Nyheter
Lättningar i importrestriktionerna kan återuppliva den indiska guldindustrin

Den indiska Centralbanken har tillåtit några av de stora guldimportörerna och främsta handelshusen att importera metallen under den så kallade 80/20-regeln, där 20 procent av det importerade värdet måste exporteras i en form där värde har adderats, till exempel där tackor har gjorts om till smycken.
Den senaste tidens lättnader i guldimporten hos Reserve Bank of India (RBI) kan hjälpa till att sänka de inhemska priserna och återuppliva den krisdrabbade industrin.
Sidharth Birla, chef på Federation of Indian Chambers of Commerce and Industry (FICCI), förväntar sig att den nya, av Narendra Modi ledda regeringen, kommer att ta till reformer tack vare stabila och minskade underskott i bytesbalansen. FICCI förväntar sig att den nya regeringen kommer att genomföra ytterligare reformer i importpolitiken avseende guld för att stimulera tillväxten av denna för Indiens så viktiga exportsektor. De indiska juvelerarna är positiva till denna utveckling och vill att den nya regeringen skall vidta åtgärder som skulle öka förtroendet och relationen mellan alla aktörer inom denna sektor.
Geojit Comtrade säger att lättnader på importrestriktionerna skulle öka tillgången på guld på den inhemska marknaden, vilket i sin tur kommer att leda till ett fall i den illegala importen. En minskad oro för försörjningsavbrott hjälper också till att minska de höga premierna för guld på den lokala marknaden och kommer att locka fler köpare. På det internationella planet, är det sannolikt att anta att en ökad indisk efterfrågan får priserna på den internationella marknaden att stiga på förväntningar om ökad import från världens näst största konsument av guld.
Investeringar i guld på nuvarande nivåer rekommenderas just nu inte i Indien eftersom utsikterna för denna ädelmetall inte ser gynnsamma ut. Även som de nuvarande inhemska priserna är attraktiva för kortsiktiga investerare, kan möjligheterna för en uppvärdering av rupien baserat på optimism om att den nya regeringen skulle kunna vidta åtgärder för att förbättra ekonomin kunna komma att ha en negativ påverkan på guldpriset.
Minskade globala spänningar och ekonomiska bekymmer, signaler om återupplivade globala ekonomiska förhållanden och en förskjutning i investerarnas intresse till andra osäkra tillgångar som aktier har inskränkt guldets roll som en fristad. Även en svag fysisk efterfrågan från Indien och Kina och moderata centralbanksköp har också påverkat guldet.
Bankerna tillåts ge guldlån
Den indiska riksbanken tillåts låna ut guld, i form av så kallade ”guldlån”, till landets smyckestillverkare. Dessa lån kommer från den inhemska importkvoten, vilket gör att industrin uppskattar det då de tror att det indiska guldpriset, inklusive importtullar, kommer att minska i framtiden och ser hoppfullt på framtiden. Under det senaste året har denna sektor drabbats hårt av ett antal importrestriktioner på guld.
Den indiska regeringen höjde förra året guldimporttullarna till 10 procent från 4 procent, och införde även regeln att 20 procent av allt importerat guld måste exporteras i förädlad form, en regel som är känd som 80:20-regeln.
De politiska begränsningarna som har drabbat denna sektor var avsedda att styra efterfrågan på investeringsguld, men har istället haft en negativ påverkan på den inhemska smyckesproduktionen och dess sysselsättning. Även Indiens export av smycken har drabbats negtivt av detta. De senaste rapporterna visar hur exporten av guldsmycken från Indien har fallit med 39,63 procent till 7,86 miljarder USD under mars 2014.
Restriktionerna har lett till en ökad smuggling av guld i Indien, världens största eller eventuellt näst största köpare av guld efter Kina, bland annat genom så kallade “Hawala”-kanaler som är informella internationella nätverk för att överföra pengar. Fler och fler röster höjs nu för att Indien skall tillåta import av guld och andra ädelmetaller med en lägre tull. Kraven på att den så kallade 80/20-regeln skall avskaffas ökar också, vilket skulle kunna leda till att guldsmidessektorn åter får en ökad betydelse i Indien och att världsmarknadspriset på guld stiger.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.
Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
Nyheter
Våren präglas av svängigt elpris och ankkurva

Den senaste tidens starka vindar, tyska solkraft och de välfyllda nordiska vattenmagasinen har bidragit till en god elförsörjning. I kombination med temperaturer ett par grader över det normala och minskad elkonsumtion har elpriset pressats nedåt sedan mars

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för mars 50,81 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige) och 15,80 öre/kWh i elområde 1 (Norra Sverige). Det är fortsatt stora elprisskillnader mellan elområdena och timpriserna har skiftat kraftigt under dygnet timmar.
– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland. Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den nordiska kärnkraften ligger kring 75 procent av installerad kapacitet. I början av mars stod vindkraften vissa timmar för nästan hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med låga priser och tom negativa priser. Fyllnadsgraden i de norska och svenska vattenmagasinen är fortsatt hög och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå.
Det råder fortsatt geopolitiska osäkerheter vilket gör att elmarknaden är något osäker. På kontinenten har priset på gas sjunkit men priserna på olja och kol har stigit något.
Medelspotpris | Mars 2024 | Mars 2025 |
Elområde 1, Norra Sverige | 56,60 öre/kWh | 15,80 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 56,60 öre/kWh | 10,95 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 59,47 öre/kWh | 50,81 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 63,36 öre/kWh | 60,46 öre/kWh |
Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

-
Nyheter4 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Not so fragile yet. If it was it would have sold off more yesterday
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Analys3 veckor sedan
Oil prices climb, but fundamentals will keep rallies in check
-
Analys2 veckor sedan
Crude prices hold gains amid fresh tariff threats
-
Nyheter2 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier
-
Nyheter2 veckor sedan
Tysklands SEFE skriver avtal om att köpa 1,5 miljarder ton LNG per år från Delfin i USA