Nyheter
Larv riskerar att skada den amerikanska bomullsskörden

Vi har sett hur både kaffeplantor och apelsinträd har utsatts för skadeangrepp och sjukdomar, nu är det risk för att den amerikanska bomullen blir nästa råvara som kan drabbas. Under förra veckan upptäcktes i Bradenton, Florida ett exemplar av Helicoverpa armigera, en europeisk larv som också kallas för Old world Bollworm, en skadeinsekt som riskerar skada den amerikanska bomullsskörden. När ett exemplar av Helicoverpa armigera upptäcktes i en så kallad pestfälla den 17 juli var det första gången som den amerikanska bomullsskörden utsatts för en pest i denna omfattning.
Varje år skadar denna larv grödor för mer än två miljarder dollar. 2013 orsakade denna larv skador som ledde till att de brasilianska grödorna minskade med 35 procent. Larven kan skada en rad olika grödor och har flera gånger visat att den kan bli resistent mot insektsgifter. Nu har Florida Department of Agriculture and Consumer Services meddelat att denna larv för första gången har upptäckts i amerikanska fält.
Vanligt förekommande i Afrika, Sydeuropa och Nya Zeeland
Helicoverpa armigera är en larv som vanligen förekommer i de tropiska och subtropiska regionerna i världen, från Afrika, södra Europa till Nya Zeeland. Detta lilla skadedjur upptäcktes för första gången i Latinamerika för några år sedan när den hittades i Brasilien. Sedan dess har den snabbt spridit sig över de östra och norra delarna av Sydamerika där den förstört jordbruksprodukter som bomull, sojabönor och majs sedan 2013. Enstaka fall av larvens närvaro har rapporterats i Puerto Rico och på Dominikanska Republiken under 2014 enligt Florida Department of Agriculture and Consumer Services.
Slående lik amerikanska larver
Helicoverpa armigera är utseendemässigt lik den amerikanska larven corn ear worm under hela sin livscykel. För att kunna identifiera Helicoverpa armigera krävs det att de vuxna nattfjärilarna dissekeras. Även Helio virescens, känd som tobacco budworm, har stora likheter med Helicoverpa armigera, precis som vissa arter av Spodoptera (army worms), men har ett annorlunda färgmönster.
Larver av arten H. armigera äter med glädje 200 olika sorters grödor, även om den föredrar majs, bomull, spannmål, tomat, tobak, potatis, soja, alfalfa och bönor. Larven är också ett hot mot fruktträd som äpple och citrus. Den äter både inifrån och utifrån, men föredrar att äta blommor, knoppar, frön och frukter.
The National Cotton Council övervakar allt som rör H. armigera sedan flera år tillbaka. NCC har uppmanat USDA’s Animal & Plant Health Inspection Service att varna och att arbeta för att förhindra införandet och spridandet av denna skadegörare. NCC har även uppmanat entomologer vid Cooperative Extension att överväga och undersöka konsekvenserna om denna insekt kan anpassa sig till klimatet i USA och få fotfäste i Nordamerika.
Sprids för vinden
När tillgången på föda är dålig flyger fjärilarna till höga höjder och sprids för vinden. I de subtropiska klimaten förekommer mellan tre och fem generationer årligen, medan det i de tropiska områdena kan förekomma upp till elva generationer. Denna insekt har en kort livscykel, den kan vara så pass kort som 30 dagar, men i gengäld lägger honorna mellan 500 och 3 000 ägg. Förpuppningen sker under jord och tar cirka en vecka, men denna skadeinsekt kan ta en diapaus upp till ett par månader under kalla förhållanden.
Globala skador för miljardbelopp
De globala skördeskadorna som orsakas av denna skadeinsekt rapporteras uppgå till mer än två miljarder dollar årligen. I Brasilien har förekomsten av denna insekt lett till att kostnaderna för insektsbekämpning mer fördubblats i spåren av att skörden för 2013 förstördes till en tredjedel.
En rad studier i vilka klimatanpassningsmodeller har använts visar att betydande områden i USA där det odlas olika typer av råvaror kan vara i riskzonen. Den största faran med denna insekt är emellertid inte dess spridning, utan att den är svår att kontrollera då den visat sig vara immun mot ett stort antal bekämpningsmedel.
Nyheter
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.
Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.
Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet