Nyheter
Högsta januaripriset på åtta år för elektriciteten

Elpriset fortsatte uppåt även i januari. Lite snö i fjällen och höga priser på tysk kolkraft är två av förklaringarna skriver Entelios och fortsätter nedan.
Elpriset för januari hamnade en bra bit över € 50/MWh för Norden som helhet och landade på 53,78 €/MWh. Endast två gånger i historien har vi sett högre priser än detta, nämligen i 2011 och 2003. Januaripriset för 2019 landade 70 procent över genomsnittet för januari under de senaste fem åren.
Vad är förklaringen?
Lite snö i fjällen är en anledning
En del av förklaringen handlar om lite snö i de norska fjällen. Vattenmagasinen i Norden har en något lägre fyllnadsgrad än det som är vanligt den här tiden på året, men det är bristen på snö som är utslagsgivande här. De ringa snömängderna i fjällen innebär att kraftverken i Norden tvingas spara på vattnet fram mot sommaren. Därmed måste Norden importera mer och exportera mindre el än normalt.
Besparing på vatten betyder högre elpriser och det är inte mycket som tyder på att den här resursbalansen kommer att förbättras i första taget: Prognoserna för februari pekar mot torrt och kallt väder och inga nya stora snöfall, något som i vår skulle ha förvandlats till efterlängtat smältvatten.
Elpriset i Tyskland förklarar mer
Men våra elpriser handlar självklart inte bara om förhållandena i Norden – de hänger även nära ihop med prisnivån i Europa. Och det finns ett land som betyder klart mest för oss: Tyskland. Det är Nordens viktigaste handelspartner när det handlar om utbyte av el, både import och export. Elpriset i Tyskland har därför en direkt inverkan på elpriserna i Norden.
I Europa, och för den delen i resten av världen, är kolkraft helt avgörande för att möta efterfrågan på el. Kolkraftproducenterna har stora kostnader: både för själva råvaran och för utsläppsrätterna (koldioxidpriset). Och eftersom både kol och koldioxidutsläpp har blivit mycket dyrare de senaste åren, har även elpriset gått samma väg.
Oroliga tider, både politiskt och ekonomiskt
Råvarupriserna rör sig ofta i supercykler – i takt med politiska skiften och ekonomiska fluktuationer. Just nu är optimismen på marknaden dämpad av handelskrig, Brexit och svagare signaler från världsekonomin. Resultatet är att flera förväntar sig svagare tillväxt framöver.
I motsatt riktning har priserna för koldioxidutsläppskvoter stigit med över 400 procent under loppet av endast ett och ett halvt år. Vid nyår fick vi en ny reform för utsläppsrätter på marknaden med målet att ytterligare höja priset för utsläpp. När råvarupriset på kol redan är relativt högt, höjer detta även kostnadspriset för att producera el från kolkraft. Resultatet märks direkt i din plånbok.
Hur kommer det då att fortsätta på elmarknaden? På kort sikt ser vi att den svaga resurssituationen i Norden gör att de europeiska priserna får större inflytande här – och de är redan höga. Prisutvecklingen framöver är beroende av de stora världshändelserna och just nu är det svårare än på mycket länge att leverera några säkra förutsägelser på detta område.
Nyheter
Neil Atkinson spår att priset på olja kommer att stiga till 70 USD

Olja handlas kring 65 USD, lite högre eller lägre beroende på vilken sort vi tittar på. EIA tror att priset faller till 50 USD under början av 2026. Energianalytikern Neil Atkinson spår dock en mindre ökning till 70 USD. Han tror på en starkare efterfrågan, stabil skifferproduktion och ett OPEC som kan justera sin produktionen.
EFN Råvaror med Anna Stjernquist och Peter Hedlund, analytiker på Finansmagasinet, går igenom situationen på oljemarknaden.
Nyheter
Uppgång i oljepriset väntas under hösten enligt den tekniska analysen

Ingemar Carlsson på Tendens har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt brent, och den visar att en uppgång är att vänta under hösten.
Nyheter
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.
Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.
Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.
-
Nyheter4 veckor sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter4 veckor sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter4 veckor sedan
Stargate Norway, AI-datacenter på upp till 520 MW etableras i Narvik
-
Nyheter4 veckor sedan
Mängden M1-pengar ökar kraftigt
-
Nyheter3 veckor sedan
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan
-
Nyheter2 veckor sedan
Omgående mångmiljardfiasko för Equinors satsning på Ørsted och vindkraft
-
Nyheter3 veckor sedan
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen
-
Nyheter3 veckor sedan
Alkane Resources och Mandalay Resources har gått samman, aktör inom guld och antimon