Nyheter
Fortsatt stark efterfrågan på guld från Kina
De kinesiska guldköpen har fortsatt i en märkbart hög takt under 2014, bland annat stött av lägre priser och det kommande kinesiska nyåret. Premium för fysiskt guld i Kina har nu stigit till cirka 20 USD per troy ounce, vilket är en fördubbling sedan föregående vecka, något som indikerar att det finns en god underliggande efterfrågan på guld i Kina. Samma tendens märks i Hong Kong och i Thailand.
Volymerna på de terminskontrakt i guld som handlas på Shanghai Gold Exchange har ökat och volymen närmar sig toppnoteringen för ett halvår sedan. Under december 2013 omsattes det dagligen guld för cirka 18 ton per dag, en siffra som under de första dagarna i januari nådde 24 ton per dag. Under måndagen omsattes rekordhöga 34 ton guld på Shanghai Gold Exchange.
Den ökade aktiviteten i Kina är förenlig med typiska säsongsmönster som styrs av det kinesiska nyåret i slutet av månaden. De fallande priserna i slutet av 2013 kan ha kommit att uppmuntra köparna till ytterligare investeringar i fysiskt guld, något som bör dra ned på de befintliga lagren.
Nedgången i ädelmetallpriserna under det senaste året är inte den enda drivkraften bakom de kinesiska guldköpen. Den kinesiska ädelmetallindustrin har nu börjat bygga upp lagren inför det kinesiska nyåret som i år infaller i månadsskiftet januari/februari. Under den senaste handelsdagen 2013 föll guldkursen till sin botten från juni 2013, som i sin tur var den lägsta nivån sedan sommaren 2010. Guldkursen har även med de senaste återhämningarna backat med nästan 40 procent sedan toppen 2011.
Nya importlicenser
Den kinesiska ädelmetallindustrin efterfrågar nya importlicenser för 2014. I och med att de kinesiska nyårsfestligheterna som en följd av nymånen ligger tidigare i år än tidigare är tiden från det att licenserna fastslås och guldet kan skickas till kunderna begränsad.
Den kinesiska efterfrågan på fysiskt guld kommer sannolikt att komma att öka ytterligare om Indien väljer att minska sina begränsningar av landets guldimport. Under 2013 införde den indiska regeringen ett antal åtgärder i syfte att bromsa importen av guld och därmed minska landets bytesbalansunderskott, bland annat infördes ett antal importtullar som i dag uppgår till tio procent. Indiens regering införde dessutom den så kallade ’80/20-regeln’ som säger att minst 20 procent av allt guld som importeras måste exporteras innan ytterligare importer tillåts. Om den indiska marknaden skulle öppnas kommer det sannolikt att uppstå en brist på utbudssidan vad gäller fysiskt guld och silver. För närvarande räcker utbudet till att möta efterfrågan från den kinesiska marknaden och övriga Sydostasien.
Enligt den brittiska banken HSCB har de indiska myndigheterna påbörjat diskussioner om att minska importtullarna på guld och samtidigt mjuka upp reglerna vad gäller importkvoterna. Enligt nyhetsrapporter har det skett en ökning av smugglingen av guld till Indien sedan importtullarna höjdes vilket fick den officiella importen att backa kraftigt.
Om Indien återkommer som en större importör av guld kommer detta att vara av godo för guldkursen, men det är fortfarande oklart när eller om de indiska myndigheterna kommer att sänka tullarna på guld.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter2 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter3 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter4 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz

