Nyheter
Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller finns i Kiruna
LKAB har identifierat betydande mängder sällsynta jordartsmetaller i Kirunaområdet, nödvändiga för bland annat tillverkning av elbilar och vindkraftverk. Efter framgångsrik prospektering redovisar bolaget idag mineraltillgångar för sällsynta jordartsmetaller på mer än en miljon ton Rare Earth Oxides och den nu största kända fyndigheten av sitt slag i Europa.
– Det här är goda nyheter inte bara för LKAB, regionen och för svenskarna utan även för Europa och för klimatet. Det är den största kända fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i vår del av världen och skulle kunna bli en betydande byggsten för att få fram de kritiska råmaterial som är helt avgörande för att möjliggöra den gröna omställningen. Vi står inför ett utbudsproblem. Utan gruvor, inga elbilar, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.
Europa saknar idag helt brytning av sällsynta jordartsmetaller, samtidigt som efterfrågan bedöms öka kraftigt till följd av elektrifieringen vilket leder till en global brist, och detta i en tid med ökade geopolitiska spänningar. Enligt EU-kommissionens bedömning förväntas efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller till bland annat elbilar och vindkraftverk öka mer än fem gånger bara fram till 2030. Idag är Europa dessutom importberoende av dessa mineral där Kina fullständigt dominerar marknaden vilket anses öka sårbarheten för europeisk industri.
– Elektrifieringen, EU:s självförsörjning av mineraler och metaller och oberoende av Ryssland och Kina börjar i gruvan. Vi måste stärka de industriella värdekedjorna i Europa och skapa reella möjligheter för elektrifieringen av våra samhällen. Politiken måste ge industrin förutsättningar att ställa om mot en grön och fossilfri produktion. Här kan svensk gruvindustri spela en avgörande roll. Behovet av mineraler för att genomföra omställningen är stor, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
Vägen till gruva lång
Samtidigt är vägen till eventuell brytning av fyndigheten lång, där första steget är en ansökan om bearbetningskoncession för Per Geijer-fyndigheten för att ge LKAB rätt till fyndigheten och kunna undersöka den ytterligare på djupet och utreda förutsättningar för brytning. Planen är att kunna lämna in en ansökan om bearbetningskoncession under 2023.
LKAB har redan börjat förbereda en flera kilometer lång ort på cirka 700 meters djup från den befintliga Kirunagruvan mot den nya fyndigheten för att komma åt att undersöka den på djupet och i detalj.
– Vi har inte sett slutet på fyndigheten. Vi investerar stort för att komma vidare och räknar med att behöva ett antal år för att undersöka fyndigheten ytterligare för att skapa förutsättningar för att lönsamt och hållbart bryta den. Vi är ödmjuka inför de utmaningar kring markanvändning och påverkan som finns för att utveckla detta till en gruva och som kommer behöva analyseras för att se hur man kan undvika, minimera och kompensera för det. Först därefter kan det bli aktuellt att gå vidare med en miljöprövningsansökan och att söka tillstånd, säger Jan Moström.
– Om vi tittar på hur det har fungerat i andra tillståndsprocesser inom vår industri, så dröjer det minst 10–15 år innan vi skulle kunna ha faktiskt brytning igång och därmed råvaror på marknaden som behövs för att ta våra samhällen bort från fossila bränslen. Och då talar vi om Kiruna, där LKAB brutit malm i mer än 130 år. Här är kommissionens fokus på frågan avgörande, att säkra tillgång till kritiska material, och den Critical Raw Materials Act som EU-kommissionen nu arbetar fram. Vi behöver förändra tillståndsprocesserna för att säkra ökad brytning av den här typen av råvaror i Europa. Tillgången är idag en avgörande riskfaktor för såväl europeisk industris konkurrenskraft som klimatomställningen, säger Jan Moström.
Per Geijer – potential att bli Europas viktigaste gruva för kritiska råmaterial
Förra våren redovisades mycket lovande resultat från LKAB:s pågående prospektering i Kiruna och Gällivare. Bland annat visade sig fyndigheten Per Geijer, som ligger i nära anslutning till befintlig verksamhet i Kiruna innehålla över 400 miljoner ton av mineraltillgångar med höga järnhalter. Nu har utökade studier visat att fyndigheten innehåller över 500 miljoner ton, dessutom drygt sju gånger så hög halt av fosfor som i de malmkroppar som LKAB bryter i Kiruna idag. Fosfor är ett av tre näringsämnen i mineralgödsel som är nödvändigt för livsmedelsproduktion, och finns med på EU:s lista över kritiska mineral.
Idag redovisar LKAB för första gången mineralresurser och vidare undersökningar av Per Geijer på tillgångar av mer än en miljon ton sällsynta jordartsmetaller i form av Rare Earth Oxides (REO) som används för produktion av Rare Earth Elements (REE). Tillräckligt för att möta en stor del av EU:s framtida behov för tillverkning av de permanentmagneter som krävs för elmotorer i bland annat elbilar och vindkraftverk.
Resultaten visas i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021 som är den rådande internationella standarden.
De sällsynta jordartsmetallerna i Per Geijer förekommer tillsammans med fosfor i vad som huvudsakligen är en järnmalmsfyndighet och kan därför produceras som biprodukter. Det skapar också helt andra möjligheter till en möjlig konkurrenskraftig brytning.
– LKAB planerar sedan tidigare en cirkulär industripark i Luleå med ny teknik för utvinning och förädling av fosfor, jordartselement och fluor utifrån dagens befintliga gruvproduktion. Där man i stället för att som idag deponera detta som avfall, skapar nya hållbara produkter. Planerad produktionsstart är 2027, säger Leif Boström, direktör för affärsområdet Specialprodukter på LKAB.
Nyheter
Kina har förbjudit exporten av gallium till USA, Neo Performance Materials är den enda producenten i Nordamerika
Kina stoppade nyligen exporten av gallium till USA. Förutom att stoppa direkt export till USA så förbjöd man även andra köpare från att sälja förädlade produkter vidare till USA. Marknaden för gallium är inte stor, men metallen är kritisk för olika typer av elektroniska produkter samt för produkter inom försvarsindustrin. Eftersom Kina står för 90 procent av produktionen av gallium så är det något av ett akut problem. Kina har under lång tid exporterat gallium till låga priser vilket har gjort att produktionen i andra delar av världen lagts ner. Västvärlden måste nu bygga upp nya försörjningskedjor för metallen.
Ett företag som kommit i fokus är Neo Performance Materials, vars aktie är noterad på Torontobörsen. Det är det enda företaget i Nordamerika som producerar gallium och man gör det genom återvinning. I en liten anläggning med 35 anställda strax utanför Toronto produceras gallium som sedan säljs till företag i USA.
”Tillväxten och framgången för industrier som den amerikanska halvledarindustrin kommer att vara beroende av att det finns tillgång till gallium”, säger VD Rahim Suleman till Bloomberg. ”Det finns inte många företag som gör det här utanför Kina.”
Nyheter
Turbulent elår avslutas med lugnare julvecka
December har hittills visat stora prisskillnader, både mellan elområden och dygnets timmar. Juldagarna inleds dock med stabilare elpriser. Elanvändningen i hemmen ökar medan många industrier tar ledigt, vilket bidrar till ett lägre elbehov i landet. I kombination med gott om vind- och vattenkraft påverkar detta elpriserna nedåt.
Med en dryg vecka kvar av året kan man konstatera att elåret har präglats av stora svängningar i elpriset, med nyheter och begrepp som ankkurva, minuspriser, flödesbaserat och nu senast Dunkelflaute, som används framförallt på den tyska marknaden när det är sol- och vindfattigt.
Efter förra vintern låg elpriserna kvar på högre nivåer men sjönk i slutet av april till runt 50 öre/kWh och lägre. Vid flera tillfällen var elpriserna under noll öre/kWh, vilket resulterade i fler timmar med negativa elpriser än rekordåret 2023. Efter en mild höst slog kylan till i november, vilket ökade konsumtionen och ledde till högre elpriser.
– 2024 kan på många sätt beskrivas som en berg- och dalbana för elpriset. Vi har fått uppleva timpriser på över åtta kronor ner till minus 0,69 öre per kilowattimme. I Tyskland noterades det högsta elpriset på 18 år, nästan tolv kronor/kWh. De extrema väderomslagen som präglat året är en stor del av förklaringen. Nu ser vi fallande temperaturer men fortfarande tre grader varmare än normalt för årstiden, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Från november och framåt har det varit en markant skillnad i elpriser mellan norra och södra Sverige. I elområdena SE1 och SE2 (Norra Sverige) har priserna varit låga med anledning av riklig tillgång på vind- och vattenkraft, medan SE3 och SE4 (Södra Sverige) har haft högre priser eftersom kraftproduktionen har varit lägre.
Ordförklaringar:
Minuspris/negativt elpris:
Uppstår när förhållandena för väderberoende elproduktion, såsom sol och vind, är extra gynnsamma och det blir ett överskott på elen.
Flödesbaserad kapacitetsberäkning:
En beräkningsmetod som används för att optimera elöverföringen i elnätet. Syftet är att bättre utnyttja kapaciteten i elnätet och möjliggöra överföring av mer el mellan olika elområden på ett säkert sätt. Flödesbaserad kapacitetsberäkning infördes i Sverige den 29 oktober 2024 av Svenska kraftnät. Tidigare har en ekonomisk marknadsmodell använts, där elen går dit elpriset är som högst. Med den nya flödesbaserade metoden styrs elöverföringen i stället av den fysiska kapaciteten i nätet.
Ankkurva:
Ankkurvan beskriver hur solenergiproduktionens variationer påverkar elpriserna under dagen. På morgonen och kvällen är elpriserna höga på grund av hög efterfrågan och låg solenergiproduktion. Mitt på dagen, när solenergiproduktionen är som högst, sjunker elpriserna kraftigt. Denna variation skapar en kurva som liknar en anka i profil, med låga priser mitt på dagen och höga priser på morgonen och kvällen.
Dunkelflaute:
Ett tyskt begrepp inom sektorn för förnybar energi för att beskriva en tidsperiod under vilken i princip ingen energi kan genereras med hjälp av vind- och solkraft. På svenska översätts det till ”mörk stiltje” och beskriver när det är vindstilla och molntäcke samtidigt, vilket leder till en brist på både sol- och vindkraft.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter3 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter4 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys3 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Nyheter2 veckor sedan
De tre bästa aktierna inom olja, gas och råvaror enligt Rick Rule
-
Nyheter2 veckor sedan
Christian Kopfer ger sin syn på den stora affären mellan Boliden och Lundin Mining