Följ oss

Nyheter

Efterfrågan på kobolt och litium ökar när allt fler batterier behöver laddas

Publicerat

den

Litium - Salar de Uyuni

Elfordonsförsäljningen i Kina och USA ökade med tresiffriga procenttal under 2021, vilket ställde högre krav på kobolt- och litiumproduktion. Detta syns på råvarubörserna där terminspriserna på på kobolt och litium mer än fördubblats sedan lanseringen i december 2020 respektive maj 2021.

Elfordon fortsätter att öka sin andel av den globala bilmarknaden. Enligt International Energy Agency (IEA) mer än fördubblades elbilsförsäljningen mellan 2020 och 2021.

Totalt såldes 6,6 miljoner elbilar det senaste året, vilket motsvarar nästan 10 procent av den globala marknaden. Kina är den största marknaden för elbilar, med en försäljning som ökade med 179 procent till 3,4 miljoner nybilsregistreringar. Kina går därmed om Europa med 2,3 miljoner enheter (+64 procent). Även om den var mindre än Kina eller Europa, visade den amerikanska elbilsmarknaden också stark tillväxt och ökade med 123 procent till 700 000 enheter.

Global försäljning och marknadsandel för elbilar
Global försäljning och marknadsandel för elbilar

Sett i ett vidare sammanhang är högre elbilspenetration en del av övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Denna övergång bedöms ta fart när världens ledare ansluter sig till utsläppsminskningar och nettonollmål. Som ofta kommenterat kommer transporter och energiproduktion utan koldioxidutsläpp att kräva en betydande mängd metall, så som aluminium, koppar, nickel, kobolt och litium.

IEA uppskattar att efterfrågan på litium kan öka upp till fyrtiofaldigt om 20 år, och efterfrågan på kobolt kan öka med en faktor på mellan 20-25 om regeringar över hela världen når målen i Parisavtalet. Det finns en nivå av osäkerhet kring den exakta tillväxttakten – eftersom dessa påverkas av teknikutveckling såväl som statlig klimatpolitik – men det är svårt att föreställa sig ett scenario där kobolt- och litiummarknaderna inte växer för att klara energiomställningen.

Terminspriser på kobolt och litium
Terminspriser på kobolt och litium

Litiumpriserna steg som en följd av att utbudet inte kunde hålla jämna steg med den ökade efterfrågan. Detta skedde trots att utbudet av litium ökade med 22 procent från 2020 till 2021.

S&P Global Market Intelligence förutspår att efterfrågan på litiumkemikalier kommer att öka till 641 000 ton 2022, en ökning med nästan 30 procent jämfört med 2021. Nuvarande höga priser uppmuntrar starten av nyproduktion. Producenterna har tillkännagett utbyggnader av gruvdrift samt nya fyndigheter över hela världen. Det tar dock tid för kommersiell verksamhet att producera. Nytt litiummaterial som är avsett för batterier måste testas och kvalificeras – en process som kan ta upp till 18 månader enligt Fastmarkets.

År 2021 påverkade försörjningskedjan priserna på koboltmarknaden. Majoriteten av världsproduktionen bryts i Demokratiska republiken Kongo och skeppas via Sydafrika, vilket gör sydafrikanska hamnar till en kritisk flaskhals i den globala leveranskedjan. Under förra året drabbades Sydafrika av oroligheter och omicron-covid-vågen, såväl som de pågående leveransförseningarna som påverkar de globala råvarumarknaderna.

Detta innebar utmaningar på utbudssidan. Efterfrågan från batterisektorn var stark, men mindre än den kan ha varit på grund av förändringar i batterikemipreferenser. Ökad produktion av litium-järn-fosfatbatterier på bekostnad av nickel-kobolt-mangan-produktion minskade efterfrågan på kobolt. I absoluta tal kommer batteriefterfrågan på kobolt att fortsätta växa, där Benchmark Mineral Intelligence förväntar sig över 30 procents årlig tillväxt med stöd av lanseringar av nya elbilar och statlig lagstiftning. Dessutom återhämtade sig icke-batteriefterfrågan på kobolt, framför allt från flygsektorn, och bidrog till det positiva prismomentumet 2021.

Som framgår av prisutvecklingen har både kobolt och litium gynnats av stark medvind under 2021 och har fortsatt att öka i början av 2022. Det verkar uppenbart att båda metallerna är avgörande för att möta den växande efterfrågan på elbilar och för att tillgodose storskaliga satsningar på en övergång från förbränningsmotorer till batteridriven transport.

Nyheter

Viscariagruvan i Kiruna får miljötillstånd

Publicerat

den

Viscaria i Kiruna

Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt har idag meddelat att Copperstone erhåller tillstånd enligt miljöbalken till gruv- och vattenverksamhet vid Viscaria gruva i Kiruna.

”Vi är oerhört glada över dagens beslut från domstolen som dessutom har förordnat att tillståndet får tas i anspråk i vissa delar utan hinder av laga kraft (verkställighetsförordnande). Det innebär att vi omedelbart kan påbörja viktiga arbeten för att förbereda för gruvverksamheten. Dagens domslut gör att planen om en återöppning av Viscariagruvan under 2026 ligger fast”, säger Jörgen Olsson, vd för Copperstone Resources.

Tillståndet omfattar brytning av maximalt 3,6 miljoner ton malm per år och förenas med villkor om bland annat utsläpp till vatten och luft, artskydd, Natura 2000 och skyddsåtgärder för rennäringen.

Copperstone ska huvudsakligen utvinna koppar i Viscariagruvan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Det talar för råvarusektorn framöver

Publicerat

den

Råvaruexperten Torbjörn Iwarson intervjuas av Placeras Pär Ståhl och Karl Lans om den nystartade råvarufonden Centaur Commodity, vilka råvaror han tror mest på och vad som talar för att investerare bör ha exponering mot sektorn.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stockholm Exergi tecknar världens hittills största avtal med Microsoft för permanenta minusutsläpp

Publicerat

den

Stockholm Exergi ska fånga in koldioxid

Stockholm Exergi har skrivit avtal med Microsoft om 3,33 miljoner ton permanenta minusutsläpp från Stockholm Exergis planerade bio-CCS-anläggning vid Värtan i Stockholm. Det är världens hittills största avtal för permanenta minusutsläpp. Leveranserna planeras att inledas 2028 och kommer att pågå under tio år.

– Avtalet med Microsoft är ett stort steg framåt för vårt bio-CCS-projekt, för Stockholm Exergi och för klimatet. Det är det bästa möjliga erkännandet av både betydelsen, kvaliteten samt inte minst hållbarheten i vårt projekt. Avtalet tar oss ett stort steg närmare vårt investeringsbeslut det fjärde kvartalet i år. Jag tror att avtalet kommer att inspirera företag med ambitiösa klimatmål och vi siktar på att tillkännage fler avtal med andra banbrytande företag under de kommande månaderna, säger Stockholm Exergis vd Anders Egelrud.

Genom att åta sig ambitiösa och frivilliga klimatmål hoppas Microsoft och Stockholm Exergi att kunna bidra till branschens tillväxt för att göra det möjligt för företag att uppnå sina netto-nollmål och för länder att uppfylla målen i Parisavtalet. Nästa steg för Stockholm Exergi är att söka kompletterande statligt stöd och teckna ytterligare avtal på den frivilliga marknaden, vilka båda är förutsättningar för företagets investeringsbeslut senare i år.

Sedan 2020 har Microsoft strävat efter att vara koldioxidnegativa 2030 med strategin att utsläppsminskningar kommer först och kompletteras med en portfölj av avtal för minusutsläpp. Microsoft har offentligt fastställt sina kriterier för minusutsläpp av hög kvalitet, eftersträvat finansieringsbara leveransavtal, förmedlat lärdomar och årligen rapporterat om sina framsteg.

– Vi är mycket stolta över att kunna tillkännage detta avtal mellan oss och Stockholm Exergi för minusutsläpp från deras ledande bio-CCS-projekt vid Värtan i Stockholm. Att utnyttja befintliga biokraftverk är ett viktigt första steg för att bygga upp en global kapacitet för minusutsläpp. I det här fallet är vi nöjda med effektiviteten som uppnås genom att återvinna värme från koldioxidinfångningen till fjärrvärmenäten. Slutligen är det avgörande att biobränslet för bio-CCS-projekt kommer från hållbara källor och vi är imponerade av Stockholm Exergis åtagande på denna punkt, säger Brian Marrs, Senior Director, Energy & Carbon Removal på Microsoft.    

Enligt avtalet med Microsoft, kommer Stockholm Exergi att leverera minusutsläpp enligt strikta kvalitetskrav. Detta inkluderar kriterier för hållbar anskaffning av biobränsle som har utvecklats tillsammans med Microsoft, konservativ kvantifiering av nettomängden minusutsläpp och omfattande övervakning, rapportering och verifiering (MRV).

I linje med den svenska regeringens politik kommer de permanenta minusutsläppen i detta avtal att användas av Microsoft för att motverka egna utsläpp och det kommer transparent att redovisas att de hör till nationen Sveriges klimatmål, på samma sätt som företags utsläppsminskningar bidrar till nationella klimatmål.

Om bio-CCS-anläggningen

När Stockholm Exergis anläggning är i drift kommer den att permanent avlägsna upp till 800 000 ton koldioxid från atmosfären varje år.

Stockholm Exergi fick den 28 mars i år miljötillstånd för den fullskaliga anläggningen. Byggnationen av koldioxidavskiljningen, förvätskningen och mellanlagringen planeras att starta 2025 och kommer att utgöra ett tillägg till Stockholm Exergis befintliga biokraftvärmeverk som har varit i drift sedan 2016. Biobränsleråvaran för projektet kommer likt idag fortsätta vara kontrollerad så att hållbar skogsförvaltning, skydd av känsliga områden och stabila kollager säkerställs. Dessutom kontrolleras att råvaran inte kommer från rundvirke som annars skulle användas för långlivade träprodukter. Den permanenta geologiska lagringen kommer att ske i Norden.

Leveransen av de permanenta minusutsläppen är beroende av Stockholm Exergis slutliga investeringsbeslut, som planeras till fjärde kvartalet i år. För att kunna fatta investeringsbeslut planerar Stockholm Exergi att delta i det svenska stödprogrammet för bio-CCS, som förväntas slutföras före årets slut, samt att teckna ytterligare avtal på den frivilliga marknaden. Finansieringen av projektet bygger också på redan beviljade medel från EU:s innovationsfond. Trots statligt stöd och EU-medel krävs ytterligare intäkter från försäljning av Carbon Removal Certificates (CRC) på den frivilliga marknaden för att investeringsbeslutet ska kunna fattas. Denna affärsmodell, som kommer att kombinera avtalet med Microsoft (och andra privata köpare) med EU-finansiering och statligt stöd, är en stark validering av hur offentlig-privat samfinansiering kan maximera mängden permanenta minusutsläpp och projekt som kan realiseras inom en nations budget för klimatåtgärder.

Fortsätt läsa

Populära