Följ oss

Nyheter

Efterfrågan på kobolt och litium ökar när allt fler batterier behöver laddas

Publicerat

den

Litium - Salar de Uyuni

Elfordonsförsäljningen i Kina och USA ökade med tresiffriga procenttal under 2021, vilket ställde högre krav på kobolt- och litiumproduktion. Detta syns på råvarubörserna där terminspriserna på på kobolt och litium mer än fördubblats sedan lanseringen i december 2020 respektive maj 2021.

Elfordon fortsätter att öka sin andel av den globala bilmarknaden. Enligt International Energy Agency (IEA) mer än fördubblades elbilsförsäljningen mellan 2020 och 2021.

Totalt såldes 6,6 miljoner elbilar det senaste året, vilket motsvarar nästan 10 procent av den globala marknaden. Kina är den största marknaden för elbilar, med en försäljning som ökade med 179 procent till 3,4 miljoner nybilsregistreringar. Kina går därmed om Europa med 2,3 miljoner enheter (+64 procent). Även om den var mindre än Kina eller Europa, visade den amerikanska elbilsmarknaden också stark tillväxt och ökade med 123 procent till 700 000 enheter.

Global försäljning och marknadsandel för elbilar
Global försäljning och marknadsandel för elbilar

Sett i ett vidare sammanhang är högre elbilspenetration en del av övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Denna övergång bedöms ta fart när världens ledare ansluter sig till utsläppsminskningar och nettonollmål. Som ofta kommenterat kommer transporter och energiproduktion utan koldioxidutsläpp att kräva en betydande mängd metall, så som aluminium, koppar, nickel, kobolt och litium.

IEA uppskattar att efterfrågan på litium kan öka upp till fyrtiofaldigt om 20 år, och efterfrågan på kobolt kan öka med en faktor på mellan 20-25 om regeringar över hela världen når målen i Parisavtalet. Det finns en nivå av osäkerhet kring den exakta tillväxttakten – eftersom dessa påverkas av teknikutveckling såväl som statlig klimatpolitik – men det är svårt att föreställa sig ett scenario där kobolt- och litiummarknaderna inte växer för att klara energiomställningen.

Terminspriser på kobolt och litium
Terminspriser på kobolt och litium

Litiumpriserna steg som en följd av att utbudet inte kunde hålla jämna steg med den ökade efterfrågan. Detta skedde trots att utbudet av litium ökade med 22 procent från 2020 till 2021.

S&P Global Market Intelligence förutspår att efterfrågan på litiumkemikalier kommer att öka till 641 000 ton 2022, en ökning med nästan 30 procent jämfört med 2021. Nuvarande höga priser uppmuntrar starten av nyproduktion. Producenterna har tillkännagett utbyggnader av gruvdrift samt nya fyndigheter över hela världen. Det tar dock tid för kommersiell verksamhet att producera. Nytt litiummaterial som är avsett för batterier måste testas och kvalificeras – en process som kan ta upp till 18 månader enligt Fastmarkets.

År 2021 påverkade försörjningskedjan priserna på koboltmarknaden. Majoriteten av världsproduktionen bryts i Demokratiska republiken Kongo och skeppas via Sydafrika, vilket gör sydafrikanska hamnar till en kritisk flaskhals i den globala leveranskedjan. Under förra året drabbades Sydafrika av oroligheter och omicron-covid-vågen, såväl som de pågående leveransförseningarna som påverkar de globala råvarumarknaderna.

Detta innebar utmaningar på utbudssidan. Efterfrågan från batterisektorn var stark, men mindre än den kan ha varit på grund av förändringar i batterikemipreferenser. Ökad produktion av litium-järn-fosfatbatterier på bekostnad av nickel-kobolt-mangan-produktion minskade efterfrågan på kobolt. I absoluta tal kommer batteriefterfrågan på kobolt att fortsätta växa, där Benchmark Mineral Intelligence förväntar sig över 30 procents årlig tillväxt med stöd av lanseringar av nya elbilar och statlig lagstiftning. Dessutom återhämtade sig icke-batteriefterfrågan på kobolt, framför allt från flygsektorn, och bidrog till det positiva prismomentumet 2021.

Som framgår av prisutvecklingen har både kobolt och litium gynnats av stark medvind under 2021 och har fortsatt att öka i början av 2022. Det verkar uppenbart att båda metallerna är avgörande för att möta den växande efterfrågan på elbilar och för att tillgodose storskaliga satsningar på en övergång från förbränningsmotorer till batteridriven transport.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära