Följ oss

Nyheter

Kommer vetepriset att stiga under 2020?

Publicerat

den

Vete växer

En fråga som är av stort intresse för de flesta jordbrukare är om vetepriset kommer att stiga under 2020? Ja egentligen varje år. Professionella marknadsbedömare spår att den globala efterfrågan på vete kommer att stiga vilket talar för detta. En stramare produktion ger ett minskat utbud från de stora veteproducenterna vilket också har en positiv effekt på priserna.

Vete är ett spannmål som föder världen. Bröd är en populär stapelvara världen över och huvudingrediensen är vete. Denna råvara startade året starkt efter låga priser under den första halvan 2019. Vetepriset har historiskt sett uppvisat perioder av hög volatilitet. Under 2008 noterades priset så högt som 12 USD per bushel, och 2012 handlades vete till 9,11 USD per bushel. Dessa prisnivåer har inte noterats sedan dess.

Det lägsta priset ser vi 2016, när vete handlades till 3 USD per bushel. Den senaste toppnoteringen var 5,6 USD per bushel som noterades i augusti 2018.

Vetepriset
Källa: Macro Trends

I januari 2020 handlades vete till 5,7 USD per bushel, för att sedan backa till 5,5 USD per bushel.

Den globala efterfrågan på vete spås stiga under 2020

Den globala veteproduktionen och utnyttjandet under säsongen 2018/2019 låg på 732 miljoner ton respektive 738 miljoner ton, vilket är en minskning med 30 miljoner ton i produktionen och 5 miljoner ton i utnyttjandet från föregående säsong 2017/2018.

I maj 2019 släppte USDA de förväntade prognoserna för säsongen 2019/2020. Denna rapport beräknade att den globala produktionen skulle hamna på 777 miljoner ton och den globala efterfrågan skulle uppgå till 759 miljoner ton, en ökning från föregående säsong 2018/2019. Den globala efterfrågan på vete för säsongen 2019/2020 förväntas således öka med 1,5 %, 112 miljoner ton från föregående säsong.

Världsproduktion och användning av vete
Källa: U.S. Wheat Associates
Vetekonsumtion
Källa: U.S. Wheat Associates

Vetehandeln säsongen 2019/2020 väntas uppgå till 174 miljoner ton, en ökning med 3,4 % jämfört med föregående säsong i takt med att efterfrågan på vete i Asien ökar. Asien är mottagare av 30 procent av världens veteexport. År 2020 förväntas den asiatiska efterfrågan på vete överstiga 310 miljoner ton drivet av tillväxt i genomsnittlig inkomst per capita och en ökning av efterfrågan på västerländska produkter från unga människor snarare än traditionella risbaserade produkter.

Konsumtionen av vete i Egypten förväntas öka under 2019/2020 på grund av befolkningsökningen och en ökad efterfrågan på djurfoder. Egyptens befolkning uppgår till 97,55 miljoner, med en ökning av 2 miljoner människor per år. Vetebehovet förväntas öka till 20,4 miljoner ton, jämfört med tidigare 20,1 miljoner ton under säsongen 2018/2019.

Stramare veteproduktion från större producenter

Den ryska veteproduktionen för säsongen 2019/2020 beräknas uppgå till 73,5 miljoner, en ökning med 3 procent från förra säsongen. Väderförhållandena och en betydande risk för att exporten begränsas kommer sannolikt att påverka den beräknade produktionen 2019/2020. Vintern i Ryssland förblir ovanligt varm och torr för vinterkornsådd eftersom temperaturen ligger över det normala intervallet. Brist på snötäcke i vissa veteodlingsregioner och brist på fukt i andra kan resultera i en låg skörd.

Ryssland exporterade 25 miljoner ton spannmål varav 20,6 miljoner ton vete under första hälften av säsongen 2019/2020. Landet förväntas exportera 45 miljoner ton spannmål under säsongen 2019/2020, en minskning med 18 procent från föregående säsong. I januari var vetepriserna högre eftersom det spreds ett rykte att Ryssland skulle komma att begränsa veteexporten. Det ryska jordbruksministeriet vill föreslå en tullkvot för spannmålsexport på 20 miljoner ton från januari till juni, som ska skrotas efter 30 juni. Ministeriets högsta prioritet är att säkerställa att den inhemska konsumtionen av vete i Ryssland bevaras. Om regeringen godkänner tullkvoterna kommer vetepriserna sannolikt att öka 2020.

Vete i Ryssland
Källa: U.S. Wheat Associates

Även USA är en stor producent av vete, men även en stor konsument. Den inhemska användningen av vete ökar dessutom. Uppgifter som USDA lämnade halvvägs genom det amerikanska regleringsåret visade att lagren för närvarande låg på 1,83 miljoner bushels, en minskning med 50 miljoner bushels från föregående år. Prognoserna för utgående lagersaldon av vete för 2019/2020 sänks med 9 miljoner bushels beroende på en ökad inhemsk konsumtion.

Vetearealen i USA har minskat under de senaste två åren, eftersom jordbrukarna säger att vetepriserna är för dåliga och att det därmed inte finns någon vinst att göra. Vetearealen år 2019 uppgick till 45,2 miljoner, en minskning med fem procent från den senaste planteringssäsongen.

Vete
Källa: AGPRO

Veteproduktionen i Australien för säsongen 2019/2020 kommer att minska på grund av en allvarlig torka och kraftiga bränder. Veteproduktionen i Australien förväntas falla 11 procent jämfört med föregående säsong. Varmt, torrt väder i stora veteproducerande regioner har orsakat den stora minskningen av veteproduktionen.

Dåliga väderförhållanden och minskat utbud från stora veteproducerande länder leder till högre vetepriser 2020.

Veteproduktionen i Indien förväntas öka 2020, men inte i en sådan omfattning att produktionen kommer att möta den globala efterfrågan.

Nyheter

Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Publicerat

den

Guld- och silvertackor

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.

Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.

Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära