Kina är världens största konsument av trä och även världens största importör därav. London-baserade Environmental Investigation Agency skriver att från år 2000 till 2011 har Kinas efterfrågan på utländskt trä tredubblats, till 180 miljoner kubikmeter.
Kina har haft en enorm byggboom, vilket rimligtvis har varit en starkt drivande orsak till den stora efterfrågeökningen. Men det är ett annat användningsområde som har kommit i fokus, ätpinnar.
Kina förbrukar numera varje år 80 miljarder par ätpinnar. Den kinesiska produktionen av ätpinnar kräver numera 20 miljoner 20 år gamla träd per år.
Redan år 2006 införde landet en extra skatt på 5 % för ätpinnar och träpaneler, men konsumtionen har fortsatt att öka. På senare tid har både lagstiftare, politiker och affärsmän uttalat sig offentligt om att landet måste ändra sina vanor. Bo Guangxin, ordförande för Jilin Forestry Industry Group, går till och med så långt att uppmana befolkningen att ta med sig sina egna ätpinnar, i stället för att använda engångspinnar.
Ätpinnar kan tyckas vara en struntsak, men det är ett talande exempel på att effekterna kan bli stora när Kinas miljardbefolkning börjar ändra sina vanor, eller vilken annan större befolkningsgrupp som helst för den delen.
Latvian Forest, en aktie som hör hemma i varje råvaruportfölj. En fantastiskt bra investering.
För det första, skog är en makalös råvara. Fantastiskt stabil. Och medan man äger den växer den i mängd. Och till skillnad från alla andra odlade råvaror så kan man vänta med att skörda, tills priset är bra.
För det andra, Latvian Forest köper sin skog till en bråkdel av vad den kostar i Sverige, det är samma råvara, och företaget sköter allt ypperligt. Och de finns i ett land som är utmärkt.
Och så har vi det omättliga behovet av skog / trä / timmer. Vi skriver ut mindre papper än någonsin och papperstidningar minskar i rasande tempo. Den utvecklingen syns knappt i statistiken. Det finns så mycket som trä kan användas till att det sugs upp av alla möjliga användningsområden. Och gissa vad som händer när den begynnande vågen av etanol, kemi etc tar fart.
Jag vill gärna denna artikel/analys till en uppstats jag jobbar med, men vilka källor har ni till detta förutom ”Environmental Investigation Agency”? Dessutom vem skrev detta? Vill gärna var källkritisk av mig.
Det var en video embeddad i artikeln, men den försvann tyvärr i en uppdatering. Minns tyvärr inte om den kom från Wall Street Journal, Financial Times eller Bloomberg.