Nyheter
Ett varmt 2020 sänker Sveriges totala elkonsumtion
2020 verkar gå till historien som det varmaste året i Sverige sedan mätningarna startade. Värmen tillsammans med covid-19 och det faktum att industrin använt mindre el gör att elanvändningen i landet ser ut att hamna på den lägsta sedan 1984. För en villakund med 20 000 kWh i årsförbrukning innebär det tusentals kronor i minskad kostnad jämfört med 2019.
Välfyllda vattenmagasin och förväntad produktion i kärnkraften ger förutsättningar för fortsatt låga elpriser året ut. Med julhelgen som undantag, då en köldknäpp väntas, är prognosen i skrivande stund (201222) att året avslutas med höga temperaturer för säsongen. Det gör att den totala elanvändningen i Sverige för 2020 ser ut att kunna bli den lägsta på 36 år. Orsaken är främst de höga temperaturerna, men också minskad elförbrukning inom industrin på grund av covid-19.
– Ofta innebär lägre temperaturer ökade elpriser men även industrin tar ledigt i jul vilket innebär att priserna inte kommer att påverkas nämnvärt. Det kompenserar för hushållens ökade elanvändning under julen. Med två veckor kvar av året ligger årskonsumtionen cirka 10 TWh lägre än normalt. Vår uppskattning är att corona har sänkt efterfrågan på el med tre procent i snitt under 2020, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Spotpriset hittills ser ut att bli cirka 36 öre/kWh för elområde 3 (södra Mellansverige), 40 öre/kWh för elområde 4 (södra Sverige) och för elområdena 1 och 2 (norra Sverige) cirka 18 öre/kWh.
För vattenkraften är den hydrologiska balansen god, tack vare hög nederbörd under hösten. Både detta och fyllnadsgraden i våra svenska vattenmagasin förväntas dock sjunka på grund av minskad nederbörd under vintern. Andelen vindkraft har under december legat något under det normala jämfört med tidigare under hösten då vi såg rekordnoteringar i vindkraftsproduktionen.
Bränslepriserna har under december gjort en mycket stark återhämtning, och vissa bränslen är nu högre prissatta än vad de var innan covid-19. De bakomliggande anledningarna till detta är framförallt den senaste tidens positiva vaccinnyheter och ökad global efterfrågan. Detta har inte påverkat våra svenska priser, men kan komma att ha en inverkan om det blir kallare framöver.
Nyheter
Väderfenomenet El Niño som har stor påverkan på jordbruket är minst 250 miljoner år gammalt
Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea.
El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärfenomenet Southern Oscillation återkommer i de östra delarna av Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år. De båda företeelserna är kopplade till varandra med den gemensamma benämningen ENSO (El Niño – Southern Oscillation). Företeelsen pågår vanligtvis i nio till tolv månader med kulmen kring jul (därav namnet El Niño = gossebarnet).
Fenomenet påverkar temperaturen, hastigheten och styrkan hos havsströmmarna. El Niño lämnar även avtryck på lokala och regionala väderförhållanden. Extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder påverkar miljontals människor i Sydamerika och Australien.
Det har hittills varit oklart hur långt tillbaka i tiden klimatfenomenet sträcker sig. Men i en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, kan ett internationellt forskarlag slå fast att El Niño och Southern Oscillation har en historia på minst 250 miljoner år.
– Genom klimatsimuleringar fann vi att ENSO har varit ett ledande klimatfenomen långt före mänsklighetens historia. Det var en stor upptäckt för oss, säger Zhengyao Lu, naturgeografiforskare vid Lunds universitet som medverkat i studien.
El Niño var ännu starkare tidigare under historien
Med hjälp av en global klimatmodell, samt beräkningar av atmosfäriska och oceaniska processer lyckades forskarna kartlägga ENSO:s historia i intervaller om tio miljoner år. Det visade sig, något förvånande, att fenomenet varit betydligt starkare under flera historiska perioder jämfört med idag. Studien ger forskarna viktiga nycklar till att förstå hur fenomenet samverkar med de klimatförändringar som vi ser idag.
– En bättre förståelse för ENSO:s historia kan ge oss nya insikter om hur fenomenet kan komma att förändras i framtiden. Resultaten antyder att ENSO kommer att fortsätta vara den mest betydande källan till årliga variationer i klimatet globalt, säger Zhengyao Lu.
Den nya studien hjälper forskarna att utveckla mer realistiska klimatmodeller när det kommer till topografi, växthusgasnivåer, solstrålning och batymetri. Zhengyao Lu berättar att forskningen kommer att kunna ge viktiga upplysningar till framtida klimatprognoser.
– De senaste och kommande extrema El Niño-händelser kan i första hand drivas av antropogena klimatförändringar. Men på en tidsskala på 250 miljoner år har naturlig variation och andra faktorer lett till större förändringar. Det är hursomhelst av yttersta vikt att vi kan förstå hur det här klimatfenomenet beter sig i en allt varmare värld, säger Zhengyao Lu.
Studien – som letts från Duke University och Peking University – publiceras i PNAS: ”Persistently active El Niño-Southern Oscillation since the Mesozoic”
Nyheter
Darwei Kung på DWS ger sin syn på råvaror inför 2025 – mest positiv till guld
Darwei Kung, förvaltare för råvaror på DWS i New York, delar sina tankar om olika råvaror inför 2025. Här är en sammanfattning av vad han säger om de olika sektorerna:
Guld och andra ädelmetaller
- Guld förväntas ha en fortsatt uppgång, även om prisökningarna inte blir lika skarpa som 2024. Starka faktorer inkluderar:
- Fortsatt centralbanksuppköp.
- Geopolitiska osäkerheter som driver behovet av hedging.
- Ökad global penningmängd, särskilt från Kina, vilket kan stödja guldpriset.
- Silver har potential tack vare dess dubbla roll som industriell och ädelmetall. Ökade investeringar i elektrifiering och alternativ energi kan gynna silver.
- PGM-metaller (platina, palladium) har sett ökad efterfrågan kopplat till förnyat intresse för konventionella förbränningsmotorer.
Olja
- Första halvåret 2025: Möjligt prisuppsving på grund av striktare sanktionspolitik från USA gentemot Iran.
- Andra halvåret 2025: Risk för nedgång om ökat utbud från OPEC+ möter efterfrågan. En eventuell ekonomisk stimulans från Kina kan dock ge ett oväntat lyft för efterfrågan.
Industrimetaller
- Koppar och järnmalm kan få stöd om Kinas regering ökar sina infrastruktursatsningar. Koppar ses som särskilt intressant på grund av begränsat utbud och störningar i produktionen globalt.
Jordbruksprodukter
- Kaffe har nått rekordpriser på grund av torka i Brasilien och Vietnam. Förbättrade förhållanden i Brasilien kan dock lätta prispressen något.
- Kakao påverkas av torka i stora producentländer i Afrika, vilket driver upp priserna.
- Jordbruksråvaror kan bidra till inflation om priser på mat och energi stiger samtidigt.
Naturgas
- I Europa är naturgas en betydande inflationsdrivare, särskilt på vintern. Om det blir kallare vintrar globalt kan konkurrensen om LNG (flytande naturgas) öka priserna.
Sammanfattningsvis ser DWS guld som den mest lovande råvaran för 2025, men även koppar och olja kan överraska beroende på utvecklingen i Kina och globala förhållanden.
-
Nyheter4 veckor sedan
De tre bästa aktierna inom olja, gas och råvaror enligt Rick Rule
-
Analys4 veckor sedan
Brent nears USD 74: Tight inventories and cautious optimism
-
Nyheter2 veckor sedan
Kina har förbjudit exporten av gallium till USA, Neo Performance Materials är den enda producenten i Nordamerika
-
Analys4 veckor sedan
Brent crude inches higher as ”Maximum pressure on Iran” could remove all talk of surplus in 2025
-
Nyheter4 veckor sedan
Christian Kopfer ger sin syn på den stora affären mellan Boliden och Lundin Mining
-
Nyheter4 veckor sedan
Atnorth ska etablera ett mega-datacenter i Långsele
-
Nyheter3 veckor sedan
Turbulent elår avslutas med lugnare julvecka
-
Nyheter3 veckor sedan
12 kritiska råvaror för NATO:s försvarsförmåga