Följ oss

Nyheter

Gasum planerar att köpa upp till 800 GWh e-metan per år från Nordic Ren-Gas två kommande anläggningar för power-to-gas

Publicerat

den

E-metan-anläggning tillhörande Nordic Ren-Gas

Gasum och Nordic-Ren Gas fortsätter sitt samarbete för att utveckla marknaden för e-metan. Detta gör de genom att förhandla om ett off take-avtal för gas för de kommande två anläggningar för power-to-gas som Nordic Ren-Gas håller på att utveckla. Dessa två anläggningar kommer att anslutas till den befintliga gasnätsinfrastrukturen. E-metan tillverkas av förnybar el och biogen koldioxid och kan minska utsläppen inom transport och industri avsevärt.

Det nordiska energibolaget Gasum och den ledande nordiska power-to-gas-utvecklaren Nordic Ren-Gas har undertecknat en avsiktsförklaring enligt vilken parterna kommer att förhandla om ett off take-avtal för hela den förväntade produktionen från Nordic Ren-Gas e-metananläggningsprojekt i de finska städerna Lahtis och Kotka. Om ett avtal ingås kommer Gasum att köpa allt e-metan som produceras vid anläggningarna och distribuera det till sina kunder.

Det e-metan som produceras i Lahtis och Kotka kommer att injiceras i gasnätet med potential att exporteras till Europa eller kondenseras för användning som e-LNG i till exempel sjötransporter. Nordic Ren-Gas har utvecklat en unik operativ och teknisk design för sina anläggningar för power-to-gas för att uppfylla alla krav i EU:s direktiv om förnybar energi när det gäller förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) för sitt e-metan.

I januari meddelade Gasum och Nordic Ren-Gas att de undertecknat det första off take-avtalet för en e-metananläggning i Tammerfors som inledningsvis kommer att producera 160 gigawattimmar (GWh) e-metan per år från och med 2026. Anläggningarna i Lahtis och Kotka kommer att byggas enligt den modell som utvecklats i Tammerforsprojektet.

Slutliga volymer beslutas baserat på efterfrågan

Planen är att anläggningarna i Lahtis och Kotka tillsammans ska producera 800 GWh förnybart e-metan per år. Gasum och Nordic Ren-Gas kommer tillsammans att fastställa de verkliga off take-volymerna baserat på den prognostiserade efterfrågan från slutanvändarna. Anläggningarna i Lahtis och Kotka planeras båda att vara i drift 2027.

Anläggningarna kommer att producera det förnybara e-metanet med hjälp av finsk landbaserad vindkraft. Båda projekten utvecklas i nära samarbete med de lokala energibolagen när det gäller avskiljning av koldioxid och integrering av fjärrvärme för att utnyttja överskottsvärme frånprocessen för power-to-gas.

”Gasum är glada över att fortsätta utveckla vårt samarbete med Nordic Ren-Gas, eftersom potentialen för e-metan för utsläppsminskningar inom industri och transport är så betydande. Gasum har infrastrukturen på plats för effektiv distribution av e-metan till våra kunder inom land- och sjötransport samt industri, och vi anser att Finland är en konkurrenskraftig plats för produktion av e-metan till den europeiska marknaden. De volymer som produceras vid anläggningarna i Lahtis och Kotka kan bli ett betydande tillskott till Gasums utbud av förnybar energi”, säger Mika Wiljanen, VD för Gasum Group.

”Det är spännande att vårt samarbete med Gasum nu har uppnått nästan 1 terawattimme (TWh) i årliga e-metanvolymer. Vi bygger vidare på framgången med våra gemensamma satsningar i Tammerforsprojektet och är glada över att kunna berätta om framstegen i Lahtis- och Kotkaprojekten. Ren-Gas effektiva projektutvecklingsmodell, i kombination med Gasums värdefulla expertis på marknaden för förnybar gas, påskyndar hela utvecklingen av marknaden för förnybar e-metan och underlättar kostnadseffektiva utsläppsminskningar i Europa”, säger Saara Kujala, VD för Ren-Gas.

E-metan är helt utbytbart mot naturgas och biogas

I processen för power-to-gas produceras vätgas först med hjälp av förnybar el och vatten. Vätgasen bearbetas sedan vidare till e-metan genom att den kombineras med biogen koldioxid. E-metan som produceras på detta sätt är helt förnybart och kommer att ersätta användningen av fossila bränslen inom transport-, sjöfarts- och industrisektorn. 

E-metan är helt utbytbart mot naturgas och biogas. När det är flytande är det likaså fullt utbytbart mot flytande naturgas (LNG) och flytande biogas (LBG, bio-LNG). Det innebär att det kan transporteras genom befintlig infrastruktur – lastbilar, fartyg, rörledningar – och användas direkt där man för närvarande använder naturgas eller biogas. För företag som redan äger gasdrivna fordon eller fartyg behövs inga ytterligare investeringar i ny utrustning eller modifieringar.

Gasums strategiska mål är att årligen ta sju terawattimmar (7 TWh) förnybar gas till marknaden, inbegripet biogas och e-metan, fram till 2027. Att uppnå detta mål skulle innebära en kombinerad koldioxidminskning på 1,8 miljoner ton per år för Gasums kunder.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära