Nyheter
Elcertifikatpriset i fritt fall och sänkt skatt på datorhallar

Elcertifikatpriset fortsätter att falla och Sverige ger sig in i kampen om det lukrativa datahallarna. Nedan är Swecos månadsrapport om energimarknaden februari 2017.
Viss dramatik att vänta
Det kalla vädret i inledningen av januari ledde till att den nordiska elanvändningen nådde en exceptionellt hög nivå, som högst 70 000 MWh/h. Den här veckan får vi också kallare väder men inte fullt så kallt. Kärnkraften har gått för fullt i såväl Sverige som Finland de senaste veckorna vilket pressar elpriserna. Den hydrologiska balansen har försämrats till följd av kallt och torrt väder och är nu på -10 TWh, och förväntas fortsätta försämras till -15 TWh eller lägre. Den försämrade hydrologiska balansen väntas ge något högre spotpriser under kommande veckor. Senare denna vecka väntas viss dramatik med betydligt högre spotpriser enskilda dagar till följt av kallt väder.
Elcertifikatpriset i fritt fall
Elcertifikatpriset är helt beroende av en förlängning av elcertifikatmarknaden bortom 2020 för att inte kollapsa. Utan en förlängning skulle marknaden stå inför ett kroniskt överskott av elcertifikat och priser som går emot noll om ingen annan åtgärd vidtas.Under inledningen av 2017 har nedförsbacken för elcertifikatpriset övergått i fritt fall. Ett elcertifikat kostar idag ca 70 SEK/certifikat, vilket är ungefär hälften av vad det kostade för bara 2-3 månader sedan. Trots prisraset rapporterar elcertifikatmäklare att köparna aktar sig för att ge sig in på den fallande marknaden och lyser med sin frånvaro.
Jakten på datahallar
Danmark fortsätter att locka till sig stora serverhallar. Härom veckan bekräftades att Facebook nu beslutat att till 2020 bygga en stor serverhall i Odense. Sedan tidigare har Danmark även lyckats locka till sig en stor serverhall från Apple. Energinett (danska motsvarigheten till Svenska Kraftnät) bedömer att de nya serverhallarna kan förbruka så mycket som 4 TWh el 2023. Detta att jämföras med Danmarks elanvändning idag på 32-33 TWh/år.
Sverige har också gett sig in i jakten på dessa anläggningar. Sedan den första januari 2017 betalar det som av Skatteverket definieras som datorhall endast 0,5 öre/kWh i energiskatt på el (att jämföra med 29,5 öre/kWh för vanliga elanvändare). Marknaden för denna typ av anläggningar bedöms att växa explosionsartat de närmsta åren. Det kommer vara viktigt att veta hur stor marknadsandel som Sverige får för att kunna prognostisera Sveriges framtida elanvändning.
Oljemarknaden håller i taktpinnen
Kolpriserna dubblerades i stora delar av världen under ungefär ett halvår (april-oktober 2016). Ända sedan finanskrisen har kolmarknaden präglats av ett överutbud. Överutbudet har bland annat byggts upp av en kraftig utbyggnad av kolbrytningsanläggningar som påbörjades innan finanskrisen, men även till viss del fortsatte efter finanskrisen då investeringsbeslut redan var fattade innan kolpriserna började falla. Ny teknik som gjort utvinning av gas och olja billigare har också bidragit till utvecklingen genom att gas i många fall kunnat användas istället för kol för elproduktion i delar av världen. Samtidigt har efterfrågan på kol inte ökat i den takt som många prognoser indikerade för några år sedan. I och med den svaga efterfrågan och överutbudet fokuserar kolmarknaden mycket på vad det lägsta möjliga kolpriset är för att täcka driftkostnader för befintliga kolanläggningar och undvika nedläggningar.
Samtidigt har driftkostnaderna minskat för befintliga kolanläggningar snabbt i takt med bland annat sjunkande oljepriser, då olja är en mycket viktig insatsvara i mycket kolframställning. Pristrenden för kol beror väldigt mycket på vart oljepriset tar vägen.
Nyheter
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.
Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.
”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.
San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.
Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering