Nyheter
Den svenska momsen – silvrets största fiende
Fysiska ädelmetallinvesteringar i Sverige görs i första hand i guld vilket beror på den svenska momslagstiftningen som i våra ögon är ganska märkligt konstruerad, och i vissa fall är rent av fientligt inställd till silver och de övriga ädelmetallerna.
Sedan den 1 januari 2000 är investeringsguld undantaget moms vilket framgår av Mervärdesskattelagen 1994:200 3 kapitlet 10 a §. Förvånansvärt nog har lagstiftarna valt att skilja på investeringsguld och andra ädelmetaller som silver, platina och palladium vilka fortfarande beläggs med moms.
Valutan som försvann – i alla fall i lagstiftningen
Silver har varit en av de allra vanligaste myntämnena genom tiderna och har framgångsrikt fungerat som en valuta som varit gångbar mellan människor världen över utan att bekymra sig för valutakurser eller annat. Det har helt enkelt varit silverhalten och vikten i dessa mynt som har åsatts ett värde. Därmed har den, till skillnad från de pappersvalutor som nu härskar i världen, klarat av att bibehålla sitt värde och stå emot överutbud, hyperinflation och krig.
Vi kan således konstatera att silver är att betrakta som en valuta, en fungerande valuta som dessutom efterfrågas på andra områden, till exempel inom industrin. Se även vår huvudartikel om denna ädelmetall, Silver, handlar du terminer, fysisk råvara eller en gruvaktie?
Vi noterar emellertid att detta att silver är en valuta och ett fungerande betalningsmedel inte fått gehör hos de svenska makthavarna. Visserligen säger den svenska lagstiftningen följande:
Mervärdesskattelagens lydelse om lagligt betalningsmedel
Mervärdesskattelagen 3 kap. 23 § stipulerar vilka varor och tjänster som undantas moms. Av 3 kap. 23§ 1 pt. framgår att omsättningen av följande är undantagen moms: ”sedlar och mynt som är lagligt betalningsmedel, med undantag av samlarföremål, det vill säga guld-, silver- eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel eller som är av numismatiskt intresse”
Vi noterar att det är mycket vanligt att myntverk runt om i världen producerar en rad olika mynt, så kallade bullionmynt, som under vissa perioder är ett synnerligen efterfrågat sätt att investera i olika typer av ädelmetaller. Dessa förekommer till stor utsträckning i guld och silver, men det är inte helt ovanligt att det dyker upp mynt som tillverkats i både platina och i palladium. Amerikanska Eagles, kanadensiska Maples och österikiska Philharmonics är några av de vanligaste mynten på marknaden, men även den sydafrikanska Krugerranden, de australiensiska Lunar-serierna och de kinesiska pandamynten är andra exempel på efterfrågade investeringsmynt. De är präglade av officiella statliga myntverk och samtliga legala betalningsmedel som har ett präglat nominellt värde och kan således användas för att betala köp av både kaffe och mjölk i den lokala livsmedelsbutiken i respektive land.
Således är bullionmynt lagliga betalningsmedel även om det knappast är troligt att någon verkligen använder dem som detta eftersom värdet av ädelmetallerna i dessa mynt vida överstiger det nominella värdet. Begreppet kallas ofta för Greshams lag av nationalekonomer. Skulle värdet på ädelmetaller falla kraftigt, vilket få bedömare tror, så skulle emellertid dessa mynt komma att användas frekvent i handeln eftersom det då skulle vara möjligt att köpa dem av myntverket under deras nominella belopp – i alla fall i teorin.
Argument för momsbefrielse
Svensk lag säger att ”samlarföremål det vill säga guld-, silver eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel ej är momsbefriade.”. Vi ser emellertid i stycket ovan att så kallade bullionmynt inte är att betrakta som vare sig samlarmynt eller numismatiska föremål då de knappast har något större samlarvärde eftersom dessa präglas för att möta marknadens efterfrågan. Priset på dessa, vare sig de är av silver eller guld är likvärdiga med guldpriset, alternativt silverpriset, ökat med kostnaderna för att prägla dem och säljarens omkostnader.
Den svenska lagstiftningen visar då ett exempel på att den frånskrider principen om likhet inför lagen. Genom att lägga till moms på fysiskt silver innebär det att pappersilver, vare sig det är fråga om certifikat, börshandlade fonder som ETF:er av olika slag, derivat som terminer och optioner får en skattemässig fördel gentemot fysiskt silver genom att dessa är momsbefriade.
Låt oss emellertid ta detta ett steg lägre. Tittar vi efter i plånboken så har de flesta av oss en eller flera mynt där. Låt oss ta fram en ordinär enkrona. Sedan 1976 innehåller dessa 75 procent koppar samt 25 procent nickel, samt har en total vikt om 7 gram. Vi vet att priserna på dessa två råvaror har fallit tillbaka sedan sina toppnoteringar i maj 2007 då den enkrona vi talar om var värd cirka 0,94 SEK baserat på metallvärdet på råvarumarknaderna. Låt oss leka med tanken att priserna på dessa metaller stiger, till ett värde som överstiger det nominella beloppet. Enligt Greshams lag kommer då dessa enkronor att försvinna ur systemet eftersom ingen vill skänka bort pengar. Enkronans värde är ju då högre än en krona, och ingen vill – i alla fall i teorin – ge bort pengar. I realiteten är det emellertid annorlunda eftersom det fortfarande går att hitta en och annan enkrona sedan 1960-talet i omlopp, enkronor som innehåller silver och därmed har ett högre värde.
Sett ur en juridisk synvinkel är det emellertid en intressant fråga. Vad hade lagstiftarna tänkt sig då? Är tanken att alla enkronor skall dras tillbaka eller kommer de då att momsbeläggas? Hur momsbelägga ett betalningsmedel?
Argument för påförsel av moms
Det går att hävda att flera av dessa bullionmynt normalt inte används som legala betalningsmedel i och med de inte cirkulerar ute i handeln som bruksmynt, men det undantaget förekommer inte lagtexten.
Däremot går det att notera att i tillämpningsdirektivet, enligt artikel 15 i Rådets förordning (EG) nr 1777/2005 av den 17 oktober 2005, för EU:s mervärdesskattedirektiv framgår att undantaget från skatteplikt inte skall vara tillämpligt för Platinum nobels som är lagligt betalningsmedel på Isle of Man. Dessa mynt präglades endast i en upplaga om 3.000 stycken under åren 1983 till och med 1989 varför de kan antas ha ett samlarvärde som överstiger värdet på platinan i mynten. Skillnaden i upplaga mot till exempel mynt som det amerikanska Silver Eagles som präglas efter efterfrågan och 2009 hade en upplaga på 30 459 000 mynt är således milsvid. Det skall även noteras att Platinum nobels saknar en nominell valör varför dessa inte kan cirkulera i handeln.
I och med att silver momsbeläggs i Sverige så innebär detta att den som köper silver i fysisk form missgynnas starkt jämfört med den som i stället investerar i guld. För att gå break even räcker det inte med att priset på silver stiger för att täcka skillnaden mellan köp- och säljpris, utan här krävs det att silverpriset stiger med 25 procent, det vill säga momsen.
Bästa affären gör den silverköpare som importerar bullionmynt från Tyskland till en norsk adress. Då går det att dra nytta av det låga priset samtidigt som det går att komma undan den tyska momsen. Import från USA fungerar lika bra det. Observera att det går att beställa momsfritt silver från Tyskland till Sverige, men att varje säljare har begränsningar i hur pass mycket dessa kan sälja till Sverige. Dessa kvoter brukar uppfyllas ganska snabbt, ofta redan någon av de första dagarna i januari.
Trots att vi anser att silver är billigt relativt guldet anser vi att det är en synnerligt styvmoderligt behandlad råvara som gör att det i slutändan blir dyrt att köpa denna ädelmetall.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys3 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter1 vecka sedan
Christian Kopfer ger sin syn på den stora affären mellan Boliden och Lundin Mining