Nyheter
Hur Chocfinger tog kontrollen över Londons kakaomarknad

Råvarumarknaderna har bevittnat flera anmärkningsvärda episoder, men få har varit så spännande som den kakao-squeeze som skakade Londonmarknaden, drivet av en handlare med smeknamnet”Chocfinger”. Det skapade rubriker över hela världen på grund av dess betydande inverkan på kakaopriserna.
Vem var ”Chocfinger”?
Namnet ”Chocfinger” syftar på en handlare som utförde en rad strategiska drag på kakaomarknaden, vilket orsakade en plötslig och betydande prishöjning. I likhet med den fiktiva karaktären”Goldfinger” verkade denna handlares affärer hålla kakaomarknaden i sitt grepp, därav smeknamnet.
The Cocoa Squeeze
Kakao-squeezen som orkestrerats av ”Chocfinger” innebar att denne handlare tog kontroll över kakaomarknaden genom att köpa upp en betydande mängd kakaokontrakt. Under en kort period lyckades denna handlare skaffa sig kontroll över en stor del av den tillgängliga kakaotillförseln, vilket gjorde att andra marknadsaktörer försökte säkra sin andel. Denna plötsliga obalans mellan utbud och efterfrågan fick kakaopriserna att skjuta i höjden till aldrig tidigare skådade nivåer och skakade om Londons kakaomarknad.
London har länge varit ett framträdande nav för kakaohandel och handeln har tjänat som ett riktmärke för kakaopriser över hela världen. När ”Chocfinger” initierade sin kakao-squeeze gav det ett eko på Londonmarknaden och skapade chockvågor över hela branschen. Den plötsliga prisuppgången ledde till ökad volatilitet, vilket påverkade kakaoproducenter, tillverkare och konsumenter.
Mannen bakom detta, Anthony Ward, satte kakaomarknaden i gungning när han skapade den perfekta chokladstormen. Allt var klart för att den hedgefond han var med och grundade, Armajaro Holdings, skulle göra den största enskilda affären på 14 år. Ward var tidigare ordförande i European Cocoa Association. Han kände branschen utan och innan.
Effekterna av denna kakao-squeeze var inte begränsade till London. De stigande kakaopriserna fick globala konsekvenser, där chokladtillverkare och konfektyrproducenter över hela världen stod inför högre insatskostnader. Detta tvingade många företag att överväga att justera sina priser eller ändra sina recept för att mildra effekten på deras resultat.
När Ward var som störst hade han kontroll över 241 000 ton kakao värderat till 658 miljoner pund. Det motsvarade 10–15 procent av det globala kakaoutbudet, eller sju miljarder chokladkakor.
Anthony Ward hade den insiderkunskap han behövde, tillgång till kapitalet som behövdes för att betala för sina affärer, han planerade för dagen månader i förväg och arbetade på marknaderna för att säkerställa att priset var rätt. Armajaro höll allt det dolt för andra handlare och stora företag; Företag som Nestle och Cadburys fick inte reda på det förrän efter händelsen. Ward utförde det på ett sådant sätt att ingen annan märkte det förrän affären var klar. Att komma undan med detta kräver planering, det kräver strategi, det kräver framförhållning men viktigast av allt krävdes list.
Regulatoriskt svar
Som svar på kakao-squeezen och dess efterföljande marknadsturbulens började tillsynsorgan, såsom London Metal Exchange (LME), undersöka saken. LME, som ansvarar för att övervaka kakaohandeln, granskade händelserna kring kakao-squeezen för att identifiera en eventuell marknadsmanipulation eller brott mot handelsregler. Denna incident ledde till diskussioner om behovet av strängare tillsyn och åtgärder för att förhindra liknande händelser i framtiden.
Lärdomar
Chocfingers kakao-squeeze lyfte fram råvarumarknadernas sårbarhet för manipulation och visade vikten av marknadstransparens och reglering. Det underströk behovet av förbättrade övervakningssystem för att upptäcka och avskräcka oegentligheter som kan snedvrida priserna och störa marknadsbalansen. Denna händelse kastade också ljus över betydelsen av diversifierade leveranskedjor och beredskapsplaner för att mildra effekterna av sådana marknadschocker.
Slutsats
Kakao-squeezen orkestrerad av Chocfinger framstår som en anmärkningsvärd episod i råvarumarknadernas historia. Det exemplifierar potentialen för enskilda handlare att utöva betydande inflytande på marknadsdynamiken, vilket leder till oförutsedda konsekvenser. Efterdyningarna av denna händelse fick tillsynsmyndigheter att omvärdera befintliga marknadstillsynsmekanismer och utforska vägar för att stärka transparens och ansvarsskyldighet.
Nyheter
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.
De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.
Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.
Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.
Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.
För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.
Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.
Nyheter
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.
Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.
”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.
San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.
Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter3 veckor sedan
Christian Kopfer kommenterar hur oljepriset påverkas av USAs attack på Iran
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen