Följ oss

Nyheter

Högsta januaripriset på åtta år för elektriciteten

Publicerat

den

Nu utökar banken sitt utbud och lanserar som första aktör möjligheten att ta en position med fem gångers hävstång.

Elledning som levererar energi gratisElpriset fortsatte uppåt även i januari. Lite snö i fjällen och höga priser på tysk kolkraft är två av förklaringarna skriver Entelios och fortsätter nedan.

Elpriset för januari hamnade en bra bit över € 50/MWh för Norden som helhet och landade på 53,78 €/MWh. Endast två gånger i historien har vi sett högre priser än detta, nämligen i 2011 och 2003. Januaripriset för 2019 landade 70 procent över genomsnittet för januari under de senaste fem åren.

Vad är förklaringen?

Lite snö i fjällen är en anledning

En del av förklaringen handlar om lite snö i de norska fjällen. Vattenmagasinen i Norden har en något lägre fyllnadsgrad än det som är vanligt den här tiden på året, men det är bristen på snö som är utslagsgivande här. De ringa snömängderna i fjällen innebär att kraftverken i Norden tvingas spara på vattnet fram mot sommaren. Därmed måste Norden importera mer och exportera mindre el än normalt.

Besparing på vatten betyder högre elpriser och det är inte mycket som tyder på att den här resursbalansen kommer att förbättras i första taget: Prognoserna för februari pekar mot torrt och kallt väder och inga nya stora snöfall, något som i vår skulle ha förvandlats till efterlängtat smältvatten.

Elpriset i Tyskland förklarar mer

Men våra elpriser handlar självklart inte bara om förhållandena i Norden – de hänger även nära ihop med prisnivån i Europa. Och det finns ett land som betyder klart mest för oss: Tyskland. Det är Nordens viktigaste handelspartner när det handlar om utbyte av el, både import och export. Elpriset i Tyskland har därför en direkt inverkan på elpriserna i Norden.

I Europa, och för den delen i resten av världen, är kolkraft helt avgörande för att möta efterfrågan på el. Kolkraftproducenterna har stora kostnader: både för själva råvaran och för utsläppsrätterna (koldioxidpriset). Och eftersom både kol och koldioxidutsläpp har blivit mycket dyrare de senaste åren, har även elpriset gått samma väg.

Oroliga tider, både politiskt och ekonomiskt

Råvarupriserna rör sig ofta i supercykler – i takt med politiska skiften och ekonomiska fluktuationer. Just nu är optimismen på marknaden dämpad av handelskrig, Brexit och svagare signaler från världsekonomin. Resultatet är att flera förväntar sig svagare tillväxt framöver.

I motsatt riktning har priserna för koldioxidutsläppskvoter stigit med över 400 procent under loppet av endast ett och ett halvt år. Vid nyår fick vi en ny reform för utsläppsrätter på marknaden med målet att ytterligare höja priset för utsläpp. När råvarupriset på kol redan är relativt högt, höjer detta även kostnadspriset för att producera el från kolkraft. Resultatet märks direkt i din plånbok.

Hur kommer det då att fortsätta på elmarknaden? På kort sikt ser vi att den svaga resurssituationen i Norden gör att de europeiska priserna får större inflytande här – och de är redan höga. Prisutvecklingen framöver är beroende av de stora världshändelserna och just nu är det svårare än på mycket länge att leverera några säkra förutsägelser på detta område.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära