En gång var Brasilien en framstående global leverantör av kakao, men sedan förlorade landet allt till en träddödande sjukdom som decimerade skördarna på 1980-talet. Nu gör kakaobönderna i Brasilien sig redo för en comeback. Det strömmar in nya pengar i kakaoindustrin, producenter ger sig in i nya områden och traditionella odlare får ekonomiskt stöd. De har stöd av jättar som Cargill och en investeringsfond skapad av Vale.

Brasilien strävar efter att fördubbla kakaoproduktionen i landet till 2030. Det är ett av målen från en plan som landets kakaokommission Ceplac tillkännager denna vecka. Redan 2025 borde Brasilien producera tillräckligt för att tillfredsställa den inhemska efterfrågan. Det skulle minska Brasiliens behov av att importera kakaobönor, och hjälpa till att lindra en allvarlig global brist på chokladingrediensen.

Av alla kakaoproducerande länder har Brasilien den största tillväxtpotentialen

Utvecklingen innebär en välbehövlig lättnad för kakaomarknaden, som har drabbats av dåligt väder och växtsjukdomar hos toppodlarna Elfenbenskusten och Ghana. Bakslag har dramatiskt krympt de globala lagren, vilket gör att kakaoterminerna stigit med nästan 70 procent i år. Priset för det mest aktiva kontraktet i London stängde i fredags så högt 3 476 GBP per ton.

CocoaAction Brasil kartlade minst 24 pågående projekt för att hjälpa den lokala kakaoförsörjningskedjan, med en total investering på över 150 miljoner brasilianska reais (30,6 miljoner USD).

Brasiliens kakaoboom är redan mer än bara ett löfte. Bönder i olika delar av landet planterar nya träd, som kommer att bära frukt under de kommande två till tre åren. Kakao har blivit ett så hett ämne att även ett biobränsleföretag nu är ute efter att producera chokladingrediensen. Brasil Biofuels fokuserar på bränsle tillverkat av palmolja, men började lägga till kakaoväxter till sin plantskola i hopp om att odla 1 000 hektar nästa år.

Den brasilianska kakaoproduktionen är fortfarande en bråkdel av vad som odlas i Afrika, en kontinent som står för nästan tre fjärdedelar av den globala tillgången. Det som gör Brasilien relevant är det faktum att åtminstone några av dess bönder har möjlighet att svara på en ökad global efterfrågan genom att öka utbudet. Många bönder i Afrika lever under fattigdomsgränsen och deras lön bestäms av myndigheterna, så de kan inte dra nytta av högre terminspriser. Producenterna behöver pengar för att investera, särskilt som nya europeiska regler kräver utgifter för spårbarhet för att bevisa att grödor inte odlades i avskogad mark.

En större brasiliansk produktion kan få ner kakaopriserna, även om det bara skulle vara en faktor på lång sikt. För närvarande fortsätter priserna att drivas av de dåliga utsikterna i Västafrika.

Det kanske största hotet mot Brasiliens ambitiösa kakaoplaner ligger fortfarande i trädhälsan. Mer än 30 år efter det första dödliga utbrottet förföljer en ny sjukdom som kallas witch’s broom landets kakaobönder.

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på guldpriset inför 2024 och det är hela tre separata rytmer som sammanfaller under mars 2024 vilket gör det hela mycket spännande. Den långsiktiga trenden för guldpriset, dvs under de kommande åren, är positiv och ser ut att bli en förändring från den rörelse i sidled vi har sett under en längre tid.

Elpriserna i Norden ökade under slutet av november. Det innebär att december inleds med mer än dubbelt så höga elpriser per kilowattimme i hela landet jämfört med förra månaden. Ökningen beror främst på kyligt, torrt väder och ökad elanvändning, men även de oplanerade kärnkraftsstoppen påverkar just nu framförallt södra Sverige och Finland.

November månad avslutades med att medelspotpriset på elbörsen blev 82,13 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige). Hälften så dyrt som det rörliga priset samma period förra året (159,72 öre/kWh) och högre än det rörliga priset i oktober (49,66 öre/kWh).

– Elpriserna fortsätter att svänga, men som alltid när det blir kallt, så ökar elkonsumtionen och elpriserna, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Senaste veckan har det varit ett par reaktorstopp inom kärnkraften, vilket påverkat elpriset framförallt i elområde 3 och 4 och i Finland. Vattenmagasinen ligger på normala nivåer. Årets isläggning genomfördes i mitten av november och ledde då till en kortare tids produktionsneddragning med begränsad påverkan på elpriserna som följd. En planerad isläggning görs varje år för att skapa stabila produktionsförutsättningar för resten av vintern. Ogynnsamma väderförhållanden har periodvis lett till isbildning på vindkraftsbladen vilket gett lägre vindkraftsproduktion. 

Elpriserna är högre på kontinenten men terminspriserna för tysk el ligger just nu betydligt lägre än föregående år. Dessutom är Europas gaslager fyllda vilket motverkar höjningar i Norden eftersom elhandelsmarknaden hänger ihop.