Elprisets utveckling till 2030 – först ner och sedan upp

Foto: Niclas Albinsson

Bixia publicerar i veckan sin långtidsprognos för elprisutvecklingen som sträcker sig fram till år 2030. I prognosen räknar elbolaget med att priserna kommer att sjunka initialt. Därefter får vi svagt stigande priser. Enligt Bixias basscenario kommer prisnivån att ligga på i snitt cirka 44 öre per KWh år 2025 och runt 46 öre per KWh år 2030.

Den främsta orsaken till de stigande priserna är en uppgång i bränslepriserna, men den expansiva utbyggnaden av förnybar produktion dämpar prisutvecklingen. Energibalansen kommer att vara positiv fram till och med år 2026. Det beror framförallt på mycket mer förnybar el i Norden. Från år 2026 får vi en negativ energibalans vilket främst beror på att exporten är större än mängden förnybar el.

Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, både på grund av att vi blir fler invånare men också för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fler elbilar kommer in på marknaden. Fram till 2030 räknar Bixia med en ökning på cirka 25 TWh från dagens nivåer.

– Det byggs mycket förnybar elproduktion i Norden och målet för den gemensamma elcertifikatmarknaden kommer att överträffas med råge. Utan den kraftiga tillväxten av förnybart i kombination med energieffektiviseringar skulle priset på el bli betydligt högre, säger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia.

Politik, ekonomi och naturtillgångar styr

I strävan efter att nå globala, europeiska och nationella klimat- och miljömål växer den förnybar elproduktionen kraftfullt vilket skapar utmaningar för de traditionella kraftslagen.

– Det är energipolitiken i kombination med ländernas olika ekonomiska förutsättningar, vilja och naturtillgångar som skapar framtidens energisystem. Den globala högkonjunkturen tillsammans med vässade klimatmål har bidragit till de stigande priserna på kol. Kol är fortfarande en del av den nordiska elmixen och priset på kol påverkar elpriset i hög grad eftersom det är den ”sista” kilowattimmen som sätter priset på el, förklarar Matina Rosenberg.

Mikroproduktion, datacenter och elbilar

Den 14 juni i år beslutade EU-länderna att andelen förnybar energi i Europa ska ha ökat till 32 procent fram till 2030. Samtidigt beslutade EU om incitament för att öka mikroproduktionen av el.

– I vår prognos bedömer vi att mikroproduktionen, främst i form av av solceller kommer att minska konsumenternas behov av el från elnätet och på så sätt hålla tillbaka energianvändningen.

Trots energieffektiviseringar och ökad mikroproduktion räknar Bixia med att elanvändningen i Norden kommer att öka med cirka 25 TWh fram till år 2030. Den främsta anledningen är de nya datacenter som byggs.

– Just nu byggs ett av världens största datacenter ”Kolos” i Norge. Vidare är det aktörer som Facebook, Apple, Google, Microsoft och IBM som bygger på flera platser i de nordiska länderna. Vi räknar med att nyetableringarna av datacenter i Norden kommer att öka elanvändingen kraftig fram till 2030, säger Matina Rosenberg.

Även tillväxten på elbilsmarknaden bidrar till den ökade elanvändningen. Avgörande för elbilens stora genombrott är fortfarande batterikostnaden. En del menar också att det måste finnas en etablerad andrahandsmarknad för att ett större genombrott ska ske. Flera bedömare räknar med att batteripriserna når den avgörande nivån i början på 2020-talet.

– I vår långtidsprognos har vi gjort bedömingen att det kommer finnas cirka 2,5 miljoner elbilar i Norden år 2030. Idag har vi cirka 320 000 laddhybrider och elbilar. Detta kommer öka elanvändningen inom transportsektorn väsentligt fram till år 2030, säger Matina Rosenberg.

Prisvariationer över dygnet

Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet. Vid våtår i Norden kan det tidvis bli låga elpriser då mycket förnybar el pressar priserna utöver den befintliga vattenkraften. Samtidigt hålls priserna även nere under torrår tack vare mer förnybart.

– Att priserna kommer att variera mycket över dygnet beror framförallt på mycket mer vindkraft i framtiden. Det här kan vi se tecken på redan idag, där vindkraften tydligt har pressat ner elpriserna vid blåsigt väder, säger Matina Rosenberg.