Trots panikköp i livsmedelsbutiker och oro för viktiga leverantörers begränsningar för veteexport de senaste månaderna översvämmas världen av spannmål.

Stora producenter som Ryssland och Rumänien valde att begränsa exporten för att skydda inhemska leveranser mitt i coronakrisen. Även om dessa begränsningar till viss del kvarstår så har de inte haft någon större inverkan på handeln och leveranserna bör fortsätta öka. Med stora skördar i många nationer förväntas de globala veteskördarna bli rekordstora i år och ännu större 2021.

Även om det finns en risk att ogynnsamt väder kan förändra scenariot är de utbudsstörningar som uppstod till följd av lock downs relativt få. Leveranskedjorna har förblivit intakta, exportkanalerna har varit tillräckliga för att hålla igång försäljningen, och länder som införde exportbegränsningar insåg att deras egna leveranser var rikliga.

Inga större utbudsstörningar

”Det har inte varit några stora försörjningsstörningar” säger James Bolesworth, chef för CRM AgriCommodities i England. ”Det vi såg på vetemarknaden var mycket likt det vi såg på detaljhandelsnivå med toalettpapperskrisen: Det fanns en tydlig panik innan det visade sig att det inte var någon brist” sa han.

Efter att priserna rusade i slutet av mars när konsumenterna hamstrade veteprodukter som mjöl och nationer som Ryssland, Rumänien och Kazakstan begränsade exporten har marknaden sedan dess sett priserna falla. Marknaden som uttryckte en oro för att försörjningskedjorna skulle falla samman handlar nu vete till en av de lägsta nivåerna på 20 år.

Det beror till stor del på att fokus har vänts till stora grödor hos viktiga odlare från Ryssland till Kanada. Produktionen i världen bör stiga med cirka 0,5 procent i år, vilket gör att den kommande skörden blir rekordstor. Samtidigt rapporterar det amerikanska jordbruksdepartementet USDA att de globala vetelagren har stigit med fem procent till 310,1 miljoner ton. Detta motsvarar cirka fem månaders global efterfrågan.

Virusutbrottet minskar spannmålsanvändningen

Vetepriset tyngs även av att virusutbrottet minskar spannmålskonsumtionen. En del av efterfrågeminskningen kommer från att konsumenterna inte längre äter ute på restaurang, men det avvägs till stor del av att de äter bröd hemma. Det stora efterfrågetappet beror emellertid på att etanolproducenter efterfrågar mindre spannmål för att göra bränsle. Samtidigt har många stängda djuranläggningar lett till en minskad efterfrågan på djurfoder. Med extra tillförsel av grödor som majs ökar det trycket på vete.

En risk som inte kan kontrolleras

Redan nu, flera veckor innan skördarna, börjar det emellertid finnas en risk som regeringarna inte har någon kontroll över, vädret. Till exempel har den senaste torkan hotat avkastningen i Svartahavsområdet och Västeuropa, medan torka i Nordafrika kommer att öka regionens behov av import. På det södra halvklotet planterar länder som Argentina grödor nu.

Alla stora väderpåverkan på grödor kan få viktiga leverantörer att förlänga eller återuppta sina exportbegränsningar, särskilt om Coronaviruskrisen kvarstår. Ryssland, som har haft en historia av att störa vetemarknaden genom begränsningar eller skatter, har sagt att det kommer att överväga att använda kvoter under slutet av denna säsong.

Trots det kan det hända att andra försäljare kan fylla luckan om det finns tillräckligt med utbud för att begränsa försäljningen från en region. Trots en förväntad mindre skörd i år har de senaste regnen i EUs främsta veteproducent Frankrike bidragit till att avlasta torkan, enligt lobbygruppen Frankrike Export Cereales.