Nyheter
Hur ser efterfrågan ut på guld?
I förra veckan publicerade WGC, Wold Gold Council, sin rapport om efterfrågan på guld. Enligt denna rapport sjönk efterfrågan på guld under 2019 till 4 355,7 ton, en nedgång på en (1) procent. Detta trots ett ökat investeringsflöde från börshandlade fonder och liknande produkter under förra året. Guldpriset steg emellertid kraftigt, viket betyder att det köptes guld för mer pengar än år 2018.
Guldpriset under 2019 präglades av två distinkta händelser. Dels vad det en kraftig tillväxt i de flesta sektorer under första halvåret i kontrast till utbredda nedgångar under det andra halvåret.
Den globala efterfrågan under andra halvåret minskade med 10 procent jämfört med samma period 2018 eftersom y/y-förlusterna under fjärde kvartalet förvärrade dem från tredje kvartalet, framför allt inom smyckesefterfrågan och detaljhandels- och myntinvesteringar. Centralbanksefterfrågan avtog också under andra halvåret – 38 procent i motsats till första halvårets ökning om 65 procent. Detta berodde delvis på den stora omfattningen av inköp under de föregående kvartalen. Centralbankernas årliga inköp nådde ändå en anmärkningsvärd nivå om 650,3 ton – den näst högsta nivån på 50 år.
ETF-investeringsinflöden dämpade den allmänna trenden. Investeringar i dessa produkter fortsatte starkt under årets första nio månader och nådde ett crescendo på 256,3 ton under tredje kvartalet 2018. Momentum sjönk sedan under Q4, med inflöden som avtog till 26,8 ton (-76 procent y/y). Teknikindustrin såg blygsamma nedgångar under året, även om efterfrågan på elektronik bidrog till en mindre återhämtning under Q4 2019. Det årliga utbudet av guld ökade med 2 procent till 4 776,1 ton. Denna tillväxt kom enbart från återvinning, eftersom gruvproduktionen minskade med 1 procent till 3 436,7 ton.
En enorm ökning av ETF-inflödena motsvarade nästan det kraftiga nedgången i konsumenternas efterfrågan under 2019
Låga och negativa räntor tillsammans med en geopolitisk osäkerhet gynnade denna tillväxt, medan guldprisrallyt också lockade till sig momentumdrivna inflöden.
Den totala efterfrågan på guld under det fjärde kvartalet 2019 minskade med 19 procent y/y till 1 045,2 ton. Två huvudsakliga bidragsgivare till fallet var smycken och fysisk guldtackor, som båda reagerade på det förhöjda guldpriset. I US-dollar var nedgången i efterfrågan under fjärde kvartalet mycket lägre – bara 3 procent till 49,7 miljarder US-dollar.
Inflöden till globala gulduppbackade ETFer och liknande produkter drev det totala innehavet till en rekordnivå på 2 885,5 ton. Innehavet växte med 401,1 ton under året, där 26,8 ton lades till under fjärde kvartalet. Inflödena var kraftigt koncentrerade till det tredje kvartalet 2019 då guldpriset i amerikanska dollar steg till den högsta nivån på sex år.
Centralbanker var nettoköpare av guld för det tionde året i rad. Deras globala reserver ökade med 650,3 ton (-1 procent y/y), den näst högsta årliga summan på 50 år. Köpen under fjärde kvartalet på 109,6 ton var 34 procent lägre y/y, även om detta delvis var en återspegling av de stora köpen under 2018.
Kina och Indien påverkade den globala efterfrågan på konsumenter. Tillsammans stod de två guldförbrukande jättarna för 80 procent av y/y-nedgången för smycken under i Q4 och efterfrågan på detaljhandeln. Höga guldpriser och en mjukare ekonomisk miljö var de viktigaste orsakerna.
Den totala årliga guldförsörjningen steg med 2 procent till 4 766,1 ton. En återhämtning med 11 procent i återvinning var det främsta skälet till ökningen, eftersom konsumenterna utnyttjade den kraftiga stigningen i guldpriset under andra halvåret. Den årliga gruvproduktionen var marginellt lägre 3 463,7 ton – den första årliga nedgången på mer än tio år.
Guldpriset 2019 var i genomsnitt 1 481 USD per troy ounce under fjärde kvartalet. Detta var det högsta genomsnittspriset sedan första kvartalet 2013. Även om priset förblev lägre än toppen under Q3 så stöds det väl. Guldpriset i olika valutor, till exempel euro, indiska rupier och turkiska lira nådde sina högsta nivåer någonsin.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys3 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter4 veckor sedan
Ytterligare tolv stora industriföretag ansluter till Industrikraft för bygga ny elproduktion i Sverige