Följ oss

Nyheter

Kraftiga investeringsflöden i ädelmetaller

Publicerat

den

Torbjörn Iwarson på SEB om att handla ädelmetaller

Torbjörn Iwarson

I spåren av de monetära stimulanspaketen i USA och i EU som annonserades i mitten av september, har inflödet i råvarucertifikatguld, silver och platina ökat kraftigt hos SEB. De största investeringarna har gjorts i guld, via GULD S. Men även platina, som tidigare knappast alls handlats, har intresserat spararna.

Globalt började trenden redan i augusti, när 3 mdr dollar mer placerades i börshandlade certifikat och ETF:er. 50 miljoner dollar gick in i dito platina. Då kommer frågan, vilken av metallerna är bäst?

Guld, Silver eller Platina – vilken är bästa placeringen?

Vi kan börja med att studera historien. För att inte gå irrelevant långt tillbaka i tiden, men inte heller ha ett för litet stickprov, börjar vi år 1992 och studerar årsvisa avkastningar i svenska kronor. Nedan ser vi en tabell på hur det har gått:

Tabell över avkastning på guld, silver, platina och aktier

Vi ser att silver har gett högst avkastning, på i genomsnitt 10% per år. Aktier inklusive utdelningar har haft högst risk mätt som standardavvikelse på årsavkastningarna. Bäst avkastning i förhållande till risk har guld haft. Den sämsta årsavkastningen för något år under perioden 1992 – 2011 har aktier haft och den mildaste har guld haft.

Riskpridning

Den som redan har en hel del aktier i portföljen kan minska sin risk genom att placera i ädelmetaller – och kanske även höja avkastningen. Vi ska se hur hög korrelationen har varit mellan svenska aktier och de olika ädelmetallerna:

Korrelation mellan guld, platina, silver och aktier

Vi ser att korrelationen mellan svenska aktier och guld är den lägsta med nära nog noll. Både platina och silver har högre korrelation, 0.5 respektive 0.45. Även det är emellertid så lågt att det ger en betydande riskminskning. Vi ser också att korrelationen mellan ädelmetallerna sinsemellan inte är hög, utom mellan silver och guld.

Diversifierade portföljer

Frågan väcks då hur olika portföljer skulle bete sig om vi blandade hälften aktier och hälften ädelmetaller – och viktade om varje år, så att vi säljer det som gått bra och köper det som gått dåligt varje år, av de två tillgångarna.

Diversifierad portfölj - Avkastning guld, silver, platina och aktier

Den observante läsaren ser i tabellen ovan, att nu har det hänt något intressant. Guld + aktier-portföljen har högre avkastning än både guld och aktier var för sig. Risken är väsentligt lägre än en ren aktieportfölj och bara 2% högre än för en ren guldportfölj. Avkastning i förhållande till risk har ökat till 58% och det värsta årets resultat har nästan halverats jämfört med en ren aktieportfölj. En ren aktieportfölj kommer ut som en ganska dålig placering. Den har medelmåttig avkastning, den högsta risknivån, värsta enskilda årsavkastningen och sämst avkastning i förhållande till den risk som tagits. Det finns alltså mycket att vinna på att diversifiera en aktieportfölj med ädelmetaller och att rebalansera portföljen periodvis.

Vad talar för ädelmetaller just nu?

Amerikanska centralbanken annonserade den 13 september att man ska köpa amerikanska bostadsobligationer för 40 miljarder dollar varje månad till dess sysselsättningen förbättras. FED fortsätter också Operation Twist och behåller räntorna mellan noll och 0.25%. Man lovade att hålla räntorna i botten fram till slutet av 2014. I Europa har ECB fått tyskt klartecken att göra samma sak, upp till en gräns, än så länge.

Tillväxt och välstånd har sällan åstadkommits genom att trycka pengar. Däremot har förmögenheter omfördelats av detta. De som söker trygghet genom sparande på bank har blivit förlorare och de som söker sig till reala tillgångar har blivit vinnare. Till de mest reala och likvida tillgångarna hör ädelmetaller.

Tekniskt har alla tre ädelmetaller brutit sina tekniska motstånd, som hållit emot under drygt ett års konsolidering. Priserna har redan stigit en hel del, men i förhållande till tidsaspekten på den monetära stimulansen har obetydlig tid förflutit.

Gruvbolagens vinster

Vi placerar här inte i gruvaktier, men hur det går för gruvbolagen ger en vink om hur metallpriserna kan tänkas utveckla sig framöver. 75% av platinaproduktionen sker i Sydafrika, där strejken vid Lonmingruvan i Marikana har blivit en världsnyhet. 80% av gruvarbetarna har i skrivande stund gått tillbaka till jobbet med 14% högre lön. Däremot har arbetskonfliken spridit sig till Anglo American Platinums gruva.

Av världens största gruvbolag inom platina går alla väsentligt sämre än förra året. Anglo American Platinum och Impala Platinum är de två största med börsvärden på 15 respektive 11 mdr dollar. Anglo American har negativ avkastning på tillgångarna de senaste 12 månaderna. Lonmin, vars börsvärde nu sjunkit till 2.7 mdr dollar redovisade förlust första halvåret i år. Aquarius Platinum redovisar också negativ avkastning på kapitalet. Endast Stillwater Mining, ett kanadensiskt bolag, har en avkastning på 7%. Det är svårt att tänka sig ett väsentligt lägre pris på platina, eftersom detta förmodligen skulle leda till att gruvor slog igen, och utbudet minskar, snarare än att priset faller. Platinaprisets framtida utveckling har därför en asymmetrisk risk. Det gillar vi.

Efterfrågan på platina går till avgaskatalysatorer och som legeringsmetall i vitt guld. Båda dessa är ökande och till viss del beroende av Kina. Kineser föredrar smycken i vitt guld, framför rött. Huvuddelen av efterfrågan på platina till smycken kommer från Kina och den är stigande. Ökande bilförsäljning, också ett viktigt inslag i Kina, påverkar också efterfrågan. Detta har mindre med urbanisering att göra och mer med konsumtion. Därför kan man tänka sig att platinas framtid i Kina är på tillväxt.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Hur man placerar i ädelmetaller

SEB erbjuder certifikat, som är som börshandlade fonder, men där andelarna är utgivna av banken och inte av en fond. De är noterade på Nasdaq i Stockholm och handlas som aktier, där minsta handelspost är 1 certfikat. Courtage är samma som för aktier.

Det finns tre typer av certifikat:

  • Helt linjära: De heter GULD S, SILVER S och PLATINA S. Värdemässigt beter de sig som en tacka prissatt i svenska kronor. Värdet påverkas av metallnoteringen i dollar och dollarnoteringen i kronor.
  • BULL och BEAR: Dessa har en hävstång på varje handelsdags procentuella prisförändring på metallen. Värdet påverkas också av förändringar i dollarnoteringen i kronor, men utan någon hävstång (hävstången på växelkursen är 1).
  • LONG och SHORT: Dessa skiljer sig från BULL och BEAR i det att hävstången inte tillämpas på varje dags prisförändring. Istället beter de sig som en depå med belåning, där hävstången varje dag beror på hur tillgångsvärdet förhåller sig till belåningen. Hävstången för en LONG sjunker därför när underliggande stiger i pris.

Nedan ser du en lista på de olika certifikaten:

Handla guld med olika hävstång via Bull & Bear samt Long & ShortHandla silver med olika hävstång via Bull & Bear samt Long & ShortHandla platina med olika hävstång via Bull & Bear samt Short

Denna artikel är skriven av Torbjörn Iwarson på SEB. Du kan varje vecka läsa SEBs analysbrev på råvaror, inklusive guld, silver och platina.

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära