Nyheter
Eurozonen i farozonen
År 2013 närmar sig sitt slut och det det är nu viktigare än någonsin tidigare att sammanfatta krisen hos Eurozonen för att få en överblick över problembilden. Situationen ter sig allt mer ohållbar och frågan är om bilden av ett ekonomiskt förenat Europa är realistisk på sikt. I den här artikeln (del 1) belyser vi krissituationen, och i del 2, som publiceras nästa månad, kommer vi att diskutera potentiella konsekvenser för guldet i anknytning till olika framtidsscenarion.
En karta över eurozonen
Lån bygger på ett förtroende att låntagaren kan betala tillbaka lånat belopp inom uppsatt tid och riskaspekten avspeglas vanligen i räntesatsen. Detta gäller emellertid inte riktigt för ECB:s räddningspaket, som måste vara snällt utformande för att Grekland ska ha en rimlig chans att hamna på fötter igen.
På natten till tisdagen 27:e november kunde ECB och IMF efter månader av ihärdigt överläggande komma överens om ett omfattande stödpaket till Grekland. Efter tre år med stapplande steg har en långsiktig lösning äntligen hittats för, lät det i pressen. Det paket som klubbades genom ger ett startlån på 34,4 miljarder euro, gratis ränta i tio år och möjlighet för den grekiska staten att köpa tillbaka stadsobligationer billigt. Målsättningen är att Grekland ska kunna minska skulden till 124% år 2020. I generella och grova termer brukar en skuldnivå över 90% av GDP betraktas som en problematisk skuld.
De attraktiva lånevillkoren kommer inte utan krav. För att Grekland ska få de billiga krediterna tvingas landet leva under tuffa ekonomiska tyglar där staten får begränsat manövreringsutrymme. Frågan alla ställer sig är om Grekland har vad som krävs för att genomföra dessa reformer, eller om landet kommer behöva gå sin väg och kapitaliseras på fria villkor med en ny valuta. En sådan ekonomisk omställning riskerar emellertid att utlösa en dominoeffekt av finansiell kollaps med en global recession som följd, där investerare går ur sina positioner och stoppar pengarna i säkra, tyska banker.
Tyskland har dock ingenting att vinna på att pengar flockas till tyska banker då eurozonen är huvudorsaken till Tysklands starka exportindustri. Avskaffas eurozonen drabbar den först och främst Tyskland och därför har också tyskarna varit drivande i frågan om att hålla ihop eurozonen. Hade det funnits ett smärtfritt sätt att bli kvitt Grekland hade detta alternativ genomförts för länge sedan.
Situationen i dagens skuldkris kan nästan liknas vid den konstpaus som inträffar då tecknade figurer går ut för ett stup. ECB försöker förgäves att motverka den negativa gravitation som uppstått i en obalans mellan produktion och konsumtion, och det återstår att se om ECB och IMF klarar av att mjuklanda drabbade ekonomier utan kraschlandning.
En verklig möjlighet som sällan tas upp, är att länder frivilligt kan gå ur eurozonen, även om det inte är helt klart i EMU:s regelverk hur detta går till. Det är inte bara Grekland som funderar på att gå ur euron till följd av politisk och ekonomisk turbulens; Italien resonerar i samma banor och kan till skillnad från Grekland göra en relativt städad utgång, enligt tidigare premiärminister Silvio Berlusconi. En egen, svagare valuta skulle gynna landets konkurrenskraft och stimulera tillväxten. För Tyskland kommer ett sådant uttalande som en både oväntad och ovälkommen nyhet. Till skillnad från Grekland är Italien en central spelare inom den europeiska ekonomin med den tredje största GDP:n inom EU. Grekland får gärna vara offerlammet så länge eurozonen fortlever, men utan Italien är eurozonen allvarligt hotad – och det vore ödesdigert för eurons förtroende om eurozonen börjar ses som en hotellobby med en svängdörr.
Problemet med PIGS-länderna bör egentligen inte beskrivas som en ekonomisk kris, utan snarare en brist på ekonomi överhuvudtaget. När ett land levt över sina tillgångar över en längre tid, anpassas samhället till en ny standard. Detta skapar en ond cirkel där ytterligare lånekapital krävs för att upprätthålla det samhällsklimat som uppstått till följd av denna överkonsumtion, där billiga krediter är en förutsättning för ekonomins fortlevnad. Att vända den här trenden kräver extraordinära sparåtgärder, en verklighet som dessa länder kan få svårt att anpassa sig till utan att gå in i allvarliga recessioner. Eurosamarbetet lever på en skör tråd.
I USA är det framförallt politikernas utmaning att lösa problemet med det fiskala stupet (fiscal cliff), vilket syftar till USAs budgetunderskott som kräver åtstramningar och höjda skatter för att gå ihop. USA har dock inget val än att fortsätta spendera i hög takt för att behålla tillväxten i landet, vilket gör att vi sannolikt kommer att få se ett ökat tempo i FED:s köp av stadsobligationer framöver för att undvika deflation och recession. Problemet är bara att landets nettoskuld fortsätter att växa, och skuldtaket höjs därefter.
En intressant bild som visar på korrelationen mellan guldpriset och USA:s skuldtak. Källa: www.wealthson.com
I nästa artikel kommer vi att diskutera guldets roll i anknytning till ett antal olika utfall för eurons framtid, och hur priset påverkas av de olika scenarion som kan komma att uppstå.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld

Mahvie Minerals har tagit ett stort och avgörande steg i sin utveckling. Efter en noggrann strategisk översyn väljer bolaget nu att helt rikta sitt fokus mot guldförekomster – en satsning som både bygger på positiva prospekteringsresultat och den globala marknadsutvecklingen för guld.
Styrelsen och ledningen ser tydliga fördelar med det nya fokuset. Guldprojekt är inte bara mer kapitaleffektiva att utveckla, de har också potential att generera god lönsamhet även i mindre skala. Beslutet ses som det bästa sättet att skapa långsiktigt aktieägarvärde och positionera Mahvie Minerals som en stark aktör inom guldsektorn.
Haveri – navet i den nya strategin
Det finska guldprojektet Haveri lyfts nu fram som Mahvie Minerals viktigaste tillgång och utgör centrum för den nya strategiska inriktningen. Det nyligen avslutade borrprogrammet visar lovande tecken, med preliminära resultat som understryker områdets fortsatta prospekteringspotential.
Under april 2025 genomfördes en platsinspektion i samarbete med miljöavdelningen i Ylijärvi kommun. Utfallet var mycket positivt och bekräftade att bolagets miljöarbete håller hög standard – något som är avgörande inför kommande tillståndsprocesser.
Nästa steg blir att analysera borrkärnorna och ta fram en mineralresursbedömning enligt internationell standard. Denna blir en central byggsten i den förstudie (PFS) som väntar, liksom i arbetet med miljöprövning och ansökan om gruvtillstånd. Allt detta med målet att återstarta guldproduktionen i Haveri – ett projekt som nu ser allt mer realistiskt ut i takt med att guldpriset håller sig på historiskt höga nivåer och efterfrågan fortsätter att växa globalt.
Fokusering på guld – andra tillgångar ses över
Det strategiska skiftet innebär också att bolaget koncentrerar sina resurser och investeringar till guld. Andra tillgångar, såsom basmetallsprojektet i Mofjell, är fortfarande av värde men passar inte längre in i den kärnstrategi som nu växer fram. Projektet i Mofjell är omfattande och kräver stora insatser, samtidigt som synergierna med bolagets guldverksamhet är begränsade. Därför ser Mahvie Minerals nu över möjligheter till strategiskt partnerskap eller avyttring – ett sätt att frigöra kapital och operativ kraft till den guldinriktade verksamheten.
En ny fas för Mahvie Minerals
Med guld i sikte och Haveri som motor står Mahvie Minerals inför en ny och spännande fas. Bolaget visar tydligt att det vågar prioritera, fokusera och agera strategiskt i en marknad där guldets roll som trygg tillgång bara tycks växa. För investerare och intressenter innebär det en tydlig riktning – och förhoppningsvis, gyllene möjligheter framöver.
Nyheter
Christian Kopfer kommenterar hur oljepriset påverkas av USAs attack på Iran

USA attackerade i helgen flera mål i Iran, som hotar att stänga det viktiga Homuzsundet. Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, kommenterar vad som kan hända och vad det kan få för påverkan. Oljepriserna har gått upp, men ännu så länge har de inte skenat i höjden.
Nyheter
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen

Oljepriset gick upp direkt när Israel attackerade Iran förra veckan, men under helgen har prisutvecklingen planat ut trots att konflikten tilltagit. Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea, kommenterar utvecklingen och vad som kan hända framåt.
-
Analys4 veckor sedan
Brent steady at $65 ahead of OPEC+ and Iran outcomes
-
Nyheter3 veckor sedan
USA slår nytt produktionsrekord av naturgas
-
Analys4 veckor sedan
All eyes on OPEC V8 and their July quota decision on Saturday
-
Nyheter2 veckor sedan
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys
-
Nyheter3 veckor sedan
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs
-
Nyheter3 veckor sedan
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser
-
Nyheter3 veckor sedan
OPEC+ ökar oljeproduktionen trots fallande priser
-
Nyheter2 veckor sedan
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida