Följ oss

Nyheter

Kinesiska utförsäljningar av stål

Publicerat

den

Stål produceras i Kina

Stål produceras i KinaKina, världens största tillverkare av stål, har i dag en andel om mer hälften av den globala produktionen. Varje dag produceras mer än två miljoner ton stål i Kina. Med en europeisk recession och en minskad tillväxt i Kina har lagren ökat betydligt samtidigt som priset på stål och insatsråvaran järnmalm har fallit kraftigt. The China Iron and Steel Association påstår att de kinesiska ståltillverkarnas resultat föll med 96 procent under det första halvåret 2012. De kinesiska myndigheterna talar nu om lättnader i exportskatten för stål i syfte att kunna förbättra villkoren för de kinesiska ståltillverkarna. Betänk emellertid, varje extra ton stål som exporteras från Kina utgör ett ton stål som landets egen marknad inte ville köpa.

Vid första anblicken är detta dåliga nyheter för ståltillverkare i väst som redan kämpar med att konkurrera mot den stigande kinesiska exporten, men det är desto bättre för järnmalmsproducenter eftersom det krävs järnmalm för varje ton producerat stål.

Myntet har emellertid två sidor. Även om Beijing går vidare med dessa planer så kommer detta inte att ändra på den globala efterfrågan på stål, det utgör snarast ett erkännande att den totala stålefterfrågan varit alltför låg. Återigen, varje extra ton som exporteras från Kina är ett ton som kunnat säljas i Kina om att landets egen efterfrågan varit högre. Detta ton måste då det väl kommer ut på den globala marknaden konkurrera med stål som har producerats på andra ställen i världen. Detta kommer att ha en negativ inverkan på priserna på stål och på järnmalm.

Vid 117 USD per ton är det många som hävdar att priset på järnmalm inte kan falla mycket mer. Det sägs att de höga kostnaderna för de kinesiska gruvföretagen kommer att minska sin produktion om järnmalmspriset faller till 110 – 120 USD per ton och därmed skapas en omfördelning av utbudet på marknaden. På lång sikt kan det vara rätt. Råvaror kan emellertid komma att falla under det teoretiska priset som detta golv utgör, bland annat för att det kostar mer att stänga ned en gruva jämfört med att driva den vidare med förlust under en kortare period. Två bra exempel på hur det teoretiska priset har ignorerats av marknaden är ståltillverkarna själva och den nordamerikanska naturgassektorn.

Medan stålproducenter utanför Kina redan har börjat se över sin produktion på grund av det ökade konkurrenstrycket så gäller inte samma sak för järnmalmsproducenterna som istället baserat sina kalkyler på en fortsatt kinesisk tillväxt.

Australien kommer att drabbas

Axiom Capitals analytiker Gordon Johnson gör uppskattningen att det mellan 2012 och 2014 kommer att tillföras betydande mängder ny järnmalm till marknaden, och att detta motsvarar en ökad produktion om 416 miljoner ton stål per år, 27 procent av den globala efterfrågan 2011. Stålföretagen kommer att vara under fortsatt press om den kinesiska exporten ökar, även om det kan komma att lätta något om och när den ökade järnmalmsproduktionen når marknaden och pressar priserna nedåt.

Det bedöms framförallt drabba Australien, ett land som i dag står för 41 procent av den globala järnmalmsexporten och mer än hälften av den nya produktion som bedöms komma till marknaden de kommande åren. Både Rio Tinto och BHP Billiton har meddelat att de har för avsikt att se över sina kostnader i syfte att kunna agera konkurrenskraftigt även om priserna faller. Att försöka öka sin marknadsandel genom en ökad export av stål är något som kan komma att hålla de kinesiska stålföretagen vid liv ytterligare en tid, men på sikt innebär detta endast att de kinesiska producenterna skjuter överskottet framför sig. När bubblan slutligen exploderar så kommer det att krävas att de australiensiska gruv- och prospekteringsföretagen står beredda och kan skära ned sin verksamhet. Som det ser ut nu ser vi ingen ljusning för företagen som är verksamma inom vare sig stålproduktionen eller med utvinningen av järnmalm.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Tore

    25 augusti, 2012 vid 18:03

    Oj, läste att järnmalmspriset nu har fallit under 100 dollar. Dvs priset på järnmalm är nu lägre än vad det kostar att producera metallen i Kina. Om prisnedgången håller i sig så lär de svagaste aktörerna börja rensas bort.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära