Nyheter
Kommer vetepriset att stiga under 2020?
En fråga som är av stort intresse för de flesta jordbrukare är om vetepriset kommer att stiga under 2020? Ja egentligen varje år. Professionella marknadsbedömare spår att den globala efterfrågan på vete kommer att stiga vilket talar för detta. En stramare produktion ger ett minskat utbud från de stora veteproducenterna vilket också har en positiv effekt på priserna.
Vete är ett spannmål som föder världen. Bröd är en populär stapelvara världen över och huvudingrediensen är vete. Denna råvara startade året starkt efter låga priser under den första halvan 2019. Vetepriset har historiskt sett uppvisat perioder av hög volatilitet. Under 2008 noterades priset så högt som 12 USD per bushel, och 2012 handlades vete till 9,11 USD per bushel. Dessa prisnivåer har inte noterats sedan dess.
Det lägsta priset ser vi 2016, när vete handlades till 3 USD per bushel. Den senaste toppnoteringen var 5,6 USD per bushel som noterades i augusti 2018.
I januari 2020 handlades vete till 5,7 USD per bushel, för att sedan backa till 5,5 USD per bushel.
Den globala efterfrågan på vete spås stiga under 2020
Den globala veteproduktionen och utnyttjandet under säsongen 2018/2019 låg på 732 miljoner ton respektive 738 miljoner ton, vilket är en minskning med 30 miljoner ton i produktionen och 5 miljoner ton i utnyttjandet från föregående säsong 2017/2018.
I maj 2019 släppte USDA de förväntade prognoserna för säsongen 2019/2020. Denna rapport beräknade att den globala produktionen skulle hamna på 777 miljoner ton och den globala efterfrågan skulle uppgå till 759 miljoner ton, en ökning från föregående säsong 2018/2019. Den globala efterfrågan på vete för säsongen 2019/2020 förväntas således öka med 1,5 %, 112 miljoner ton från föregående säsong.
Vetehandeln säsongen 2019/2020 väntas uppgå till 174 miljoner ton, en ökning med 3,4 % jämfört med föregående säsong i takt med att efterfrågan på vete i Asien ökar. Asien är mottagare av 30 procent av världens veteexport. År 2020 förväntas den asiatiska efterfrågan på vete överstiga 310 miljoner ton drivet av tillväxt i genomsnittlig inkomst per capita och en ökning av efterfrågan på västerländska produkter från unga människor snarare än traditionella risbaserade produkter.
Konsumtionen av vete i Egypten förväntas öka under 2019/2020 på grund av befolkningsökningen och en ökad efterfrågan på djurfoder. Egyptens befolkning uppgår till 97,55 miljoner, med en ökning av 2 miljoner människor per år. Vetebehovet förväntas öka till 20,4 miljoner ton, jämfört med tidigare 20,1 miljoner ton under säsongen 2018/2019.
Stramare veteproduktion från större producenter
Den ryska veteproduktionen för säsongen 2019/2020 beräknas uppgå till 73,5 miljoner, en ökning med 3 procent från förra säsongen. Väderförhållandena och en betydande risk för att exporten begränsas kommer sannolikt att påverka den beräknade produktionen 2019/2020. Vintern i Ryssland förblir ovanligt varm och torr för vinterkornsådd eftersom temperaturen ligger över det normala intervallet. Brist på snötäcke i vissa veteodlingsregioner och brist på fukt i andra kan resultera i en låg skörd.
Ryssland exporterade 25 miljoner ton spannmål varav 20,6 miljoner ton vete under första hälften av säsongen 2019/2020. Landet förväntas exportera 45 miljoner ton spannmål under säsongen 2019/2020, en minskning med 18 procent från föregående säsong. I januari var vetepriserna högre eftersom det spreds ett rykte att Ryssland skulle komma att begränsa veteexporten. Det ryska jordbruksministeriet vill föreslå en tullkvot för spannmålsexport på 20 miljoner ton från januari till juni, som ska skrotas efter 30 juni. Ministeriets högsta prioritet är att säkerställa att den inhemska konsumtionen av vete i Ryssland bevaras. Om regeringen godkänner tullkvoterna kommer vetepriserna sannolikt att öka 2020.
Även USA är en stor producent av vete, men även en stor konsument. Den inhemska användningen av vete ökar dessutom. Uppgifter som USDA lämnade halvvägs genom det amerikanska regleringsåret visade att lagren för närvarande låg på 1,83 miljoner bushels, en minskning med 50 miljoner bushels från föregående år. Prognoserna för utgående lagersaldon av vete för 2019/2020 sänks med 9 miljoner bushels beroende på en ökad inhemsk konsumtion.
Vetearealen i USA har minskat under de senaste två åren, eftersom jordbrukarna säger att vetepriserna är för dåliga och att det därmed inte finns någon vinst att göra. Vetearealen år 2019 uppgick till 45,2 miljoner, en minskning med fem procent från den senaste planteringssäsongen.
Veteproduktionen i Australien för säsongen 2019/2020 kommer att minska på grund av en allvarlig torka och kraftiga bränder. Veteproduktionen i Australien förväntas falla 11 procent jämfört med föregående säsong. Varmt, torrt väder i stora veteproducerande regioner har orsakat den stora minskningen av veteproduktionen.
Dåliga väderförhållanden och minskat utbud från stora veteproducerande länder leder till högre vetepriser 2020.
Veteproduktionen i Indien förväntas öka 2020, men inte i en sådan omfattning att produktionen kommer att möta den globala efterfrågan.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys3 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter4 veckor sedan
Ytterligare tolv stora industriföretag ansluter till Industrikraft för bygga ny elproduktion i Sverige