10 % i platina, silver och industrimetaller.
- Övriga bolag 10 %, som består av jordbruksföretag samt företag som tillhandahåller tjänster som används av företagen i energi- och råvarusektorerna. Exempel på detta är företag som tillhandahåller hotell för anställda inom oljeindustrin.
De tio största innehaven är:
[twocol_one]Lundin Petroleum 8,9 %
Sandstorm Gold 7,9 %
Semafo 4,2 %
Coastal Energy 4,1 %
Ecopetrol 3,6 %[/twocol_one] [twocol_one_last]Bridge Energy 3,4 %
Sino Agro Food 3,4 %
Det Norske Oljeselskap 3,1 %
Franco Nevada 3,1 %
Gran Tierra Energy 3,0 %[/twocol_one_last]
En pågående uppköpstrend
Fonden ökar sedan en tid tillbaka sin exponering i oljebolag med verksamhet i södra Nigeria. Nigeria kan vid en första anblick verka något osäkert med tanke på rapporter om oroligheter. Det är dock stor skillnad på norra och södra Nigeria. Det är i de norra delarna som oroligheterna finns, medan den södra delen av landet är en bra region för råvarubolag. Det är ett land som i mångt och mycket består av två samhällen.
Här kommer vi in på det tidigare beskrivna sättet som Gustavia Fonder arbetar. Fondens förvaltare har identifierat en trend och tar nu position. Det pågår en trend där stora oljebolag köper upp oljebolag av olika storlek. Exempelvis har kinesiska Sinopec köpt 30 börsnoterade företag, huvudsakligen i Afrika. Förvaltarna anser att de har sett en trend i att många av oljebolagen verksamma i Nigeria kommer att bli uppköpta.
Fondens förvaltare tar i detta fall sina positioner via aktier som är noterade på börserna i London och Paris. Fondens förvaltare väljer att investera i stora och kvalitativa tillväxtaktier för att vara med på den större uppköpstrenden. Istället för små och riskfyllda bolag.
Förvaltare av fonden
Utöver fondens egna förvaltare så har teamet även tillgång till de andra av förvaltarnas kunskap och kontaktnät. Där exempelvis fonden Gustavia Kazakstan och Centralasien med ett stort fokus på energi och råvaror ger ett bra kunskapsutbyte.
Dagligt handlad fond
Gustavia Energi och Råvaror är en UCITS-fond, vilket innebär att den prissätts och handlas dagligen. En investerare behöver således inte vänta till ett visst investeringstillfälle och skulle denne vilja sälja med kort varsel så går det också bra. I båda fallen är det bara för investeraren att logga in på sin vanliga depå klicka på köp eller sälj. Det är enkelt att via Gustavia Energi och Råvaror allokera en del av sitt långsiktiga sparande investerat i råvarusektorn.
För att summera
Gustavia Energi och Råvaror är en aktivt förvaltad aktiefond för dig som vill ha en exponering i råvarumarknaden. Förvaltarna identifierar större makrotrender på råvarumarknaden och tar positioner i kvalitativa företag med starka marknadspositioner. Det är en dagligt handlad fond som du kan köpa och sälja både via din vanliga depå och via PPM.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet