Elcertifikatpriset i fritt fall och sänkt skatt på datorhallar

Bild: E.ON Sverige

Elcertifikatpriset fortsätter att falla och Sverige ger sig in i kampen om det lukrativa datahallarna. Nedan är Swecos månadsrapport om energimarknaden februari 2017.

Viss dramatik att vänta

Det kalla vädret i inledningen av januari ledde till att den nordiska elanvändningen nådde en exceptionellt hög nivå, som högst 70 000 MWh/h. Den här veckan får vi också kallare väder men inte fullt så kallt. Kärnkraften har gått för fullt i såväl Sverige som Finland de senaste veckorna vilket pressar elpriserna. Den hydrologiska balansen har försämrats till följd av kallt och torrt väder och är nu på -10 TWh, och förväntas fortsätta försämras till -15 TWh eller lägre. Den försämrade hydrologiska balansen väntas ge något högre spotpriser under kommande veckor. Senare denna vecka väntas viss dramatik med betydligt högre spotpriser enskilda dagar till följt av kallt väder.

Elcertifikatpriset i fritt fall

Elcertifikatpriset är helt beroende av en förlängning av elcertifikatmarknaden bortom 2020 för att inte kollapsa. Utan en förlängning skulle marknaden stå inför ett kroniskt överskott av elcertifikat och priser som går emot noll om ingen annan åtgärd vidtas.Under inledningen av 2017 har nedförsbacken för elcertifikatpriset övergått i fritt fall. Ett elcertifikat kostar idag ca 70 SEK/certifikat, vilket är ungefär hälften av vad det kostade för bara 2-3 månader sedan. Trots prisraset rapporterar elcertifikatmäklare att köparna aktar sig för att ge sig in på den fallande marknaden och lyser med sin frånvaro.

Jakten på datahallar

Danmark fortsätter att locka till sig stora serverhallar. Härom veckan bekräftades att Facebook nu beslutat att till 2020 bygga en stor serverhall i Odense. Sedan tidigare har Danmark även lyckats locka till sig en stor serverhall från Apple. Energinett (danska motsvarigheten till Svenska Kraftnät) bedömer att de nya serverhallarna kan förbruka så mycket som 4 TWh el 2023. Detta att jämföras med Danmarks elanvändning idag på 32-33 TWh/år.

Sverige har också gett sig in i jakten på dessa anläggningar. Sedan den första januari 2017 betalar det som av Skatteverket definieras som datorhall endast 0,5 öre/kWh i energiskatt på el (att jämföra med 29,5 öre/kWh för vanliga elanvändare). Marknaden för denna typ av anläggningar bedöms att växa explosionsartat de närmsta åren. Det kommer vara viktigt att veta hur stor marknadsandel som Sverige får för att kunna prognostisera Sveriges framtida elanvändning.

Oljemarknaden håller i taktpinnen

Kolpriserna dubblerades i stora delar av världen under ungefär ett halvår (april-oktober 2016). Ända sedan finanskrisen har kolmarknaden präglats av ett överutbud. Överutbudet har bland annat byggts upp av en kraftig utbyggnad av kolbrytningsanläggningar som påbörjades innan finanskrisen, men även till viss del fortsatte efter finanskrisen då investeringsbeslut redan var fattade innan kolpriserna började falla. Ny teknik som gjort utvinning av gas och olja billigare har också bidragit till utvecklingen genom att gas i många fall kunnat användas istället för kol för elproduktion i delar av världen. Samtidigt har efterfrågan på kol inte ökat i den takt som många prognoser indikerade för några år sedan. I och med den svaga efterfrågan och överutbudet fokuserar kolmarknaden mycket på vad det lägsta möjliga kolpriset är för att täcka driftkostnader för befintliga kolanläggningar och undvika nedläggningar.

Samtidigt har driftkostnaderna minskat för befintliga kolanläggningar snabbt i takt med bland annat sjunkande oljepriser, då olja är en mycket viktig insatsvara i mycket kolframställning. Pristrenden för kol beror väldigt mycket på vart oljepriset tar vägen.