Nyheter
Kommer vetepriset att stiga under 2020?

En fråga som är av stort intresse för de flesta jordbrukare är om vetepriset kommer att stiga under 2020? Ja egentligen varje år. Professionella marknadsbedömare spår att den globala efterfrågan på vete kommer att stiga vilket talar för detta. En stramare produktion ger ett minskat utbud från de stora veteproducenterna vilket också har en positiv effekt på priserna.
Vete är ett spannmål som föder världen. Bröd är en populär stapelvara världen över och huvudingrediensen är vete. Denna råvara startade året starkt efter låga priser under den första halvan 2019. Vetepriset har historiskt sett uppvisat perioder av hög volatilitet. Under 2008 noterades priset så högt som 12 USD per bushel, och 2012 handlades vete till 9,11 USD per bushel. Dessa prisnivåer har inte noterats sedan dess.
Det lägsta priset ser vi 2016, när vete handlades till 3 USD per bushel. Den senaste toppnoteringen var 5,6 USD per bushel som noterades i augusti 2018.
I januari 2020 handlades vete till 5,7 USD per bushel, för att sedan backa till 5,5 USD per bushel.
Den globala efterfrågan på vete spås stiga under 2020
Den globala veteproduktionen och utnyttjandet under säsongen 2018/2019 låg på 732 miljoner ton respektive 738 miljoner ton, vilket är en minskning med 30 miljoner ton i produktionen och 5 miljoner ton i utnyttjandet från föregående säsong 2017/2018.
I maj 2019 släppte USDA de förväntade prognoserna för säsongen 2019/2020. Denna rapport beräknade att den globala produktionen skulle hamna på 777 miljoner ton och den globala efterfrågan skulle uppgå till 759 miljoner ton, en ökning från föregående säsong 2018/2019. Den globala efterfrågan på vete för säsongen 2019/2020 förväntas således öka med 1,5 %, 112 miljoner ton från föregående säsong.
Vetehandeln säsongen 2019/2020 väntas uppgå till 174 miljoner ton, en ökning med 3,4 % jämfört med föregående säsong i takt med att efterfrågan på vete i Asien ökar. Asien är mottagare av 30 procent av världens veteexport. År 2020 förväntas den asiatiska efterfrågan på vete överstiga 310 miljoner ton drivet av tillväxt i genomsnittlig inkomst per capita och en ökning av efterfrågan på västerländska produkter från unga människor snarare än traditionella risbaserade produkter.
Konsumtionen av vete i Egypten förväntas öka under 2019/2020 på grund av befolkningsökningen och en ökad efterfrågan på djurfoder. Egyptens befolkning uppgår till 97,55 miljoner, med en ökning av 2 miljoner människor per år. Vetebehovet förväntas öka till 20,4 miljoner ton, jämfört med tidigare 20,1 miljoner ton under säsongen 2018/2019.
Stramare veteproduktion från större producenter
Den ryska veteproduktionen för säsongen 2019/2020 beräknas uppgå till 73,5 miljoner, en ökning med 3 procent från förra säsongen. Väderförhållandena och en betydande risk för att exporten begränsas kommer sannolikt att påverka den beräknade produktionen 2019/2020. Vintern i Ryssland förblir ovanligt varm och torr för vinterkornsådd eftersom temperaturen ligger över det normala intervallet. Brist på snötäcke i vissa veteodlingsregioner och brist på fukt i andra kan resultera i en låg skörd.
Ryssland exporterade 25 miljoner ton spannmål varav 20,6 miljoner ton vete under första hälften av säsongen 2019/2020. Landet förväntas exportera 45 miljoner ton spannmål under säsongen 2019/2020, en minskning med 18 procent från föregående säsong. I januari var vetepriserna högre eftersom det spreds ett rykte att Ryssland skulle komma att begränsa veteexporten. Det ryska jordbruksministeriet vill föreslå en tullkvot för spannmålsexport på 20 miljoner ton från januari till juni, som ska skrotas efter 30 juni. Ministeriets högsta prioritet är att säkerställa att den inhemska konsumtionen av vete i Ryssland bevaras. Om regeringen godkänner tullkvoterna kommer vetepriserna sannolikt att öka 2020.
Även USA är en stor producent av vete, men även en stor konsument. Den inhemska användningen av vete ökar dessutom. Uppgifter som USDA lämnade halvvägs genom det amerikanska regleringsåret visade att lagren för närvarande låg på 1,83 miljoner bushels, en minskning med 50 miljoner bushels från föregående år. Prognoserna för utgående lagersaldon av vete för 2019/2020 sänks med 9 miljoner bushels beroende på en ökad inhemsk konsumtion.
Vetearealen i USA har minskat under de senaste två åren, eftersom jordbrukarna säger att vetepriserna är för dåliga och att det därmed inte finns någon vinst att göra. Vetearealen år 2019 uppgick till 45,2 miljoner, en minskning med fem procent från den senaste planteringssäsongen.
Veteproduktionen i Australien för säsongen 2019/2020 kommer att minska på grund av en allvarlig torka och kraftiga bränder. Veteproduktionen i Australien förväntas falla 11 procent jämfört med föregående säsong. Varmt, torrt väder i stora veteproducerande regioner har orsakat den stora minskningen av veteproduktionen.
Dåliga väderförhållanden och minskat utbud från stora veteproducerande länder leder till högre vetepriser 2020.
Veteproduktionen i Indien förväntas öka 2020, men inte i en sådan omfattning att produktionen kommer att möta den globala efterfrågan.
Nyheter
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen

Investerare har den senaste tiden sökt sig till guld som en säker hamn i en konfliktfylld värld. Trumps ständiga attacker på både vänner och fiender har skapat en stor oreda. Med en ökad sannolikhet för en sänkt ränta i USA så blir guld ännu mer tilltalande. Kring midnatt mellan torsdag och fredag svensk tid passerade den gula ädelmetallen 3500 USD per uns på Comex-börsen.

Nyheter
Lyten, tillverkare av litium-svavelbatterier, tar över Northvolts tillgångar i Sverige och Tyskland

Amerikanska Lyten, världsledande inom litium-svavelbatterier, har tecknat ett bindande avtal om att förvärva Northvolts återstående tillgångar i Sverige och Tyskland. I affären ingår batterifabrikerna Northvolt Ett och Ett Expansion i Skellefteå, Northvolt Labs i Västerås samt planerade Northvolt Drei i tyska Heide. Dessutom förvärvas alla immateriella rättigheter (IP) från Northvolt.
De tillgångar Lyten nu tar över har tidigare värderats till cirka 5 miljarder dollar och omfattar 16 GWh i befintlig batteriproduktionskapacitet samt ytterligare 15 GWh under uppbyggnad. Transaktionen, som är helt finansierad med eget kapital från privata investerare, väntas slutföras under det fjärde kvartalet 2025, förutsatt myndighetsgodkännande.
Återstart av verksamheter och jobbtillfällen
Lyten planerar att omedelbart återuppta verksamheten vid anläggningarna i Skellefteå och Västerås efter att affären slutförts. Bolaget har även för avsikt att återanställa en stor del av den personal som tidigare sagts upp från Northvolt och ser långsiktiga sysselsättningsmöjligheter som en nyckel till fortsatt framgång.
– Det här är ett avgörande ögonblick för Lyten. Förvärvet ger oss de anläggningar och den svenska kompetens som krävs för att snabbare möta den kraftigt ökande efterfrågan på våra litium-svavelbatterier, säger Dan Cook, vd och medgrundare av Lyten.
Positivt mottagande från svenska regeringen
Förvärvet välkomnas även från politiskt håll.
– Det här är en vinst för Sverige och för våra ambitioner inom energi och industriell innovation, säger Ebba Busch, Sveriges vice statsminister.
Fortsatt global expansion
Förvärvet i Sverige och Tyskland är en del av Lytens större strategi att bygga en stark närvaro i både Europa och Nordamerika. Tidigare i år har Lyten också köpt Northvolt Dwa i Polen – Europas största tillverkare av batterilagringssystem – samt förvärvat Northvolts IP-portfölj för energilagring. Bolaget har även uttryckt intresse för att ta över Northvolt Six i Quebec, Kanada.
Batterier för framtiden – även i rymden
Lyten har utvecklat en egen teknikplattform baserad på 3D-grafen och fokuserar på nästa generations litium-svavelbatterier – en teknik med potential att revolutionera batteribranschen. Förutom försäljning till drönar- och försvarsindustrin förbereder Lyten även en batterilansering på den internationella rymdstationen ISS senare i år.
En svensk medgrundare, Lars Herlitz
Även om Lyten är amerikanskt så finns det en svensk medgrundare, Lars Herlitz.
Nyheter
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan

Gruvbolaget Lundin Gold har presenterat starka resultat från sin pågående prospektering vid Fruta del Norte-gruvan i Ecuador. Bolaget meddelar att man har utökat mineraliseringen vid Trancaloma samt upptäckt ett nytt koppar-guld-porfyrsystem vid Sandia, endast fyra kilometer norr om Trancaloma.
Enligt vd Ron Hochstein visar resultaten på den stora, ännu outnyttjade potentialen i området. ”Vi har nu bekräftat att mineraliseringen vid Trancaloma är kontinuerlig och sträcker sig både på djupet och i sidled. Samtidigt har vi upptäckt ett helt nytt system vid Sandia, vilket stärker bilden av en lovande porfyrkorridor direkt intill vår befintliga verksamhet,” säger han.
Bland höjdpunkterna från borrprogrammet märks ett borrhål vid Trancaloma som visade 667 meter med en koppar-ekvivalent (CuEq) på 0,44 %, inklusive 226 meter med 0,58 % CuEq. Vid Sandia påträffades 730 meter med 0,35 % CuEq från markytan, vilket bekräftar förekomsten av ett andra porfyrsystem.
Utforskningsprogrammet för 2025 är det största hittills inom området kring Fruta del Norte, med över 48 000 meter borrning genomförd hittills. Fokus ligger på att identifiera nya fyndigheter i närheten av den befintliga gruvan.

-
Nyheter3 veckor sedan
USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit
-
Nyheter3 veckor sedan
Fusionsföretag visar hur guld kan produceras av kvicksilver i stor skala – alkemidrömmen ska bli verklighet
-
Nyheter4 veckor sedan
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
Ryska militären har skjutit ihjäl minst 11 guldletare vid sin gruva i Centralafrikanska republiken
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva
-
Nyheter1 vecka sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter1 vecka sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina skärper kontrollen av sällsynta jordartsmetaller, vill stoppa olaglig export