Nyheter
Efterfrågan på kobolt och litium ökar när allt fler batterier behöver laddas
Elfordonsförsäljningen i Kina och USA ökade med tresiffriga procenttal under 2021, vilket ställde högre krav på kobolt- och litiumproduktion. Detta syns på råvarubörserna där terminspriserna på på kobolt och litium mer än fördubblats sedan lanseringen i december 2020 respektive maj 2021.
Elfordon fortsätter att öka sin andel av den globala bilmarknaden. Enligt International Energy Agency (IEA) mer än fördubblades elbilsförsäljningen mellan 2020 och 2021.
Totalt såldes 6,6 miljoner elbilar det senaste året, vilket motsvarar nästan 10 procent av den globala marknaden. Kina är den största marknaden för elbilar, med en försäljning som ökade med 179 procent till 3,4 miljoner nybilsregistreringar. Kina går därmed om Europa med 2,3 miljoner enheter (+64 procent). Även om den var mindre än Kina eller Europa, visade den amerikanska elbilsmarknaden också stark tillväxt och ökade med 123 procent till 700 000 enheter.
Sett i ett vidare sammanhang är högre elbilspenetration en del av övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Denna övergång bedöms ta fart när världens ledare ansluter sig till utsläppsminskningar och nettonollmål. Som ofta kommenterat kommer transporter och energiproduktion utan koldioxidutsläpp att kräva en betydande mängd metall, så som aluminium, koppar, nickel, kobolt och litium.
IEA uppskattar att efterfrågan på litium kan öka upp till fyrtiofaldigt om 20 år, och efterfrågan på kobolt kan öka med en faktor på mellan 20-25 om regeringar över hela världen når målen i Parisavtalet. Det finns en nivå av osäkerhet kring den exakta tillväxttakten – eftersom dessa påverkas av teknikutveckling såväl som statlig klimatpolitik – men det är svårt att föreställa sig ett scenario där kobolt- och litiummarknaderna inte växer för att klara energiomställningen.
Litiumpriserna steg som en följd av att utbudet inte kunde hålla jämna steg med den ökade efterfrågan. Detta skedde trots att utbudet av litium ökade med 22 procent från 2020 till 2021.
S&P Global Market Intelligence förutspår att efterfrågan på litiumkemikalier kommer att öka till 641 000 ton 2022, en ökning med nästan 30 procent jämfört med 2021. Nuvarande höga priser uppmuntrar starten av nyproduktion. Producenterna har tillkännagett utbyggnader av gruvdrift samt nya fyndigheter över hela världen. Det tar dock tid för kommersiell verksamhet att producera. Nytt litiummaterial som är avsett för batterier måste testas och kvalificeras – en process som kan ta upp till 18 månader enligt Fastmarkets.
År 2021 påverkade försörjningskedjan priserna på koboltmarknaden. Majoriteten av världsproduktionen bryts i Demokratiska republiken Kongo och skeppas via Sydafrika, vilket gör sydafrikanska hamnar till en kritisk flaskhals i den globala leveranskedjan. Under förra året drabbades Sydafrika av oroligheter och omicron-covid-vågen, såväl som de pågående leveransförseningarna som påverkar de globala råvarumarknaderna.
Detta innebar utmaningar på utbudssidan. Efterfrågan från batterisektorn var stark, men mindre än den kan ha varit på grund av förändringar i batterikemipreferenser. Ökad produktion av litium-järn-fosfatbatterier på bekostnad av nickel-kobolt-mangan-produktion minskade efterfrågan på kobolt. I absoluta tal kommer batteriefterfrågan på kobolt att fortsätta växa, där Benchmark Mineral Intelligence förväntar sig över 30 procents årlig tillväxt med stöd av lanseringar av nya elbilar och statlig lagstiftning. Dessutom återhämtade sig icke-batteriefterfrågan på kobolt, framför allt från flygsektorn, och bidrog till det positiva prismomentumet 2021.
Som framgår av prisutvecklingen har både kobolt och litium gynnats av stark medvind under 2021 och har fortsatt att öka i början av 2022. Det verkar uppenbart att båda metallerna är avgörande för att möta den växande efterfrågan på elbilar och för att tillgodose storskaliga satsningar på en övergång från förbränningsmotorer till batteridriven transport.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
Nyheter
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
Goldman Sachs upprepar sin prognos för guldpriset, uppgången kommer att fortsätta och priset vara 3000 USD per uns i december 2025.
”Go for gold” skriver banken i en uppdatering. Den strukturella drivkraften för guld är högre efterfrågan från centralbanker, samtidigt som ett cykliskt lyft kan komma från flöden inom ETF-fonder när den amerikanska centralbanken sänker räntorna. På toppen av det kommer spänningar inom handelsrelationer vilket kan leda till spekulativa köp av guld, liksom det eviga ämnet om hållbarheten för den amerikanska statsbudgeten vilket kan göra att ägare av amerikanska statspapper kan gå över till guld.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet