Nyheter
Hur ser efterfrågan ut på guld?
I förra veckan publicerade WGC, Wold Gold Council, sin rapport om efterfrågan på guld. Enligt denna rapport sjönk efterfrågan på guld under 2019 till 4 355,7 ton, en nedgång på en (1) procent. Detta trots ett ökat investeringsflöde från börshandlade fonder och liknande produkter under förra året. Guldpriset steg emellertid kraftigt, viket betyder att det köptes guld för mer pengar än år 2018.
Guldpriset under 2019 präglades av två distinkta händelser. Dels vad det en kraftig tillväxt i de flesta sektorer under första halvåret i kontrast till utbredda nedgångar under det andra halvåret.
Den globala efterfrågan under andra halvåret minskade med 10 procent jämfört med samma period 2018 eftersom y/y-förlusterna under fjärde kvartalet förvärrade dem från tredje kvartalet, framför allt inom smyckesefterfrågan och detaljhandels- och myntinvesteringar. Centralbanksefterfrågan avtog också under andra halvåret – 38 procent i motsats till första halvårets ökning om 65 procent. Detta berodde delvis på den stora omfattningen av inköp under de föregående kvartalen. Centralbankernas årliga inköp nådde ändå en anmärkningsvärd nivå om 650,3 ton – den näst högsta nivån på 50 år.
ETF-investeringsinflöden dämpade den allmänna trenden. Investeringar i dessa produkter fortsatte starkt under årets första nio månader och nådde ett crescendo på 256,3 ton under tredje kvartalet 2018. Momentum sjönk sedan under Q4, med inflöden som avtog till 26,8 ton (-76 procent y/y). Teknikindustrin såg blygsamma nedgångar under året, även om efterfrågan på elektronik bidrog till en mindre återhämtning under Q4 2019. Det årliga utbudet av guld ökade med 2 procent till 4 776,1 ton. Denna tillväxt kom enbart från återvinning, eftersom gruvproduktionen minskade med 1 procent till 3 436,7 ton.
En enorm ökning av ETF-inflödena motsvarade nästan det kraftiga nedgången i konsumenternas efterfrågan under 2019
Låga och negativa räntor tillsammans med en geopolitisk osäkerhet gynnade denna tillväxt, medan guldprisrallyt också lockade till sig momentumdrivna inflöden.
Den totala efterfrågan på guld under det fjärde kvartalet 2019 minskade med 19 procent y/y till 1 045,2 ton. Två huvudsakliga bidragsgivare till fallet var smycken och fysisk guldtackor, som båda reagerade på det förhöjda guldpriset. I US-dollar var nedgången i efterfrågan under fjärde kvartalet mycket lägre – bara 3 procent till 49,7 miljarder US-dollar.
Inflöden till globala gulduppbackade ETFer och liknande produkter drev det totala innehavet till en rekordnivå på 2 885,5 ton. Innehavet växte med 401,1 ton under året, där 26,8 ton lades till under fjärde kvartalet. Inflödena var kraftigt koncentrerade till det tredje kvartalet 2019 då guldpriset i amerikanska dollar steg till den högsta nivån på sex år.
Centralbanker var nettoköpare av guld för det tionde året i rad. Deras globala reserver ökade med 650,3 ton (-1 procent y/y), den näst högsta årliga summan på 50 år. Köpen under fjärde kvartalet på 109,6 ton var 34 procent lägre y/y, även om detta delvis var en återspegling av de stora köpen under 2018.
Kina och Indien påverkade den globala efterfrågan på konsumenter. Tillsammans stod de två guldförbrukande jättarna för 80 procent av y/y-nedgången för smycken under i Q4 och efterfrågan på detaljhandeln. Höga guldpriser och en mjukare ekonomisk miljö var de viktigaste orsakerna.
Den totala årliga guldförsörjningen steg med 2 procent till 4 766,1 ton. En återhämtning med 11 procent i återvinning var det främsta skälet till ökningen, eftersom konsumenterna utnyttjade den kraftiga stigningen i guldpriset under andra halvåret. Den årliga gruvproduktionen var marginellt lägre 3 463,7 ton – den första årliga nedgången på mer än tio år.
Guldpriset 2019 var i genomsnitt 1 481 USD per troy ounce under fjärde kvartalet. Detta var det högsta genomsnittspriset sedan första kvartalet 2013. Även om priset förblev lägre än toppen under Q3 så stöds det väl. Guldpriset i olika valutor, till exempel euro, indiska rupier och turkiska lira nådde sina högsta nivåer någonsin.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet