Följ oss

Nyheter

London Metal Exchange stängde återigen handeln med nickel

Publicerat

den

Platina-tackor

London Metal Exchange sa på onsdagen att de hade tvingats stoppa nickelmarknaden igen efter att ett ”systemfel” tillät ett litet antal affärer att exekveras trots att affärerna gjorts under den nyligen införda dagliga prisgränsen. LME sa vidare att de affärer som utförts under den nedre dagliga prisgränsen skulle makuleras.

Den tillfälliga avstängningen av handeln med nickel markerade ännu ett pinsamt bakslag för LME. Den 145 år gamla börsen är det globala centret för handel med industriella metaller och den främsta platsen för prissättning.

En tacka med nickel

LME återupptog handeln med nickelkontrakt klockan 08.00 på onsdagen efter att en extrem prisvolatilitet förra veckan föranledde en sällsynt marknadsstängning. Ett tekniskt fel kort därefter fick börsen att tillfälligt stoppa marknaden igen, innan handeln återupptogs vid 14-tiden, Londontid.

Nickelpriserna mer än fördubblades på några timmar den 8 mars och steg till över över 100 000 dollar per ton när en av världens främsta tillverkare, Kinas Tsingshan Holding Group, köpte stora belopp för att minska sina blankningar av metallen.

Positionen förvärrade ett prisrally vid en tidpunkt då metaller redan steg kraftigt uppåt på Rysslands intensifierade krig i Ukraina.

LME har nu infört handelsgränser på 5 procent över eller under den sista stängningskursen före förra veckans avstängning. Det har tidigare sagts att alla bud över den högre eller lägre gränsen kommer att avvisas.

”Vi är absolut medvetna om den inverkan som detta har haft på så många människor och vi måste se till att det inte händer igen”, sa Matthew Chamberlain, VD för LME, på onsdagen. Hans kommentarer kom strax innan nickelmarknaden öppnade igen.

Chamberlain sa att LME hade ”avsiktligt prioriterat stabilitet” genom att sätta ett relativt smalt intervall av dagliga handelsgränser, men dessa kan snart breddas om börsen observerade en ”mer ordnad marknad.” Chamberlain sa att detta var ett tillägg till andra reformer, som prisklasser. ”Vi kan inte vara i en position där det här händer igen.”

Lever i det förflutna

Råvarupriserna har ökat på utbudsrädslan relaterade till Rysslands angrepp på Ukraina, med det pågående kriget och en rad västerländska sanktioner som ger upphov till rädsla för störningar.

Vid sidan av energi är Ryssland en nyckelproducent och exportör av metaller och spannmål. Faktum är att Ryssland är världens tredje största producent av nickel – en nyckelingrediens i rostfritt stål och en viktig komponent i litiumjonbatterier.

”Det är utan tvekan en stressig tid med priser där de är, men vi börjar, tror jag, se en viss stabilitet och om vi alla agerar ansvarsfullt, som jag tror att vår marknad nu gör när vi öppnar nickel igen på ett ordnat sätt, då tror jag att stabiliteten i systemet inte bör påverkas, sa Chamberlain.

Den kinesiska metallgruppen Tsingshan sade i måndags att de hade nått ett stillståndsavtal med banker för att lösa en satsning på nickel som orsakade en marknadsturbulens förra veckan. Nickeljätten står inför miljarder dollar i förluster från sin korta position.

Blankning är en baisseartad investeringspraxis där en investerare satsar på att priset på en tillgång kommer att falla. En short squeeze uppstår när ett stort antal investerare sålt en tillgång, priset stiger kraftigt och investerarna vänder sina positioner och förlorar pengar. Eftersom att stänga en kort position innebär köporder, pressar en short squeeze priserna ännu högre.

På tisdagen frågade han vad han förväntade sig att se när LME öppnade nickelmarknaden igen, sa Saxo Banks Ole Hansen: ”Det kommer att bli hemskt. Många människor har bara ont i magen av hur marknaden betedde sig förra veckan, men förhoppningsvis kommer detta att vara en väckarklocka för LME eftersom de lever i det förflutna,” sa Hansen.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

”Förhoppningsvis kommer det att medföra några reformer som sedan länge väntat. Du ska inte ha en grop med 20 personer som skriker och skriker – det är bara en kvarleva från det förflutna. Glöm det”, fortsatte han.

Nyheter

Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

Publicerat

den

Inne i ett datacenter hos Meta

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.

Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.

Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Publicerat

den

Norges flagga

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.

”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.

Bygger vidare på East Frigg

Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.

Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.

Tekniska rekord

Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.

Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.

Partnerskap i projektet

Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.

Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Publicerat

den

Vindkraftverk

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.

Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.

– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Torr sommar gynnar vattenkraften

Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.

Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2.  Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna.  Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Låg vindkraftsproduktion gav andrum

Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.

– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare höst än väntat

När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära