Analys

Ingen tvärbroms på råvarornas supercykel

Publicerat

12 år sedan

den

29 november, 2013

När Kina ställer om ekonomin till att drivas mer av inhemsk konsumtion lär det leda till både lägre tillväxttal och ändrad råvarukonsumtion. Betyder det att råvarornas så kallade supercykel är över? Både ja och nej.

Kina håller i snabb takt på att ställa om ekonomin från infrastrukturinvesteringar och export av lågförädlade varor som största drivkrafter, till en mer uthållig tillväxt driven av inhemsk konsumtion. Det kommer att leda till lägre tillväxttal framöver, och till en helt annan profil på Kinas råvarukonsumtion.

I det stora perspektivet kan omställningen av Kinas tillväxtmodell bara beskrivas som helt naturlig. Det är en utveckling som ska komma när människor får det bättre, blir bättre utbildade, ökar medvetenheten om miljöpåverkan och så vidare. Drivkraften hos invånarna skiftar: Från att arbeta maximalt för att kunna skicka hem pengar till anhöriga, arbetar de för att njuta mer av livet eller kunna leva lite mer västerländskt.

Men utvecklingen har också lett till resonemang runt att råvarornas så kallade ”supercykel” (se faktaruta), skapad av Kinas oerhörda tillväxt de senaste tio åren, är över. Det finns ett väldigt tydligt samband mellan å ena sidan hur nationer tar sig ur fattigdom och utvecklar en medelklass, och å andra sidan hur efterfrågan på råvaror ser ut. Förenklat kan man säga att industrialisering leder till stigande ekonomiskt välstånd som bygger på att en fysisk infrastruktur utvecklas, med allt från bostäder och vägar till fabriker, bilar, broar, järnvägar och flygplatser. I Kina har dessa infrastrukturprojekt antagit närmast ofattbara proportioner under de senaste två decennierna. Det har skapat en gigantisk efterfrågan på råvaror, som i sin tur lett till kraftiga prisökningar. Det mest framträdande exemplet är koppar som under de senaste tio åren stigit med 390 procent.

Kina har under de senaste tio åren gått från cirka 3 000 dollar i BNP per capita till strax under 10 000 dollar. Just det intervallet brukar vara den mest råvaruintensiva fasen i ett lands utveckling. Efter att BNP per capita överstigit 12 000 dollar planar råvarukonsumtionen normalt ut, och ändrar framför allt karaktär.

Det kan dock visa sig vara lite tidigt att dra slutsatser angående den kinesiska drakens aptit på de mer basala råvarorna såsom metaller och annat som behövs för infrastrukturbyggen. Kina är som bekant en gigantisk nation. Det är dessutom en nation med stora regionala skillnader. Detta gör att det kan vara vanskligt att använda samma analys som i andra, mindre länder. De regioner i Kina som nått längst i ”industrialiseringen” och som vid utgången av 2012 låg över 20 000 dollar i BNP per capita är Beijing och Shanghai, samt de regioner som ligger i dessa megastäders närhet. Det är dock viktigt att ha i åtanke att i dessa regioner bor ”endast” cirka 60 miljoner invånare. Tittar man på hur stor del av Kinas befolkning som ligger över 12 000 dollar i BNP per capita så landar summan på strax under en halv miljard invånare. Det är närmast ofattbart stora siffror.

Men – det betyder i sin tur att 850 miljoner människor, framför allt i inlandet, ligger kvar på väldigt låga nivåer när det gäller välstånd, utveckling och urbanisering. Det är 100 miljoner fler invånare än vad som bor i hela Europa (inklusive Ryssland). Dessa 850 miljoner har inte gjort den resa som den mer utvecklade delen av Kina gjort, och det är dit som en allt större del av tillverkning och ysselsättning nu flyttar.

Megastäderna har nämligen blivit väldigt dyra för arbetssökande att flytta till, och löneinflationen har varit mycket hög i de heta regionerna. Det skapar ett tryck att utveckla nya regioner inne i landet, och öka urbaniseringsgraden där. Och just urbanisering är inte bara väldigt en väldig drivkraft i efterfrågan på råvaror – det är också en av de starkaste trender vi ser i världen. Enligt FN:s prognoser kommer det redan år 2030 finnas 221 städer i Kina som är större än Stockholm, och det kommer att finnas 23 städer med fler än fem miljoner invånare.

Urbaniseringstakten är i princip lika hög var man än tittar i Asien, oavsett urbaniseringsgraden. Med andra ord finns det få anledningar att tro att urbaniseringen i Kina ska avstanna, även om landet nu nått en bit över 50 procents urbaniseringsgrad. Som jämförelse ligger motsvarande siffra i Japan runt 90 procent, och där fortsätter folk att flytta till städer. Liksom här i Sverige…

Biltätheten, som är intimt knuten till den ekonomiska aktiviteten, är också den ojämnt spridd mellan den utvecklade delen av landet och de delar som inte kommit lika långt. En växande bilflotta kommer inte bara att påverka förbrukningen av bensin och diesel – den kräver också fortsatta stora investeringar i infrastruktur som vägar, broar och tunnlar.

Kinas enorma storlek i sig gör alltså att nationella jämförelser blir svåra. Skillnaderna mellan olika provinser är väldigt stora och skillnaderna mellan stad och landsbygd är enorma. Det finns all anledning att tro att Kina kommer att ha väldigt stor påverkan på den globala råvaruefterfrågan under lång tid ännu. Därför måste vi svara både ja och nej på frågan om supercykeln är över: Ja, den är över för de utvecklade och industrialiserade regionerna. Men också nej: För en gigantisk del av befolkningen har den bara börjat.

Relaterade ämnen:handelsbanken analys kina supercykel

Nästa

SEB – Råvarukommentarer, 2 december 2013

Missa inte

Short term stabilisation for gold

Fortsätt läsa

Analys

Brent crude ticks higher on tension, but market structure stays soft

Publicerat

2 dagar sedan

den

16 september, 2025

Redaktionen

Brent crude has climbed roughly USD 1.5-2 per barrel since Friday, yet falling USD 0.3 per barrel this mornig and currently trading near USD 67.25/bbl after yesterday’s climb. While the rally reflects short-term geopolitical tension, price action has been choppy, and crude remains locked in a broader range – caught between supply-side pressure and spot resilience.

Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB

Prices have been supported by renewed Ukrainian drone strikes targeting Russian infrastructure. Over the weekend, falling debris triggered a fire at the 20mtpa Kirishi refinery, following last week’s attack on the key Primorsk terminal.

Argus estimates that these attacks have halted ish 300 kbl/d of Russian refining capacity in August and September. While the market impact is limited for now, the action signals Kyiv’s growing willingness to disrupt oil flows – supporting a soft geopolitical floor under prices.

The political environment is shifting: the EU is reportedly considering sanctions on Indian and Chinese firms facilitating Russian crude flows, while the U.S. has so far held back – despite Bessent warning that any action from Washington depends on broader European participation. Senator Graham has also publicly criticized NATO members like Slovakia and Hungary for continuing Russian oil imports.

It’s worth noting that China and India remain the two largest buyers of Russian barrels since the invasion of Ukraine. While New Delhi has been hit with 50% secondary tariffs, Beijing has been spared so far.

Still, the broader supply/demand balance leans bearish. Futures markets reflect this: Brent’s prompt spread (gauge of near-term tightness) has narrowed to the current USD 0.42/bl, down from USD 0.96/bl two months ago, pointing to weakening backwardation.

This aligns with expectations for a record surplus in 2026, largely driven by the faster-than-anticipated return of OPEC+ barrels to market. OPEC+ is gathering in Vienna this week to begin revising member production capacity estimates – setting the stage for new output baselines from 2027. The group aims to agree on how to define “maximum sustainable capacity,” with a proposal expected by year-end.

While the IEA pegs OPEC+ capacity at 47.9 million barrels per day, actual output in August was only 42.4 million barrels per day. Disagreements over data and quota fairness (especially from Iraq and Nigeria) have already delayed this process. Angola even quit the group last year after being assigned a lower target than expected. It also remains unclear whether Russia and Iraq can regain earlier output levels due to infrastructure constraints.

Also, macro remains another key driver this week. A 25bp Fed rate cut is widely expected tomorrow (Wednesday), and commodities in general could benefit a potential cut.

Summing up: Brent crude continues to drift sideways, finding near-term support from geopolitics and refining strength. But with surplus building and market structure softening, the upside may remain capped.

Fortsätt läsa

Analys

Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk

Publicerat

6 dagar sedan

den

12 september, 2025

Redaktionen

Brent crude is essentially flat on the week, but after a volatile ride. Prices started Monday near USD 65.5/bl, climbed steadily to a mid-week high of USD 67.8/bl on Wednesday evening, before falling sharply – losing about USD 2/bl during Thursday’s session.

Brent is currently trading around USD 65.8/bl, right back where it began. The volatility reflects the market’s ongoing struggle to balance growing surplus risks against persistent geopolitical uncertainty and resilient refined product margins. Thursday’s slide snapped a three-day rally and came largely in response to a string of bearish signals, most notably from the IEA’s updated short-term outlook.

The IEA now projects record global oversupply in 2026, reinforcing concerns flagged earlier by the U.S. EIA, which already sees inventories building this quarter. The forecast comes just days after OPEC+ confirmed it will continue returning idle barrels to the market in October – albeit at a slower pace of +137,000 bl/d. While modest, the move underscores a steady push to reclaim market share and adds to supply-side pressure into year-end.

Thursday’s price drop also followed geopolitical incidences: Israeli airstrikes reportedly targeted Hamas leadership in Doha, while Russian drones crossed into Polish airspace – events that initially sent crude higher as traders covered short positions.

Yet, sentiment remains broadly cautious. Strong refining margins and low inventories at key pricing hubs like Europe continue to support the downside. Chinese stockpiling of discounted Russian barrels and tightness in refined product markets – especially diesel – are also lending support.

On the demand side, the IEA revised up its 2025 global demand growth forecast by 60,000 bl/d to 740,000 bl/d YoY, while leaving 2026 unchanged at 698,000 bl/d. Interestingly, the agency also signaled that its next long-term report could show global oil demand rising through 2050.

Meanwhile, OPEC offered a contrasting view in its latest Monthly Oil Market Report, maintaining expectations for a supply deficit both this year and next, even as its members raise output. The group kept its demand growth estimates for 2025 and 2026 unchanged at 1.29 million bl/d and 1.38 million bl/d, respectively.

We continue to watch whether the bearish supply outlook will outweigh geopolitical risk, and if Brent can continue to find support above USD 65/bl – a level increasingly seen as a soft floor for OPEC+ policy.

Fortsätt läsa

Analys

Waiting for the surplus while we worry about Israel and Qatar

Publicerat

1 vecka sedan

den

10 september, 2025

Redaktionen

Brent crude makes some gains as Israel’s attack on Hamas in Qatar rattles markets. Brent crude spiked to a high of USD 67.38/b yesterday as Israel made a strike on Hamas in Qatar. But it wasn’t able to hold on to that level and only closed up 0.6% in the end at USD 66.39/b. This morning it is starting on the up with a gain of 0.9% at USD 67/b. Still rattled by Israel’s attack on Hamas in Qatar yesterday. Brent is getting some help on the margin this morning with Asian equities higher and copper gaining half a percent. But the dark cloud of surplus ahead is nonetheless hanging over the market with Brent trading two dollar lower than last Tuesday.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Geopolitical risk premiums in oil rarely lasts long unless actual supply disruption kicks in. While Israel’s attack on Hamas in Qatar is shocking, the geopolitical risk lifting crude oil yesterday and this morning is unlikely to last very long as such geopolitical risk premiums usually do not last long unless real disruption kicks in.

US API data yesterday indicated a US crude and product stock build last week of 3.1 mb. The US API last evening released partial US oil inventory data indicating that US crude stocks rose 1.3 mb and middle distillates rose 1.5 mb while gasoline rose 0.3 mb. In total a bit more than 3 mb increase. US crude and product stocks usually rise around 1 mb per week this time of year. So US commercial crude and product stock rose 2 mb over the past week adjusted for the seasonal norm. Official and complete data are due today at 16:30.

A 2 mb/week seasonally adj. US stock build implies a 1 – 1.4 mb/d global surplus if it is persistent. Assume that if the global oil market is running a surplus then some 20% to 30% of that surplus ends up in US commercial inventories. A 2 mb seasonally adjusted inventory build equals 286 kb/d. Divide by 0.2 to 0.3 and we get an implied global surplus of 950 kb/d to 1430 kb/d. A 2 mb/week seasonally adjusted build in US oil inventories is close to noise unless it is a persistent pattern every week.

US IEA STEO oil report: Robust surplus ahead and Brent averaging USD 51/b in 2026. The US EIA yesterday released its monthly STEO oil report. It projected a large and persistent surplus ahead. It estimates a global surplus of 2.2 m/d from September to December this year. A 2.4 mb/d surplus in Q1-26 and an average surplus for 2026 of 1.6 mb/d resulting in an average Brent crude oil price of USD 51/b next year. And that includes an assumption where OPEC crude oil production only averages 27.8 mb/d in 2026 versus 27.0 mb/d in 2024 and 28.6 mb/d in August.

Brent will feel the bear-pressure once US/OECD stocks starts visible build. In the meanwhile the oil market sits waiting for this projected surplus to materialize in US and OECD inventories. Once they visibly starts to build on a consistent basis, then Brent crude will likely quickly lose altitude. And unless some unforeseen supply disruption kicks in, it is bound to happen.

US IEA STEO September report. In total not much different than it was in January