Nyheter
Efterfrågan på kobolt och litium ökar när allt fler batterier behöver laddas

Elfordonsförsäljningen i Kina och USA ökade med tresiffriga procenttal under 2021, vilket ställde högre krav på kobolt- och litiumproduktion. Detta syns på råvarubörserna där terminspriserna på på kobolt och litium mer än fördubblats sedan lanseringen i december 2020 respektive maj 2021.
Elfordon fortsätter att öka sin andel av den globala bilmarknaden. Enligt International Energy Agency (IEA) mer än fördubblades elbilsförsäljningen mellan 2020 och 2021.
Totalt såldes 6,6 miljoner elbilar det senaste året, vilket motsvarar nästan 10 procent av den globala marknaden. Kina är den största marknaden för elbilar, med en försäljning som ökade med 179 procent till 3,4 miljoner nybilsregistreringar. Kina går därmed om Europa med 2,3 miljoner enheter (+64 procent). Även om den var mindre än Kina eller Europa, visade den amerikanska elbilsmarknaden också stark tillväxt och ökade med 123 procent till 700 000 enheter.

Sett i ett vidare sammanhang är högre elbilspenetration en del av övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Denna övergång bedöms ta fart när världens ledare ansluter sig till utsläppsminskningar och nettonollmål. Som ofta kommenterat kommer transporter och energiproduktion utan koldioxidutsläpp att kräva en betydande mängd metall, så som aluminium, koppar, nickel, kobolt och litium.
IEA uppskattar att efterfrågan på litium kan öka upp till fyrtiofaldigt om 20 år, och efterfrågan på kobolt kan öka med en faktor på mellan 20-25 om regeringar över hela världen når målen i Parisavtalet. Det finns en nivå av osäkerhet kring den exakta tillväxttakten – eftersom dessa påverkas av teknikutveckling såväl som statlig klimatpolitik – men det är svårt att föreställa sig ett scenario där kobolt- och litiummarknaderna inte växer för att klara energiomställningen.

Litiumpriserna steg som en följd av att utbudet inte kunde hålla jämna steg med den ökade efterfrågan. Detta skedde trots att utbudet av litium ökade med 22 procent från 2020 till 2021.
S&P Global Market Intelligence förutspår att efterfrågan på litiumkemikalier kommer att öka till 641 000 ton 2022, en ökning med nästan 30 procent jämfört med 2021. Nuvarande höga priser uppmuntrar starten av nyproduktion. Producenterna har tillkännagett utbyggnader av gruvdrift samt nya fyndigheter över hela världen. Det tar dock tid för kommersiell verksamhet att producera. Nytt litiummaterial som är avsett för batterier måste testas och kvalificeras – en process som kan ta upp till 18 månader enligt Fastmarkets.
År 2021 påverkade försörjningskedjan priserna på koboltmarknaden. Majoriteten av världsproduktionen bryts i Demokratiska republiken Kongo och skeppas via Sydafrika, vilket gör sydafrikanska hamnar till en kritisk flaskhals i den globala leveranskedjan. Under förra året drabbades Sydafrika av oroligheter och omicron-covid-vågen, såväl som de pågående leveransförseningarna som påverkar de globala råvarumarknaderna.
Detta innebar utmaningar på utbudssidan. Efterfrågan från batterisektorn var stark, men mindre än den kan ha varit på grund av förändringar i batterikemipreferenser. Ökad produktion av litium-järn-fosfatbatterier på bekostnad av nickel-kobolt-mangan-produktion minskade efterfrågan på kobolt. I absoluta tal kommer batteriefterfrågan på kobolt att fortsätta växa, där Benchmark Mineral Intelligence förväntar sig över 30 procents årlig tillväxt med stöd av lanseringar av nya elbilar och statlig lagstiftning. Dessutom återhämtade sig icke-batteriefterfrågan på kobolt, framför allt från flygsektorn, och bidrog till det positiva prismomentumet 2021.
Som framgår av prisutvecklingen har både kobolt och litium gynnats av stark medvind under 2021 och har fortsatt att öka i början av 2022. Det verkar uppenbart att båda metallerna är avgörande för att möta den växande efterfrågan på elbilar och för att tillgodose storskaliga satsningar på en övergång från förbränningsmotorer till batteridriven transport.
Nyheter
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.
Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.
Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet