Följ oss

Nyheter

Läget i Europa påverkar de svenska elpriserna

Publicerat

den

Elstation i närbild

Den fossilfria elmixen i Norden med vind-, vatten- och kärnkraft är faktorer som verkar stabiliserande på elpriset. Den oroliga situationen i Europa till följd av invasionen av Ukraina och stoppade gasleveranser från Ryssland påverkar även de svenska elpriserna, framförallt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Kriget har gjort att gaspriset skjutit i höjden ytterligare, vilket har drivit upp priset på kol men även till viss del på utsläppsrätter. I takt med detta har elpriserna på kontinenten stigit markant. De redan höga tyska elpriserna riskerar även att öka vilket påverkar framförallt södra Sverige som också påverkas av flaskhalsarna i elöverföringen från norr till söder.

–Sveriges förutsättningar med fossilfri vind- vatten- och kärnkraft kommer extra väl till pass nu men energipriserna är fortsatt höga och volatila, det vill säga att de kan svänga fort. Nu börjar i alla fall temperaturerna att stiga och elanvändningen minskar, vilket påverkar elfakturan. Det är också mer viktigt än någonsin att se över hur man kan vara mer energieffektiv hemma för att parera de höga elpriserna, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Den förväntade tillrinningen från vårfloden till de svenska och norska vattenmagasinen är ett par veckor försenad. Vårfloden förväntas tillta under mitten av maj vilket ger en välbehövlig påfyllnad av vattenkraft för resten av året. I slutet av april påbörjades den första etappen av den årliga avställningen för bränslebyte, service och underhåll vid Sveriges och Finlands kärnkraftverk. Först ut är Oskarshamn 3, därefter Olkiluoto i Finland för att sedan följas av underhållsarbete vid Forsmark och avslutas på Ringhals under juli.

Osäkerheter kring Europas framtida energiförsörjning har gjort att priset på såväl fastprisavtal som det rörliga elpriset skjutit i höjden.

Nyheter

Mahvie Minerals i en guldtrend

Publicerat

den

En traditionell gruva som skiner med guld

Mahvie Minerals är inriktade på guld och med ett guldpris som rusat i höjden och inte visar några tecken på att avta så har företaget hamnat i en trevlig position. VD Per Storm presenterar verksamheten och svarar på frågor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Det kan bli brist på sand, grus och sten i Sverige och grannländerna

Publicerat

den

Sandtag från ovan

En ny nordisk rapport från NCC visar att Sverige och dess grannländer står inför en brist på ballastmaterial som sand, grus och sten. Materialbristen riskerar att bli en flaskhals för den gröna omställningen och annan viktig framtida samhällsutveckling skriver NCC.

Rapporten, som omfattar hela Norden, visar att länderna tillsammans kan komma att behöva nära tre miljarder ton mer ballast till år 2045 för att möta behoven i enlighet med respektive lands klimat- och utvecklingsmål. Det finns tillräckliga naturresurser, men utvinningen begränsas av ineffektiva tillståndsprocesser, bristande regional planering och låg återvinning.

Efterfrågan på ballast i Sverige förväntas öka med upp till 900 miljoner ton, eller 60 miljoner ton per år fram till år 2045, en mängd som motsvarar att täcka en yta motsvarande Stockholms kommun med ett två meter tjockt grus- och stenlager. Samtidigt har antalet aktiva stenbrott i landet minskat med 39 procent på ett drygt decennium. Denna utveckling kommer, om inga åtgärder vidtas, att leda till materialbrist, förseningar i byggprojekt och ökade klimatutsläpp från transporter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans stå för 35 procent av Kinas energi 2035

Publicerat

den

Energirapport i Kina

Den 8 september presenterade Kinas statliga energijätte National Energy Group sin nya rapport China Energy Outlook 2025–2060 vid ett seminarium i Peking. Rapporten ger en omfattande prognos för landets energibehov.

Rapporten visar att Kinas energiförbrukning fortsatt väntas öka under de närmaste tio åren och nå omkring 7,1–7,2 miljarder ton kolenheter (TCE) runt 2035, en ökning på cirka 20 procent jämfört med i dag. Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans nå en andel på 35 procent år 2035 och vidare till 80 procent år 2060.

Kol, olja och gas i omvandling

Trots omställningen kommer kol att spela en fortsatt stor roll på kort sikt. Konsumtionen väntas stiga till massiva 4,95–5,1 miljarder ton under den kommande femårsperioden och ligga kvar på över 4,6 miljarder ton fram till 2035. Därefter väntas gradvis nedgång i takt med att äldre gruvor fasas ut.

Oljeanvändningen har redan nått sitt maximum på omkring 730–750 miljoner ton per år. Med ökande elbilsanvändning och mognad i petrokemisk industri spås förbrukningen sjunka till cirka 700 miljoner ton 2030. Naturgas pekas ut som en viktig övergångsenergi och väntas nå en topp på nära 600 miljarder kubikmeter runt 2035.

Kraftig ökning av elbehovet

Rapporten framhåller att Kinas elförbrukning kommer att fortsätta växa stabilt. Den årliga tillväxten under 2026-2030 förväntas ligga på 4,5 procent och därefter omkring 2,9 procent. Elanvändningen spås nå 13,3 biljoner kilowattimmar 2030, 15,3 biljoner 2035 och kulminera kring 18 biljoner mellan 2050 och 2060.

Ökad självförsörjning

Rapporten betonar även vikten av energisäkerhet och självförsörjning. Kinas nuvarande primärenergisjälvförsörjningsgrad ligger på runt 80 procent och väntas stiga till över 90 procent omkring 2045.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära