Följ oss

Nyheter

Elprisets utveckling till 2030 – först ner och sedan upp

Publicerat

den

Vindkraftblad
Vindkraftverk

Foto: Niclas Albinsson

Bixia publicerar i veckan sin långtidsprognos för elprisutvecklingen som sträcker sig fram till år 2030. I prognosen räknar elbolaget med att priserna kommer att sjunka initialt. Därefter får vi svagt stigande priser. Enligt Bixias basscenario kommer prisnivån att ligga på i snitt cirka 44 öre per KWh år 2025 och runt 46 öre per KWh år 2030.

Den främsta orsaken till de stigande priserna är en uppgång i bränslepriserna, men den expansiva utbyggnaden av förnybar produktion dämpar prisutvecklingen. Energibalansen kommer att vara positiv fram till och med år 2026. Det beror framförallt på mycket mer förnybar el i Norden. Från år 2026 får vi en negativ energibalans vilket främst beror på att exporten är större än mängden förnybar el.

Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, både på grund av att vi blir fler invånare men också för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fler elbilar kommer in på marknaden. Fram till 2030 räknar Bixia med en ökning på cirka 25 TWh från dagens nivåer.

– Det byggs mycket förnybar elproduktion i Norden och målet för den gemensamma elcertifikatmarknaden kommer att överträffas med råge. Utan den kraftiga tillväxten av förnybart i kombination med energieffektiviseringar skulle priset på el bli betydligt högre, säger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia.

Politik, ekonomi och naturtillgångar styr

I strävan efter att nå globala, europeiska och nationella klimat- och miljömål växer den förnybar elproduktionen kraftfullt vilket skapar utmaningar för de traditionella kraftslagen.

– Det är energipolitiken i kombination med ländernas olika ekonomiska förutsättningar, vilja och naturtillgångar som skapar framtidens energisystem. Den globala högkonjunkturen tillsammans med vässade klimatmål har bidragit till de stigande priserna på kol. Kol är fortfarande en del av den nordiska elmixen och priset på kol påverkar elpriset i hög grad eftersom det är den ”sista” kilowattimmen som sätter priset på el, förklarar Matina Rosenberg.

Mikroproduktion, datacenter och elbilar

Den 14 juni i år beslutade EU-länderna att andelen förnybar energi i Europa ska ha ökat till 32 procent fram till 2030. Samtidigt beslutade EU om incitament för att öka mikroproduktionen av el.

– I vår prognos bedömer vi att mikroproduktionen, främst i form av av solceller kommer att minska konsumenternas behov av el från elnätet och på så sätt hålla tillbaka energianvändningen.

Trots energieffektiviseringar och ökad mikroproduktion räknar Bixia med att elanvändningen i Norden kommer att öka med cirka 25 TWh fram till år 2030. Den främsta anledningen är de nya datacenter som byggs.

– Just nu byggs ett av världens största datacenter ”Kolos” i Norge. Vidare är det aktörer som Facebook, Apple, Google, Microsoft och IBM som bygger på flera platser i de nordiska länderna. Vi räknar med att nyetableringarna av datacenter i Norden kommer att öka elanvändingen kraftig fram till 2030, säger Matina Rosenberg.

Även tillväxten på elbilsmarknaden bidrar till den ökade elanvändningen. Avgörande för elbilens stora genombrott är fortfarande batterikostnaden. En del menar också att det måste finnas en etablerad andrahandsmarknad för att ett större genombrott ska ske. Flera bedömare räknar med att batteripriserna når den avgörande nivån i början på 2020-talet.

– I vår långtidsprognos har vi gjort bedömingen att det kommer finnas cirka 2,5 miljoner elbilar i Norden år 2030. Idag har vi cirka 320 000 laddhybrider och elbilar. Detta kommer öka elanvändningen inom transportsektorn väsentligt fram till år 2030, säger Matina Rosenberg.

Prisvariationer över dygnet

Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet. Vid våtår i Norden kan det tidvis bli låga elpriser då mycket förnybar el pressar priserna utöver den befintliga vattenkraften. Samtidigt hålls priserna även nere under torrår tack vare mer förnybart.

– Att priserna kommer att variera mycket över dygnet beror framförallt på mycket mer vindkraft i framtiden. Det här kan vi se tecken på redan idag, där vindkraften tydligt har pressat ner elpriserna vid blåsigt väder, säger Matina Rosenberg.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte

Publicerat

den

Karta över Lundin Golds fyndighet Fruta del Norte

Gruvbolaget Lundin Gold har offentliggjort exceptionella resultat från sina borrprogram vid Fruta del Norte-gruvan (FDN) i Ecuador. De nya fynden gäller både det södra området FDNS och det närliggande området FDN East och visar på höghaltig guldförande mineralisering som stärker gruvans långsiktiga potential.

Vid FDNS har flera borrhål bekräftat fyndigheter med mycket höga guldhalter. Bland höjdpunkterna återfinns borrhål FDN-C25-234 som visade 220 gram guld per ton över 4,2 meter, inklusive ett intervall med hela 520 g/t över 1,75 meter. Ett annat borrhål, FDN-C25-238, uppvisade 139,5 g/t över 9,05 meter, med ett extremt högt toppvärde på 1 720 g/t över 0,7 meter.

”Detta är några av de mest höghaltiga resultaten vi någonsin sett vid FDNS, och vi är på god väg att inkludera området i vår långsiktiga gruvplan,” säger Ron Hochstein, vd för Lundin Gold.

Vid FDN East, endast 100 meter från den nuvarande underjordsverksamheten, fortsätter utvidgningen av en ny epitermal guldstruktur. Borrning har visat på kontinuerlig mineralisering med resultat som 6,61 g/t guld över 10 meter och 11,5 g/t över 3,1 meter.

Bolaget genomför i år ett omfattande borrprogram på minst 108 000 meter, fördelat på 83 000 meter prospektering och 25 000 meter konverteringsborrning. Målet är att utöka livslängden för gruvan och säkra framtida tillväxt.

Fruta del Norte räknas som en av världens högst mineraliserade guldgruvor i drift. Lundin Gold fortsätter att kombinera operativt fokus med samhällsansvar och hållbar utveckling i regionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stargate Norway, AI-datacenter på upp till 520 MW etableras i Narvik

Publicerat

den

Platsen där Stargate Norway ska byggas

I ett banbrytande samarbete lanserar OpenAI, Nscale och Aker projektet Stargate Norway – en stor AI-gigafabrik som ska byggas i Kvandal utanför Narvik. Anläggningen blir Europas första av sitt slag för OpenAI och siktar på att installera 100 000 NVIDIA-GPU:er till slutet av 2026.

Projektet ska leverera 230 MW datakraft med ambition att expandera ytterligare 290 MW, vilket placerar Stargate Norway bland Europas största AI-infrastruktursatsningar. Denna så kallade “AI-gigafabrik” är en del av OpenAIs program ”OpenAI for Countries”, som syftar till att bygga suverän AI-kapacitet anpassad till europeiska regelverk.

Narvik – en strategisk plats för AI

Valet av Kvandal i Nordnorge är inte slumpmässigt. Regionen har riklig tillgång till vattenkraft, låg lokal elförbrukning och gynnsamt klimat – faktorer som skapar långsiktigt låga energipriser och gör området idealiskt för storskalig datadrift. Dessutom finns etablerad industriell infrastruktur och starkt lokalt stöd.

Investerar över 1 miljard dollar i första fasen på 20 MW

Bakom projektet står ett 50/50 joint venture mellan Aker och Nscale, som kommer att mobilisera resurser och inleda byggnation inom kort. Båda parter har tillsammans åtagit sig att investera cirka 1 miljard USD i första fasens 20 MW, inklusive 250 miljoner USD i eget kapital.

Kvandalområdet har kapacitet att skala upp tiofalt beroende på framtida kundavtal. OpenAI går in som första kund och ser projektet som en strategisk satsning för att stärka Europas AI-självständighet.

”Vi har länge velat ta Stargate till Europa, och i Narvik fann vi rätt förutsättningar – ren, billig energi och starka samarbetspartners,” säger Sam Altman, vd för OpenAI.

Hållbarhet i fokus

Stargate Norway bygger på en sluten, direkt-till-chip vätskekylningsteknik för maximal energieffektivitet. Överskottsvärme från GPU-systemen kommer återvinnas och tillgängliggöras för andraverksamheter i regionen.

”AI är nästa våg av industriellt värdeskapande, och Norra Norge har alla förutsättningar att leda utvecklingen,” säger Øyvind Eriksen, vd för Aker.

Projektet kommer även möjliggöra lokal tillgång till avancerade AI-modeller för norska startupbolag, forskare och myndigheter, samt erbjuda överskottskapacitet till användare i Norden, Storbritannien och övriga Nordeuropa.

Ersätter tidigare planer på vätgas och ammoniak

Aker har tidigare haft planer på att producera vätgas och ammoniak i Narvik, men de planerna har man lagt ner. I stället blir det nu ett storskaligt AI-datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats

Publicerat

den

Donald Trump har ikväll presenterat detaljerna kring tullreglerna för koppar som införs från den 1 augusti. Många olika kopparkategorier får tullar på 50 procent. Oväntat var dock undantagen, kopparråvaror såsom kopparmalm, koncentrat, matta, katoder och anoder, samt kopparskrot omfattas inte. Det får kopparpriset på börsen i USA att falla fritt, i skrivande stund är priser ner 18 procent.

Koppar i bilar är undantaget från tull, där gäller ”bara” övriga tullar.

Fokus för koppartullarna är halvfabrikat av koppar, såsom kopparrör, tråd, stänger, plåt och rör, samt kopparintensiva derivatprodukter, såsom rördelar, kablar, kopplingar och elektriska komponenter.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära