Följ oss

Nyheter

Fonderna som dominerar handeln med olja

Publicerat

den

Produktion av olja

De börshandlade fonderna har kommit att bli en betydande kraft att räkna med på råvarumarknaderna där deras handel svarar för mer än en tredjedel av omsättningen i de mest aktiva terminskontrakten.

Sedan oljepriset vände ned under sommaren 2014 har både privata investerare och institutioner köpt andelar i de börshandlade fonderna som replikerar priset på olja. Dessa fonder, som också kallas för ETFer, replikerar ofta utvecklingen på oljepriset genom att köpa terminskontrakt i frontmånaden. Ett par av dessa börshandlade fonderna använder sig av andra placeringsstrategier.

United States Oil Fund (NYSEArca: USO), den största av de listade ETF-fonderna som replikerar utvecklingen av oljepriset, har mer än tredubblats i storlek under 2015 efter nettoinflöden på mer än 2 miljarder dollar. Den förvaltade volymen i denna börshandlade fond uppgår nu till mer än tre miljarder USD. Det kraftiga inflödet av kapital innebär också att ett stort antal placerare har bränt sig eftersom USO har backat med nästan 15 procent sedan årsskiftet 2014/2015. Det finns emellertid de som har valt att låna andelar i denna börshandlade fond och blankat dem. Ungefär en femtedel av alla andelar i denna börshandlade fond är utlånade, och en stor del av dessa utlånade andelar har blankats av aktörer som tror på ett fortsatt fallande oljepris. ETF Securities har gjort bedömningen att USO nu äger terminskontrakt som motsvarar 175 till 180 miljoner fat WTI för leverans i maj 2015. Detta motsvarar 30 procent av alla utestående kontrakt, det som vanligtvis benämns som open interest.

Detta är emellertid inte ett rekord. Under 2009 ägde USO som mest 96 523 terminskontrakt på WTI, att jämföra med dagens 61 793 kontrakt. Siffran är emellertid nio (9) gånger högre än det antal terminskontrakt som USO ägde under mars 2014. Detta gör att denna börshandlade fond tilldrar sig allt större intresse från de professionella oljehandlarna. Den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs har till och med sagt att nyckeln till ett högre oljepris på råvarumarknaderna är att privata placerare har köpt andelar i börshandlade fonder som replikerar utvecklingen av oljepriset.

Det är emellertid inte alla som köper andelar i oljefonder som förstår riskerna med handeln i terminsuppbackade fonder. De flesta av dessa fonder köper frontmånadskontrakten som de sedan rullar till nästkommande månad. Då oljemarknaden för närvarande befinner sig i contango innebär det att oljefonderna, allt annat lika, inte kan köpa lika många terminskontrakt eftersom priset på frontmånadskontrakten ligger lägre än de terminskontrakt som ger innehavaren rätt till leverans längre fram i tiden. Följaktligen kommer USO och de som äger andelar i denna börshandlade fond, att få en negativ avkastning när terminskontrakten rullas.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära