Nyheter
Hur Chocfinger tog kontrollen över Londons kakaomarknad

Råvarumarknaderna har bevittnat flera anmärkningsvärda episoder, men få har varit så spännande som den kakao-squeeze som skakade Londonmarknaden, drivet av en handlare med smeknamnet”Chocfinger”. Det skapade rubriker över hela världen på grund av dess betydande inverkan på kakaopriserna.
Vem var ”Chocfinger”?
Namnet ”Chocfinger” syftar på en handlare som utförde en rad strategiska drag på kakaomarknaden, vilket orsakade en plötslig och betydande prishöjning. I likhet med den fiktiva karaktären”Goldfinger” verkade denna handlares affärer hålla kakaomarknaden i sitt grepp, därav smeknamnet.
The Cocoa Squeeze
Kakao-squeezen som orkestrerats av ”Chocfinger” innebar att denne handlare tog kontroll över kakaomarknaden genom att köpa upp en betydande mängd kakaokontrakt. Under en kort period lyckades denna handlare skaffa sig kontroll över en stor del av den tillgängliga kakaotillförseln, vilket gjorde att andra marknadsaktörer försökte säkra sin andel. Denna plötsliga obalans mellan utbud och efterfrågan fick kakaopriserna att skjuta i höjden till aldrig tidigare skådade nivåer och skakade om Londons kakaomarknad.
London har länge varit ett framträdande nav för kakaohandel och handeln har tjänat som ett riktmärke för kakaopriser över hela världen. När ”Chocfinger” initierade sin kakao-squeeze gav det ett eko på Londonmarknaden och skapade chockvågor över hela branschen. Den plötsliga prisuppgången ledde till ökad volatilitet, vilket påverkade kakaoproducenter, tillverkare och konsumenter.
Mannen bakom detta, Anthony Ward, satte kakaomarknaden i gungning när han skapade den perfekta chokladstormen. Allt var klart för att den hedgefond han var med och grundade, Armajaro Holdings, skulle göra den största enskilda affären på 14 år. Ward var tidigare ordförande i European Cocoa Association. Han kände branschen utan och innan.
Effekterna av denna kakao-squeeze var inte begränsade till London. De stigande kakaopriserna fick globala konsekvenser, där chokladtillverkare och konfektyrproducenter över hela världen stod inför högre insatskostnader. Detta tvingade många företag att överväga att justera sina priser eller ändra sina recept för att mildra effekten på deras resultat.
När Ward var som störst hade han kontroll över 241 000 ton kakao värderat till 658 miljoner pund. Det motsvarade 10–15 procent av det globala kakaoutbudet, eller sju miljarder chokladkakor.
Anthony Ward hade den insiderkunskap han behövde, tillgång till kapitalet som behövdes för att betala för sina affärer, han planerade för dagen månader i förväg och arbetade på marknaderna för att säkerställa att priset var rätt. Armajaro höll allt det dolt för andra handlare och stora företag; Företag som Nestle och Cadburys fick inte reda på det förrän efter händelsen. Ward utförde det på ett sådant sätt att ingen annan märkte det förrän affären var klar. Att komma undan med detta kräver planering, det kräver strategi, det kräver framförhållning men viktigast av allt krävdes list.
Regulatoriskt svar
Som svar på kakao-squeezen och dess efterföljande marknadsturbulens började tillsynsorgan, såsom London Metal Exchange (LME), undersöka saken. LME, som ansvarar för att övervaka kakaohandeln, granskade händelserna kring kakao-squeezen för att identifiera en eventuell marknadsmanipulation eller brott mot handelsregler. Denna incident ledde till diskussioner om behovet av strängare tillsyn och åtgärder för att förhindra liknande händelser i framtiden.
Lärdomar
Chocfingers kakao-squeeze lyfte fram råvarumarknadernas sårbarhet för manipulation och visade vikten av marknadstransparens och reglering. Det underströk behovet av förbättrade övervakningssystem för att upptäcka och avskräcka oegentligheter som kan snedvrida priserna och störa marknadsbalansen. Denna händelse kastade också ljus över betydelsen av diversifierade leveranskedjor och beredskapsplaner för att mildra effekterna av sådana marknadschocker.
Slutsats
Kakao-squeezen orkestrerad av Chocfinger framstår som en anmärkningsvärd episod i råvarumarknadernas historia. Det exemplifierar potentialen för enskilda handlare att utöva betydande inflytande på marknadsdynamiken, vilket leder till oförutsedda konsekvenser. Efterdyningarna av denna händelse fick tillsynsmyndigheter att omvärdera befintliga marknadstillsynsmekanismer och utforska vägar för att stärka transparens och ansvarsskyldighet.
Nyheter
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.
Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.
Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter3 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet