Nyheter
Olja är på väg in i en fas av efterfrågedestruktion
De nya högre priserna på olja är nivåer som, om de bibehålls, kommer att tvinga fram en ombalansering av marknaden genom ”efterfrågedestruktion”. Detta är en smärtsam process som International Energy Agency redan har börjat förbereda sig för.

Efterfrågedestruktion i ekonomiska termer hänvisar till en permanent eller varaktig minskning av efterfrågan på en viss vara, till exempel olja eller naturgas. En sådan inträffar vanligen som ett sista svar på mycket höga och ihållande priser. Inför knapphet och höga priser söker konsumenterna olika sätt att minska konsumtionen av denna vara. Alternativt försöker de hitta vägar som direkt undviker konsumtion av denna vara.
Det höga oljepriset har lett till att bensin och diesel nått historiskt höga priser i utvecklade länder. Efterfrågan på olja är relativt oföränderlig på kort sikt, eftersom den ekonomiska strukturen inte kan förändras över en natt. Men om oljepriset går upp mycket och stannar där i några månader kan resultatet bli lägre konsumtion utan att strukturen på ekonomin behöver ändras.
En brist på olja på marknaden
JP Morgans ekonomer tror att oljemarknaden snabbt närmar sig en lägre konsumtion. För att efterfrågan ska minska måste oljan hålla sig nära 120 dollar under några månader.
Men ”med tanke på utbudschocken och om fredsförhandlingarna inte framskrider, kommer en omedelbar förstörelse av efterfrågan att vara det enda sättet att återbalansera marknaden på kort sikt. Om man ser bortom det omedelbara, om oljan stannar under 120 dollar under några månader, kommer efterfrågan på olja kan bli cirka 1,2 miljoner fat per dag i år, vilket motsvarar en oljeförbrukning på cirka 550 000 fat per dag under 2019 års nivåer.”
Natixis analytiker kommenterar i en rapport att trots de senaste rörelserna i oljepriset kommer konflikten mellan Ukraina och Ryssland att fortsätta att vara en nyckelfaktor för priserna på kort sikt. Även om en minskning av spänningen skulle kunna sätta stopp för den nuvarande strukturen för backwardation vilket betecknar en brist på olja på marknaden.
Krigets fortsättning ökar risken för fler sanktioner, vilket kan äventyra importen av rysk olja i Europa och därför fortsätta att förvärra den nuvarande strukturen på terminsmarknaden.
Kan den ryska oljan ersättas?
”Även om det i teorin finns tillräckligt många fat för att helt kompensera förlusten av rysk råoljeexport till Europa, är hastigheten med vilken dessa fat kan nå marknaden för långsam jämfört med den omedelbara förlusten av ryska volymer. I ett sådant scenario med fullständiga sanktioner, skulle oljemarknaden tvingas ta till efterfrågeförstörelse… Detta skulle åtföljas av betydligt högre oljepriser initialt, säger Natixis analytiker.
IEA är något mer pessimistiska och tror att denna fas av efterfrågedestruktion kan vara precis runt hörnet. I sin senaste bulletin har IEA inkluderat en minskad efterfrågan i sina scenarier på grund av de höga priserna på råolja som svarar på en nedgång i konsumtionen som härrör från det höga oljepriset.
IEA noterar att ”Ryssland snart kan tvingas stänga av oljekranarna, eftersom minskande inhemsk efterfrågan kombineras med ett alltmer överväldigande frivilligt embargo från internationella kunder, och sanktionerna skrämmer bort fler köpare. Vi uppskattar att från april, kan cirka 3 miljoner fat av den ryska oljeproduktionen försvinna från marknaden. Som ett resultat av detta faller den totala oljeproduktionen till cirka 8,6 miljoner fat olja per dag i april. Eftersom vi inte kan veta hur länge krisen kommer att pågå har vi behållit den nivån fram till slutet av året”.
Minska den kortsiktiga efterfrågan
Med tanke på detta scenario har IEA reviderat ner oljeförbrukningen mellan andra kvartalet 2022 och slutet av 2022 med en miljon fat per dag. ”Det finns åtgärder som regeringar och konsumenter kan vidta för att snabbt minska den kortsiktiga efterfrågan på olja.” IEA förutspår att efterfrågan kommer att falla med cirka 500 000 fat per dag under resten av året. Nedgången i konsumtionen kan dock bli större om länder vidtar en kombination av åtgärder för att snabbt komma till rätta med ökningen av priset på råolja. Med IEAs rekommendationer, skulle råoljeförbrukningen kunna minska med 2,7 miljoner fat per dag.
Några tidigare exempel på förstörelse av efterfrågan från kraftiga prisökningar inkluderar oljechockerna 1973-74 och 1979. Under 1980 nådde ”oljevikten”, den andel av världens BNP som spenderas på oljeimport, 7,3 procent. Effekten av dessa högre oljepriser på ekonomin, förutom den kraftiga kortsiktiga efterfrågeförstörelsen och de ekonomiska kriser som den utlöste, fick världen att leta efter nya sätt att fortsätta utvecklas utan att behöva förbruka så mycket energi från olja. Natixis experter förklarar att betydande effektivitetsvinster uppnåddes tack vare teknisk innovation genom att pressa olja ur kraftgenerering till förmån för alternativ som kärnkraft och naturgas.
En annan episod av efterfrågeförstöring närmare hemmet ägde rum mellan 2007 och 2008 och hade en del efterklang mellan 2011 och 2014. Vid detta tillfälle, utöver de två kriser som inträffade däremellan, arbetade den utvecklade världen för att förbättra bilarnas effektivitet, förbättrad kollektivtrafik och sökte alternativ, även om de var kopplade till olja, som diversifierade råoljeproduktionen, såsom fracking i USA eller verksamhet på ultradjupa vatten i Brasilien.
Om oljepriset, liksom naturgaspriset, nu ligger kvar på höga nivåer ett tag, kombinerat med en minskad efterfrågan på kort sikt, kan detta innebära den definitiva ökningen av förnybar energi på medellång och lång sikt. Prisrörelser genererar de mest kraftfulla incitamenten. Försäljning av elbilar eller installation av solpaneler i hem och företag, tillsammans med en större satsning på att förbättra batterier för att lagra energi, kan vara några av de trender som kommer att få ett större uppsving till följd av denna nya topp i olja.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |

