Nyheter
Coffee, tea or…
Kaffedrickandet blir allt vanligare i Indien, ett av världens största länder som av tradition också har varit en av de största konsumenterna av te. Indien är världens näst största producent av te men landet har emellertid sedan århundraden också varit en stor producent av kaffe, även om mer än 80 procent av landets skördar exporteras och säljs internationellt.
I New Delhis affärsdistrikt, Connaught Place, formligen kryllar det av olika kaffekedjor samtidigt som det är näst intill omöjligt att köpa en vanlig kopp te. Det stora intresset för kaffe som landets växande medelklass visat har fått de stora kaffekedjorna att se Indien som en kommande tillväxtmarknad, och nu har Starbucks valt att påbörja sin etablering i Indien tillsammans med landets största handelshus Tata Group. Målet är att företaget under 2012 skall ha etablerat 50 stycken olika caféer runt om i landet. Ingen av dessa caféer kommer emellertid att fokusera på te.
Tedrickandet har länge dragits med ett imageproblem, och har haft svårt att övertyga konsumenterna om dess förträfflighet. Fram till för bara något år sedan såldes te endast av lokala ambulerande försäljare, ett yrke som av tradition har betraktas som ett lågstatusarbete, något att ta till när inga andra alternativ har funnits. Caféer har däremot lockat den unga urbana befolkningen genom att de har associerats med västerländsk fashionabel livsstil vilket gjort att landets inhemska kaffemärke, Café Coffee Day och italienska Lavazza ökar sin försäljning snart sagt varje år.
En ny våg av välutbildade indiska entreprenörer tror emellertid att det finns en betydande och otillfredsställd marknad som saknar ett alternativ i form av moderna tebutiker som erbjuder sina kunder ett hälsosamt alternativ fyllt med antioxidanter i en ren miljö. I dag finns bland annat Chai Point, baserat i Bangalore, men med planer på en nationell lansering, och Tapri från Jaipur, där kunderna kan välja mellan inte mindre än 40 olika sorters te. Bland de dyrare alternativen finns Infinitea i Bangalore, vilka alla tre har nått betydande ekonomisk framgång, trots att en kopp te, eller chai som det kallas för i Indien, endast kostar en femtiodel av vad en cappucino kostar.
En betydande förklaring till dessa företags framgång anses vara att konsumenter letar efter förändringar och något nytt, och att de nu vant sig vid caféerna och söker nya konsumtionstrender.
Hur ser framtiden för te ut?
Är te nästa råvara som vi kommer att kunna handla på råvarumarknaderna vid sidan av produkter som kaffe och socker? Det finns de som tror detta, medan andra säger att te inte kan komma att handlas på detta sätt på grund av dess känslighet vid transporter och lagring. Däremot ser vi det inte som osannolikt att vi inom en snar framtid kommer att se hur caféerna kommer att få konkurrens av renodlade tekedjor, kanske rent av sådana med ett indiskt ursprung.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter3 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter4 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter4 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist

