Följ oss

Nyheter

Hur ser efterfrågan ut på guld?

Publicerat

den

Guld

I förra veckan publicerade WGC, Wold Gold Council, sin rapport om efterfrågan på guld. Enligt denna rapport sjönk efterfrågan på guld under 2019 till 4 355,7 ton, en nedgång på en (1) procent. Detta trots ett ökat investeringsflöde från börshandlade fonder och liknande produkter under förra året. Guldpriset steg emellertid kraftigt, viket betyder att det köptes guld för mer pengar än år 2018.

Guldtackor från The Royal Mint

Guldpriset under 2019 präglades av två distinkta händelser. Dels vad det en kraftig tillväxt i de flesta sektorer under första halvåret i kontrast till utbredda nedgångar under det andra halvåret.

Den globala efterfrågan under andra halvåret minskade med 10 procent jämfört med samma period 2018 eftersom y/y-förlusterna under fjärde kvartalet förvärrade dem från tredje kvartalet, framför allt inom smyckesefterfrågan och detaljhandels- och myntinvesteringar. Centralbanksefterfrågan avtog också under andra halvåret – 38 procent i motsats till första halvårets ökning om 65 procent. Detta berodde delvis på den stora omfattningen av inköp under de föregående kvartalen. Centralbankernas årliga inköp nådde ändå en anmärkningsvärd nivå om 650,3 ton – den näst högsta nivån på 50 år.

ETF-investeringsinflöden dämpade den allmänna trenden. Investeringar i dessa produkter fortsatte starkt under årets första nio månader och nådde ett crescendo på 256,3 ton under tredje kvartalet 2018. Momentum sjönk sedan under Q4, med inflöden som avtog till 26,8 ton (-76 procent y/y). Teknikindustrin såg blygsamma nedgångar under året, även om efterfrågan på elektronik bidrog till en mindre återhämtning under Q4 2019. Det årliga utbudet av guld ökade med 2 procent till 4 776,1 ton. Denna tillväxt kom enbart från återvinning, eftersom gruvproduktionen minskade med 1 procent till 3 436,7 ton.

En enorm ökning av ETF-inflödena motsvarade nästan det kraftiga nedgången i konsumenternas efterfrågan under 2019

Efterfrågan på guld
Källa: Metals Focus, World Gold Council

Låga och negativa räntor tillsammans med en geopolitisk osäkerhet gynnade denna tillväxt, medan guldprisrallyt också lockade till sig momentumdrivna inflöden.

Den totala efterfrågan på guld under det fjärde kvartalet 2019 minskade med 19 procent y/y till 1 045,2 ton. Två huvudsakliga bidragsgivare till fallet var smycken och fysisk guldtackor, som båda reagerade på det förhöjda guldpriset. I US-dollar var nedgången i efterfrågan under fjärde kvartalet mycket lägre – bara 3 procent till 49,7 miljarder US-dollar.

Inflöden till globala gulduppbackade ETFer och liknande produkter drev det totala innehavet till en rekordnivå på 2 885,5 ton. Innehavet växte med 401,1 ton under året, där 26,8 ton lades till under fjärde kvartalet. Inflödena var kraftigt koncentrerade till det tredje kvartalet 2019 då guldpriset i amerikanska dollar steg till den högsta nivån på sex år.

Centralbanker var nettoköpare av guld för det tionde året i rad. Deras globala reserver ökade med 650,3 ton (-1 procent y/y), den näst högsta årliga summan på 50 år. Köpen under fjärde kvartalet på 109,6 ton var 34 procent lägre y/y, även om detta delvis var en återspegling av de stora köpen under 2018.

Kina och Indien påverkade den globala efterfrågan på konsumenter. Tillsammans stod de två guldförbrukande jättarna för 80 procent av y/y-nedgången för smycken under i Q4 och efterfrågan på detaljhandeln. Höga guldpriser och en mjukare ekonomisk miljö var de viktigaste orsakerna.

Den totala årliga guldförsörjningen steg med 2 procent till 4 766,1 ton. En återhämtning med 11 procent i återvinning var det främsta skälet till ökningen, eftersom konsumenterna utnyttjade den kraftiga stigningen i guldpriset under andra halvåret. Den årliga gruvproduktionen var marginellt lägre 3 463,7 ton – den första årliga nedgången på mer än tio år.

Guldpriset 2019 var i genomsnitt 1 481 USD per troy ounce under fjärde kvartalet. Detta var det högsta genomsnittspriset sedan första kvartalet 2013. Även om priset förblev lägre än toppen under Q3 så stöds det väl. Guldpriset i olika valutor, till exempel euro, indiska rupier och turkiska lira nådde sina högsta nivåer någonsin.

Nyheter

Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

Publicerat

den

Inne i ett datacenter hos Meta

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.

Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.

Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Publicerat

den

Norges flagga

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.

”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.

Bygger vidare på East Frigg

Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.

Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.

Tekniska rekord

Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.

Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.

Partnerskap i projektet

Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.

Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Publicerat

den

Vindkraftverk

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.

Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.

– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Torr sommar gynnar vattenkraften

Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.

Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2.  Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna.  Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Låg vindkraftsproduktion gav andrum

Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.

– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare höst än väntat

När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära