Nyheter
Järnmalm, råvarusektorns expresståg
Det talas om ett järnmalmspris över 150 USD per ton, efter det att priset varit upp över 145 USD per ton. Det är den högsta nivån sedan den 12 mars 2013. Till och med den mer lågkvalitativa 58-procentiga järnmalmen handlas till den högsta nivån på sju år.
Tre faktorer som påverkar
Sedan fyra månader blomstrar Kinas stålindustri. Denna tillförs nu mer än 90 miljoner ton per månad, som transporteras från fabriker, vilket visar att Kina är tillbaka på marknaden.
Två, det har skett ytterligare en nedgång i järnmalmslagren i kinesiska hamnar. Lagren i de 45 hamnar som undersöktes sjönk till totalt 1,6 miljoner ton förra veckan. Detta kommer vid en tidpunkt då stålverk vill fylla på med järnmalm och andra insatsvaror.
Brasilianska Vale meddelade i förra veckan att företaget avskaffat sitt mål för järnmalmsproduktion för 2020. Detta kommer sannolikt att förvärra problemet med hamnlagren. Vad som är värre är att det brasilianska företaget indikerade att saker och ting inte skulle bli så mycket bättre 2021.
Rusning efter kinesiska järnmalmsterminer
Ovanstående punkter ledde till en rusning på inhemska kinesiska börser där terminspriset på järnmalm blev så högt som 149 USD per ton. En rapport från Kina noterade att Dalian Commodity Exchange instruerade sina medlemmar att de skulle handla järnmalm på ett ”rationellt och efterlevande sätt”.
Statistik från Commonwealth Bank of Australia berättar om hur väl den kinesiska ekonomin har återhämtat sig. Kina står vanligtvis för cirka 70 % av den globala sjöburna importen av järnmalm. Under de första nio månaderna 2020 var Kinas intag 76 %, vilket utan tvekan återspeglar dess återhämtning medan de flesta utvecklade ländernas ekonomierna kämpade (och fortfarande kämpar) med effekterna av COVID-19.
Kinas tillverkningsindustri driver efterfrågan på malm
I november steg Kinas inköpschefsindex till 52, där 50 är nivån som skiljer tillväxt från fallande produktion. Den siffran var mycket bättre än konsensusprognoser.
En annan regelbunden undersökning, exportaktiviteten i Kina, visade den högsta nivån på 10 år i november 2020. Siffran stannade på 54,9.
Kina fortsätter att investera kraftigt i infrastruktur. För tre veckor sedan tillkännagav Kina till exempel byggandet av en ny 1100 km lång järnvägslinje från Sichuan-provinsen till Lhasa, Tibet. Infrastruktur står för så mycket som 25 procent av efterfrågan på kinesiskt stål.
Nyheter
Nya rekord i global användning av kol
Den globala användning av kol sätter ett nytt rekord och förväntas nå ännu högre höjder under de kommande åren enligt en färsk rapport från IEA. Utmärkande är att IEA återkommande måste revidera upp sina prognoser. Under 2024 förväntas den globala konsumtionen nu bli 8,77 miljarder ton och för att krypa vidare uppåt och nå en platå vid 2027.
Elproduktionen i Kina är särskilt viktig för de globala kolmarknaderna, eftersom ett av tre ton kol som förbrukas i världen eldas i ett kraftverk i landet.
Kinas utbyggnad av kärnkraft, solceller och vindkraft kan begränsa användningen av kol under de kommande åren, men IEA lyfter fram att det finns ett flertal osäkerheter i analysen.
Samtidigt ökar efterfrågan på kol fortfarande i flera väldigt stora tillväxtekonomier där efterfrågan på el ökar kraftigt i takt med den ekonomiska tillväxten och befolkningstillväxten, till exempel i Indien, Indonesien och Vietnam. I tillväxtekonomierna drivs tillväxten främst av efterfrågan på kol från kraftsektorn, även om den industriella användningen också ökar.
Nyheter
Kärnkraft och litet inslag av solenergi ger den billigaste elektriciteten i Japan
Japan är ett land med väldig begränsad tillgång på egna naturresurser, varför även frågan om energi är väldigt central för landet. Nu har man gjort en stor genomgång för att komma fram till vilka energiformer som ger den lägsta totalkostnaden för energi vid 2040 under olika scenarier.
Slutsatsen är att kärnkraft har den lägsta totalkostnaden. Solenergi kan både ha den högsta och lägsta kostnaden. Om en liten mängd solceller installeras så har solenergi den lägsta kostnaden, men om en större mängd installeras så blir det den avsevärt dyraste formen av energi. Kärnkraft plus ett litet inslag av solceller är således optimalt för Japan.
Det är Stephen Stapczynski på Bloomberg som uppmärksammar rapporten och kan man japanska så finns den att läsa här.
Nyheter
Kinas produktion av kol slår nytt rekord
Javier Blas uppmärksammar att Kina under november slog ett nytt rekord i produktion av kol och passerade där med det tidigare rekordet från i början av 2023. Kolkraft är ryggraden i Kinas produktion av elektricitet.
Vi skrev nyligen om att Kina satsar stort på att bygga ut billig kolproduktion i Xinjiang, vilken växer fram som landets fjärde stora hubb för kolproduktion.
Kina satsar även stort på att bygga kärnkraftverk, men eftersom landet hela tiden behöver mer elektricitet så kommer inte kärnkraften att ersätta kolkraften på ett bra tag, landet behöver båda. Där emot kan utbyggnaden av kolkraft hållas på en lägre nivå för varje kärnkraftverk som tillkommer. Kina godkänner tio kärnkraftsreaktorer per år vilket på ett årtionde ger ett hundratal nya kärnkraftsreaktorer om samma tempo fortsätter att hållas. Utbyggnaden kommer rimligtvis även att öka när de nya reaktormodeller som Kina själva har utvecklat har byggts i ett antal.
-
Nyheter4 veckor sedan
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Europe’s largest oil field halted – driving prices higher
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: US inventories remain well below averages despite yesterday’s build
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter4 veckor sedan
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden