Nyheter
Elcertifikatpriset i fritt fall och sänkt skatt på datorhallar
Elcertifikatpriset fortsätter att falla och Sverige ger sig in i kampen om det lukrativa datahallarna. Nedan är Swecos månadsrapport om energimarknaden februari 2017.
Viss dramatik att vänta
Det kalla vädret i inledningen av januari ledde till att den nordiska elanvändningen nådde en exceptionellt hög nivå, som högst 70 000 MWh/h. Den här veckan får vi också kallare väder men inte fullt så kallt. Kärnkraften har gått för fullt i såväl Sverige som Finland de senaste veckorna vilket pressar elpriserna. Den hydrologiska balansen har försämrats till följd av kallt och torrt väder och är nu på -10 TWh, och förväntas fortsätta försämras till -15 TWh eller lägre. Den försämrade hydrologiska balansen väntas ge något högre spotpriser under kommande veckor. Senare denna vecka väntas viss dramatik med betydligt högre spotpriser enskilda dagar till följt av kallt väder.
Elcertifikatpriset i fritt fall
Elcertifikatpriset är helt beroende av en förlängning av elcertifikatmarknaden bortom 2020 för att inte kollapsa. Utan en förlängning skulle marknaden stå inför ett kroniskt överskott av elcertifikat och priser som går emot noll om ingen annan åtgärd vidtas.Under inledningen av 2017 har nedförsbacken för elcertifikatpriset övergått i fritt fall. Ett elcertifikat kostar idag ca 70 SEK/certifikat, vilket är ungefär hälften av vad det kostade för bara 2-3 månader sedan. Trots prisraset rapporterar elcertifikatmäklare att köparna aktar sig för att ge sig in på den fallande marknaden och lyser med sin frånvaro.
Jakten på datahallar
Danmark fortsätter att locka till sig stora serverhallar. Härom veckan bekräftades att Facebook nu beslutat att till 2020 bygga en stor serverhall i Odense. Sedan tidigare har Danmark även lyckats locka till sig en stor serverhall från Apple. Energinett (danska motsvarigheten till Svenska Kraftnät) bedömer att de nya serverhallarna kan förbruka så mycket som 4 TWh el 2023. Detta att jämföras med Danmarks elanvändning idag på 32-33 TWh/år.
Sverige har också gett sig in i jakten på dessa anläggningar. Sedan den första januari 2017 betalar det som av Skatteverket definieras som datorhall endast 0,5 öre/kWh i energiskatt på el (att jämföra med 29,5 öre/kWh för vanliga elanvändare). Marknaden för denna typ av anläggningar bedöms att växa explosionsartat de närmsta åren. Det kommer vara viktigt att veta hur stor marknadsandel som Sverige får för att kunna prognostisera Sveriges framtida elanvändning.
Oljemarknaden håller i taktpinnen
Kolpriserna dubblerades i stora delar av världen under ungefär ett halvår (april-oktober 2016). Ända sedan finanskrisen har kolmarknaden präglats av ett överutbud. Överutbudet har bland annat byggts upp av en kraftig utbyggnad av kolbrytningsanläggningar som påbörjades innan finanskrisen, men även till viss del fortsatte efter finanskrisen då investeringsbeslut redan var fattade innan kolpriserna började falla. Ny teknik som gjort utvinning av gas och olja billigare har också bidragit till utvecklingen genom att gas i många fall kunnat användas istället för kol för elproduktion i delar av världen. Samtidigt har efterfrågan på kol inte ökat i den takt som många prognoser indikerade för några år sedan. I och med den svaga efterfrågan och överutbudet fokuserar kolmarknaden mycket på vad det lägsta möjliga kolpriset är för att täcka driftkostnader för befintliga kolanläggningar och undvika nedläggningar.
Samtidigt har driftkostnaderna minskat för befintliga kolanläggningar snabbt i takt med bland annat sjunkande oljepriser, då olja är en mycket viktig insatsvara i mycket kolframställning. Pristrenden för kol beror väldigt mycket på vart oljepriset tar vägen.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter2 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter3 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter4 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz

