Analys

Det stora spannmålsrånet

Publicerat

11 år sedan

den

23 oktober, 2014

Det stora spannmålsrånet, eller The Great grain robbery, också känt som The Russian wheat deal, refererar till när det forna Sovjetunionen 1972 köpte betydande mängder spannmål, främst vete och majs men också sojabönor, av USA till låga priser. Orsaken till att Sovjetunionen köpte sådana mängder spannmål från USA berodde på att Sovjetunionen drabbats av en betydande torka som förstörde 20 procent av landets skördar.

Egentligen hade Sovjetunionen börjat köpa amerikanskt spannmål redan innan, trots det kalla kriget som då rådde och gjorde att det i princip var omöjligt för amerikanska företag att handla med företag i Östeuropa.

De stora köpen kom under perioden juli och augusti 1972, när Sovjetunionen köpte 440 miljoner bushels vete, cirka 25 procent av USAs skörd det året, till ett pris om 700 MUSD. Från början var det endast tänkt att Sovjetunionen skulle köpa spannmål till ett värde om 150 MUSD, men i all tysthet signerade den amerikanska regeringen ett treårigt avtal med Sovjetunionen enligt vilket de styrande i det stora landet i öst förband sig att köpa stora mängder spannmål från USA.

Sovjetunionen gjorde sedan ytterligare köp från en rad olika spannmålshandlare. Sovjetunionen använde en kredit på 750 MUSD som landet hade fått från den amerikanska regeringen samt 500 MUSD av sin egen hårdvaluta för att köpa majs, vete och sojabönor. Sovjetunionen köpte när priserna var låga och i all tysthet, faktum är att det tog flera månader innan det kom ut att Sovjetunionen agerat så pass tungt på köpsidan. När detta väl läckte ut kom spannmålspriserna att explodera uppåt.

De högsta spannmålspriserna på 125 år

Händelsen ledde sedan till de högsta spannmålspriserna på 125 år i USA, en av de verkliga tjurmarknaderna som varade mellan 1972 och 1973. Under en femmånadersperiod 1973 handlades sojabönorna till 8 USD per bushel och noterade sedan en toppnotering på Chicago Board of Trade på 12,90 USD per bushel. Mindre än ett år tidigare hade sojabönorna handlats till 3,31 USD per bushel, en prisuppgång på 390 procent. Att priserna steg så pass kraftigt var inte enbart en effekt av Sovjetunionens köp, det sammanföll med en torka i Australien och av att Indien vid detta tillfälle kom att bli en stor aktör på de globala råvarubörserna, i detta fall som en stor köpare av spannmål.

Samtidigt kom ett antal av USAs spannmålsexportörer att göra stora vinster på denna affär, uppskattningsvis kunde de dela på 300 MUSD av de amerikanska skattebetalarnas pengar. Att händelsen kom att bli känd som The Great grain robbery är således inte så konstigt. Flera av dessa spannmålshandlare hade dessutom agerat som köpare, i syfte att hedga det spannmål de sålde till Sovjetunionen så hade de köpt vete, majs och sojabönor på råvarubörserna. När de sovjetiska spannmålsköpen blev allmän kännedom ledde det till att råvaruhandlarna gjorde enorma vinster. Det förekom också beskyllningar om att Sovjet hade köpt stora mängder terminskontrakt i syfte att göra vinster som skulle finansiera köpen av den fysiska spannmålen. Senare ledde detta till att en rad anklagelser om att insidertrading hade skett, men inga åtal väcktes och det gick inte att påvisa att det förekommit någon otillbörlig marknadspåverkan trots senatsförhör och liknande undersökningar. Det enda signifikanta resultatet av detta var att konsumenterna drabbades av högre priser på spannmålsprodukter.

Neil Sanders, Londonbaserad detaljhandelsanalytiker, sade att vetekrisen 1973 bidrog till att priset på en limpa bröd steg med 87 procent, från 10,1 pence, till 18,9 pence året efter. I slutet av 2011 låg priset på motsvarande limpa i England på 84 pence. Även andra livsmedel som till exempel pasta, foder och i förlängningen kyckling och kött kom också att påverkas, om än i mindre omfattning.

Vid FN:s mat och jordbruksorganisation, FAO, i Rom, säger ekonomen Abdolreza Abbassian att det är ländernas regeringar som skall ta skulden i de fall konsumenterna drabbas av spannmålskriserna. Han säger att världen blivit för fokuserad på vete från Svarta havs-regionen. Skördarna i detta område är emellertid mindre pålitliga än det spannmål som odlas i stabilare regioner som Kanada och USA. Enligt Abbassian måste det vidtas åtgärder för att mildra effekter av händelser som torka eller skyfall.

Ryska spioner avlyssnade råvaruhandlarnas telefoner

The Great grain robbery var en lysande insats som bland annat inbegrep den före detta spionorganisationen KGB som avlyssnade råvaruhandlarnas telefoner. Målet med detta var att de ryska spannmålshandlarna skulle kunna hitta de lägsta priserna och kunna köpa spannmålet där det var billigast utan att driva upp priset. På detta sätt kom Sovjet åt 300 MUSD av de amerikanska skattebetalarnas pengar i form av exportsubventioner, i en tid då den amerikanska regeringen var ute efter att lindra de kroniskt låga spannmålspriser genom att uppmuntra spannmålsexport.

Efterdyningar

The Great grain robbery var en av de ekonomiska händelser som kom att ändra världen för alltid. Det stora spannmålsrånet ledde till nya, stränga rapporteringsregler för de amerikanska råvaruhandlarna, regler som gäller än i dag. Det stora spannmålsrånet kom också att leda till en massiv ökning av råvarupriserna i allmänhet, och bidrog till att driva den amerikanska ekonomin till både recession och stagflation. Detta resulterade sedan i vad som kom att kallas för Reaganomics.

President Nixon införde ett exportförbud av sojabönor för att bromsa ytterligare prishöjningar på sojabönor. Detta partiella embargo ledde till kritik från utlandet eftersom det ledde till att amerikanska kontrakt upphävdes.

En bomullskris uppstod 1973 och 1974 där priset på bomull nästan fördubblats under en sexmånadersperiod. Ungefär 500 stämningar lämnades in avseende bomullskontrakt som hade baserats på lägre priser. Samtidigt steg priset på majs kraftigt. Matpriserna världen över steg med cirka 50 procent under de första sex månaderna av 1973. Livsmedelspriserna exploderade igen 1974.

U.S. General Accounting Office släppte en rapport i juli 1973 som säger att försäljningen hade misskötts och bidrog till att pressa upp livsmedelspriserna. Spannmålsförsäljningen ledde dessutom till att de amerikanska skattebetalarna tvingades till att betala onödiga subventioner. GAO sade att Ryssland borde ha betalat högre priser för det spannmål landet köpte vilket skulle ha minska subventionerna till spannmålsföretagen, och att jordbrukarna inte drog någon nytta av veteaffären, utan att det endast var de exporterande spannmålsföretagen som gjorde vinster på detta.

”The Big Grain Robbery” är ett perfekt exempel på vad som händer när utbud och efterfrågan kullkastas på spannmålsmarknaderna.

Annons

1987 kom Sovjetunionen tillbaka till spannmålsbörserna

1987 kom sedan Sovjetunionen tillbaka till de globala spannmålsmarknaderna och genomförde tillsammans med Reaganadministrationen en ny affär i amerikanskt vete. Sovjetunionen köpte då fyra miljoner ton motsvarande 147 miljoner bushels, av det amerikanska vetet. Detta vete motsvarade cirka åtta procent av det amerikanska veteöverskottet på 1,88 miljarder bushels vete.

Hur kunde detta ske?

Under hela det kalla kriget, hade de ryska bönderna utmaningar i form av det ryska klimatet och de tvivelaktiga sovjetiska jordbruksmetoderna, något som gjorde missväxt till ett regelbundet förekommande inslag i Sovjetunionen. Detta gjorde också förekomsten av sovjetiska spannmålshandlare på råvarumarknaderna till något vanligt förekommande. De sovjetiska spannmålshandlarna agerade då oftast som köpare eftersom den sovjetiska ledningen alltid haft svårt att tillhandahålla tillräckliga mängder baslivsmedel till sin befolkning.

Händelserna som kom att utmynna i det som kallades The Great grain robbery inträffade inom loppet av några veckor, och de amerikanska myndigheterna hade ingen aning, eller någon annan heller för den delen, att Sovjet hade drabbats av en akut livsmedelskris som en följd av situationen i landets jordbruksindustri. Det var inte heller allmänt känt att de sovjetiska spannmålshandlarna genomförde små, men tillsammans omfattande inköp av spannmål på råvarubörserna. Hur kunde detta hända? I dag finns det ett stort antal satelliter som cirkulerar runt jorden som fotograferar de områden där spannmål odlas, men på 1970-talet var det få råvaruhandlare som hade direktkontakt med de sovjetiska jordbrukarna. Den tidens satelliter kunde inte heller visa de skador som förorsakats av torka, insekter eller sjukdomar.

Relaterade ämnen:historia subventioner the great grain robbery

Nästa

Trading Case – Olja

Missa inte

LME Week 2014 på tre minuter

Fortsätt läsa

Annons

Analys

June OPEC+ quota: Another triple increase or sticking to plan with +137 kb/d increase?

Publicerat

19 timmar sedan

den

2 maj, 2025

Redaktionen

Rebounding from the sub-60-line for a second time. Following a low of USD 59.3/b, the Brent July contract rebounded and closed up 1.8% at USD 62.13/b. This was the second test of the 60-line with the previous on 9 April when it traded to a low of USD 58.4/b. But yet again it defied a close below the 60-line. US ISM Manufacturing fell to 48.7 in April from 49 in March. It was still better than the feared 47.9 consensus. Other oil supportive elements for oil yesterday were signs that there are movements towards tariff negotiations between the US and China, US crude oil production in February was down 279 kb/d versus December and that production by OPEC+ was down 200 kb/d in April rather than up as expected by the market and planned by the group.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

All eyes on OPEC+ when they meet on Monday 5 May. What will they decide to do in June? Production declined by 200 kb/d in April (to 27.24 mb/d) rather than rising as the group had signaled and the market had expected. Half of it was Venezuela where Chevron reduced activity due to US sanctions. Report by Bloomberg here. Saudi Arabia added only 20 kb/d in April. The plan is for the group to lift production by 411 kb/d in May which is close to 3 times the monthly planned increases. But the actual increase will be much smaller if the previous quota offenders, Kazakhstan, Iraq and UAE restrain their production to compensate for previous offences.

The limited production increase from Saudi Arabia is confusing as it gives a flavor that the country deliberately aimed to support the price rather than to revive the planned supply. Recent statements from Saudi officials that the country is ready and able to sustain lower prices for an extended period instead is a message that reviving supply has priority versus the price.

OPEC+ will meet on Monday 5 May to decide what to do with production in June. The general expectation is that the group will lift quotas according to plans with 137 kb/d. But recent developments add a lot of uncertainty to what they will decide. Another triple quota increase as in May or none at all. Most likely they will stick to the original plan and decide lift by 137 kb/d in June.

US production surprised on the downside in February. Are prices starting to bite? US crude oil production fell sharply in January, but that is often quite normal due to winter hampering production. What was more surprising was that production only revived by 29 kb/d from January to February. Weekly data which are much more unreliable and approximate have indicated that production rebounded to 13.44 mb/d after the dip in January. The official February production of 13.159 mb/d is only 165 kb/d higher than the previous peak from November/December 2019. The US oil drilling rig count has however not change much since July last year and has been steady around 480 rigs in operation. Our bet is that the weaker than expected US production in February is mostly linked to weather and that it will converge to the weekly data in March and April.

Where is the new US shale oil price pain point? At USD 50/b or USD 65/b? The WTI price is now at USD 59.2/b and the average 13 to 24 mth forward WTI price has averaged USD 61.1/b over the past 30 days. The US oil industry has said that the average cost break even in US shale oil has increased from previous USD 50/b to now USD 65/b with that there is no free cashflow today for reinvestments if the WTI oil price is USD 50/b. Estimates from BNEF are however that the cost-break-even for US shale oil is from USD 40/b to US 60/b with a volume weighted average of around USD 50/b. The proof will be in the pudding. I.e. we will just have to wait and see where the new US shale oil ”price pain point” really is. At what price will we start to see US shale oil rig count starting to decline. We have not seen any decline yet. But if the WTI price stays sub-60, we should start to see a decline in the US rig count.

US crude oil production. Monthly and weekly production in kb/d.

Fortsätt läsa

Analys

Unusual strong bearish market conviction but OPEC+ market strategy is always a wildcard

Publicerat

3 dagar sedan

den

30 april, 2025

Redaktionen

Brent crude falls with strong conviction that trade war will hurt demand for oil. Brent crude sold off 2.4% yesterday to USD 64.25/b along with rising concerns that the US trade war with China will soon start to visibly hurt oil demand or that it has already started to happen. Tariffs between the two are currently at 145% and 125% in the US and China respectively which implies a sharp decline in trade between the two if at all. This morning Brent crude (June contract) is trading down another 1.2% to USD 63.3/b. The June contract is rolling off today and a big question is how that will leave the shape of the Brent crude forward curve. Will the front-end backwardation in the curve evaporate further or will the July contract, now at USD 62.35/b, move up to where the June contract is today?

The unusual ”weird smile” of Brent forward curve implies unusual strong bearish conviction amid current prompt tightness. the The Brent crude oil forward curve has displayed a very unusual shape lately with front-end backwardation combined with deferred contango. Market pricing tightness today but weakness tomorrow. We have commented on this several times lately and Morgan Stanly highlighted how unusual historically this shape is. The reason why it is unusual is probably because markets in general have a hard time pricing a future which is very different from the present. Bearishness in the oil market when it is shifting from tight to soft balance usually comes creeping in at the front-end of the curve. A slight contango at the front-end in combination with an overall backwardated curve. Then this slight contango widens and in the end the whole curve flips to full contango. The current shape of the forward curve implies a very, very strong conviction by the market that softness and surplus is coming. A conviction so strong that it overrules the present tightness. This conviction flows from the fundamental understanding that ongoing trade war is bad for the global economy, for oil demand and for the oil price.

Will OPEC+ switch to cuts or will it leave balancing to a lower price driving US production lower? Add of course also in that OPEC+ has signaled that it will lift production more rapidly and is currently no longer in the mode of holding back to keep Brent at USD 75/b due to an internal quarrel over quotas. That stand can of course change from one day to the next. That is a very clear risk to the upside and oil consumers around should keep that in the back of their minds that this could happen. Though we are not utterly convinced of the imminent risk of this. Before such a pivot happens, Iraq and Kazakhstan probably have to prove that they can live up to their promised cuts. And that will take a few months. Also, OPEC+ might also like to see where the pain-point for US shale oil producers’ price-vise really is today. So far, we have seen no decline in the number of US oil drilling rigs in operation which have steadily been running at around 480 rigs.

With a surplus oil market on the horizon, OPEC+ will have to make a choice. How shale this coming surplus be resolved? Shall OPEC+ cut in order to balance the market or shall lower oil prices drive pain and lower production in the US which then will result in a balanced market? Maybe it is the first or maybe the latter. The group currently has a bloated surplus balance which it needs to slim down at some point. And maybe now is the time. Allowing the oil price to slide. Economic pain for US shale oil producers to rise and US oil production to fall in order to balance the market and make room OPEC+ to redeploy its previous cuts back into the market.

Surplus is not yet here. US oil inventories likely fell close to 2 mb last week. US API yesterday released indications that US crude and product inventories fell 1.8 mb last week with crude up 3.8 mb, gasoline down 3.1 mb and distillates down 2.5 mb. So, in terms of a crude oil contango market (= surplus and rising inventories) we have not yet moved to the point where US inventories are showing that the global oil market now indeed is in surplus. Though Chinese purchases to build stocks may have helped to keep the market tight. Indications that Saudi Arabia may lift June Official Selling Prices is a signal that the oil market may not be all that close to unraveling in surplus.

The low point of the Brent crude oil curve is shifting closer to present. A sign that the current front-end backwardation of the Brent crude oil curve is about to evaporate.

Brent crude versus US Russel 2000 equity index. Is the equity market too optimistic or the oil market too bearish?

Fortsätt läsa

Analys

Oil demand at risk as US consumers soon will face hard tariff-realities

Publicerat

5 dagar sedan

den

28 april, 2025

Redaktionen

Muted sideways trading. Brent crude traded mostly sideways last week, but due to a relatively strong close on the Friday before, it ended the week down 1.6% at USD 66.87/b with a high-low range of USD 65.29 – 68.65/b. So muted price range action. Brent crude is trading marginally higher, up 0.3%, this morning amid mixed equity and commodity markets.

Strong Chinese buying in April as oil prices dipped. Chinese imports of crude continued to accelerate in April following a surge in March with data from Kepler indicating that Chinese imports averaged near 11 mb/d in April. That is an 18mth high and strongly up versus only 8.9 mb/d in January (FT.com today). That has most certainly helped to stem the rot in the oil price which bottomed at an intraday low of USD 58.4/b on 9 April. It has probably also helped to keep the front-end of the Brent crude oil forward curve in consistent backwardation. The strong buying from China is both opportunistic stockpiling due to the price slump but also rebuilding of oil inventories in general.

Oil speculators are cautious with oil demand at risk as US consumers soon will face hard tariff-realities. But oil market speculators are far from bullish. While net long speculative positions are up 52.2 mb over the week to last Tuesday, it is still only the 15th lowest speculative positioning over the past 52 weeks. The underlying concern is of course the US tariffs which is crippling exports of goods from China to the US with bookings of container freight down by 30% according to Hapag-Lloyd. Bloomberg’s Chief US economist, Anna Wong, is saying that empty shelves in US shops will soon be the reality. Thus US-China trade relations need to be fixed quickly to avoid hard realities for US consumers. The lead-times are long and the current tariffs and uncertainty around these is now risking availability for US consumer goods for the holiday seasons in H2-25. Tariff realities for US consumers are increasingly just around the corner. ”Rubber will hit the road” very soon and that is when we might see weaker oil demand as well.

Brent crude traded mostly sideways last week though ended down 1.6% in the end.