Nyheter
Järnmalm, råvarusektorns expresståg

Det talas om ett järnmalmspris över 150 USD per ton, efter det att priset varit upp över 145 USD per ton. Det är den högsta nivån sedan den 12 mars 2013. Till och med den mer lågkvalitativa 58-procentiga järnmalmen handlas till den högsta nivån på sju år.

Tre faktorer som påverkar
Sedan fyra månader blomstrar Kinas stålindustri. Denna tillförs nu mer än 90 miljoner ton per månad, som transporteras från fabriker, vilket visar att Kina är tillbaka på marknaden.
Två, det har skett ytterligare en nedgång i järnmalmslagren i kinesiska hamnar. Lagren i de 45 hamnar som undersöktes sjönk till totalt 1,6 miljoner ton förra veckan. Detta kommer vid en tidpunkt då stålverk vill fylla på med järnmalm och andra insatsvaror.
Brasilianska Vale meddelade i förra veckan att företaget avskaffat sitt mål för järnmalmsproduktion för 2020. Detta kommer sannolikt att förvärra problemet med hamnlagren. Vad som är värre är att det brasilianska företaget indikerade att saker och ting inte skulle bli så mycket bättre 2021.
Rusning efter kinesiska järnmalmsterminer
Ovanstående punkter ledde till en rusning på inhemska kinesiska börser där terminspriset på järnmalm blev så högt som 149 USD per ton. En rapport från Kina noterade att Dalian Commodity Exchange instruerade sina medlemmar att de skulle handla järnmalm på ett ”rationellt och efterlevande sätt”.
Statistik från Commonwealth Bank of Australia berättar om hur väl den kinesiska ekonomin har återhämtat sig. Kina står vanligtvis för cirka 70 % av den globala sjöburna importen av järnmalm. Under de första nio månaderna 2020 var Kinas intag 76 %, vilket utan tvekan återspeglar dess återhämtning medan de flesta utvecklade ländernas ekonomierna kämpade (och fortfarande kämpar) med effekterna av COVID-19.
Kinas tillverkningsindustri driver efterfrågan på malm
I november steg Kinas inköpschefsindex till 52, där 50 är nivån som skiljer tillväxt från fallande produktion. Den siffran var mycket bättre än konsensusprognoser.
En annan regelbunden undersökning, exportaktiviteten i Kina, visade den högsta nivån på 10 år i november 2020. Siffran stannade på 54,9.
Kina fortsätter att investera kraftigt i infrastruktur. För tre veckor sedan tillkännagav Kina till exempel byggandet av en ny 1100 km lång järnvägslinje från Sichuan-provinsen till Lhasa, Tibet. Infrastruktur står för så mycket som 25 procent av efterfrågan på kinesiskt stål.
Nyheter
Kina slår nytt rekord i produktion av kol

Energianalytikern John Kemp rapporterar, baserat på Kinas officiella statistik att landet slagit ett nytt rekord i produktion av kol. I mars producerade man 441 miljoner ton. Grafen nedan visar hur perioden januari-mars varit per år och där har produktionen gått upp till 1203 miljoner ton från 1106 miljoner ton för samma period föregående år.
Kina använder spektakulära mängder kol, det man också gradvis gör är att ersätta importerad kol med egen produktion. Det är en säkerhetsfråga att man vill vara mindre beroende av omvärlden för energi. Fördelen med importerade kol är att den kan levereras med lastfartyg till de energislukande kustregionerna. Men Kina har med tiden byggt energislukande industri vid sina kolgruvor, vilket delvis minskar behovet av frakta kolen.

Nyheter
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.
Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Analys3 veckor sedan
Crude prices hold gains amid fresh tariff threats
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier
-
Nyheter3 veckor sedan
Tysklands SEFE skriver avtal om att köpa 1,5 miljarder ton LNG per år från Delfin i USA
-
Nyheter3 veckor sedan
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft
-
Nyheter2 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Analys3 veckor sedan
Brent Edges Lower After Resisting Equity Slump – Sanctions, Saudi Pricing in Focus
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer