Nyheter

Den svenska momsen – silvrets största fiende

Publicerat

13 år sedan

den

30 november, 2011

Fysiska ädelmetallinvesteringar i Sverige görs i första hand i guld vilket beror på den svenska momslagstiftningen som i våra ögon är ganska märkligt konstruerad, och i vissa fall är rent av fientligt inställd till silver och de övriga ädelmetallerna.

Sedan den 1 januari 2000 är investeringsguld undantaget moms vilket framgår av Mervärdesskattelagen 1994:200 3 kapitlet 10 a §. Förvånansvärt nog har lagstiftarna valt att skilja på investeringsguld och andra ädelmetaller som silver, platina och palladium vilka fortfarande beläggs med moms.

Valutan som försvann – i alla fall i lagstiftningen

Silver har varit en av de allra vanligaste myntämnena genom tiderna och har framgångsrikt fungerat som en valuta som varit gångbar mellan människor världen över utan att bekymra sig för valutakurser eller annat. Det har helt enkelt varit silverhalten och vikten i dessa mynt som har åsatts ett värde. Därmed har den, till skillnad från de pappersvalutor som nu härskar i världen, klarat av att bibehålla sitt värde och stå emot överutbud, hyperinflation och krig.

Vi kan således konstatera att silver är att betrakta som en valuta, en fungerande valuta som dessutom efterfrågas på andra områden, till exempel inom industrin. Se även vår huvudartikel om denna ädelmetall, Silver, handlar du terminer, fysisk råvara eller en gruvaktie?

Vi noterar emellertid att detta att silver är en valuta och ett fungerande betalningsmedel inte fått gehör hos de svenska makthavarna. Visserligen säger den svenska lagstiftningen följande:

Mervärdesskattelagens lydelse om lagligt betalningsmedel

Mervärdesskattelagen 3 kap. 23 § stipulerar vilka varor och tjänster som undantas moms. Av 3 kap. 23§ 1 pt. framgår att omsättningen av följande är undantagen moms: ”sedlar och mynt som är lagligt betalningsmedel, med undantag av samlarföremål, det vill säga guld-, silver- eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel eller som är av numismatiskt intresse”

Vi noterar att det är mycket vanligt att myntverk runt om i världen producerar en rad olika mynt, så kallade bullionmynt, som under vissa perioder är ett synnerligen efterfrågat sätt att investera i olika typer av ädelmetaller. Dessa förekommer till stor utsträckning i guld och silver, men det är inte helt ovanligt att det dyker upp mynt som tillverkats i både platina och i palladium. Amerikanska Eagles, kanadensiska Maples och österikiska Philharmonics är några av de vanligaste mynten på marknaden, men även den sydafrikanska Krugerranden, de australiensiska Lunar-serierna och de kinesiska pandamynten är andra exempel på efterfrågade investeringsmynt. De är präglade av officiella statliga myntverk och samtliga legala betalningsmedel som har ett präglat nominellt värde och kan således användas för att betala köp av både kaffe och mjölk i den lokala livsmedelsbutiken i respektive land.

Således är bullionmynt lagliga betalningsmedel även om det knappast är troligt att någon verkligen använder dem som detta eftersom värdet av ädelmetallerna i dessa mynt vida överstiger det nominella värdet. Begreppet kallas ofta för Greshams lag av nationalekonomer. Skulle värdet på ädelmetaller falla kraftigt, vilket få bedömare tror, så skulle emellertid dessa mynt komma att användas frekvent i handeln eftersom det då skulle vara möjligt att köpa dem av myntverket under deras nominella belopp – i alla fall i teorin.

Argument för momsbefrielse

Svensk lag säger att ”samlarföremål det vill säga guld-, silver eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel ej är momsbefriade.”. Vi ser emellertid i stycket ovan att så kallade bullionmynt inte är att betrakta som vare sig samlarmynt eller numismatiska föremål då de knappast har något större samlarvärde eftersom dessa präglas för att möta marknadens efterfrågan. Priset på dessa, vare sig de är av silver eller guld är likvärdiga med guldpriset, alternativt silverpriset, ökat med kostnaderna för att prägla dem och säljarens omkostnader.

Den svenska lagstiftningen visar då ett exempel på att den frånskrider principen om likhet inför lagen. Genom att lägga till moms på fysiskt silver innebär det att pappersilver, vare sig det är fråga om certifikat, börshandlade fonder som ETF:er av olika slag, derivat som terminer och optioner får en skattemässig fördel gentemot fysiskt silver genom att dessa är momsbefriade.

Låt oss emellertid ta detta ett steg lägre. Tittar vi efter i plånboken så har de flesta av oss en eller flera mynt där. Låt oss ta fram en ordinär enkrona. Sedan 1976 innehåller dessa 75 procent koppar samt 25 procent nickel, samt har en total vikt om 7 gram. Vi vet att priserna på dessa två råvaror har fallit tillbaka sedan sina toppnoteringar i maj 2007 då den enkrona vi talar om var värd cirka 0,94 SEK baserat på metallvärdet på råvarumarknaderna. Låt oss leka med tanken att priserna på dessa metaller stiger, till ett värde som överstiger det nominella beloppet. Enligt Greshams lag kommer då dessa enkronor att försvinna ur systemet eftersom ingen vill skänka bort pengar. Enkronans värde är ju då högre än en krona, och ingen vill – i alla fall i teorin – ge bort pengar. I realiteten är det emellertid annorlunda eftersom det fortfarande går att hitta en och annan enkrona sedan 1960-talet i omlopp, enkronor som innehåller silver och därmed har ett högre värde.

Sett ur en juridisk synvinkel är det emellertid en intressant fråga. Vad hade lagstiftarna tänkt sig då? Är tanken att alla enkronor skall dras tillbaka eller kommer de då att momsbeläggas? Hur momsbelägga ett betalningsmedel?

Argument för påförsel av moms

Det går att hävda att flera av dessa bullionmynt normalt inte används som legala betalningsmedel i och med de inte cirkulerar ute i handeln som bruksmynt, men det undantaget förekommer inte lagtexten.

Däremot går det att notera att i tillämpningsdirektivet, enligt artikel 15 i Rådets förordning (EG) nr 1777/2005 av den 17 oktober 2005, för EU:s mervärdesskattedirektiv framgår att undantaget från skatteplikt inte skall vara tillämpligt för Platinum nobels som är lagligt betalningsmedel på Isle of Man. Dessa mynt präglades endast i en upplaga om 3.000 stycken under åren 1983 till och med 1989 varför de kan antas ha ett samlarvärde som överstiger värdet på platinan i mynten. Skillnaden i upplaga mot till exempel mynt som det amerikanska Silver Eagles som präglas efter efterfrågan och 2009 hade en upplaga på 30 459 000 mynt är således milsvid. Det skall även noteras att Platinum nobels saknar en nominell valör varför dessa inte kan cirkulera i handeln.

I och med att silver momsbeläggs i Sverige så innebär detta att den som köper silver i fysisk form missgynnas starkt jämfört med den som i stället investerar i guld. För att gå break even räcker det inte med att priset på silver stiger för att täcka skillnaden mellan köp- och säljpris, utan här krävs det att silverpriset stiger med 25 procent, det vill säga momsen.

Bästa affären gör den silverköpare som importerar bullionmynt från Tyskland till en norsk adress. Då går det att dra nytta av det låga priset samtidigt som det går att komma undan den tyska momsen. Import från USA fungerar lika bra det. Observera att det går att beställa momsfritt silver från Tyskland till Sverige, men att varje säljare har begränsningar i hur pass mycket dessa kan sälja till Sverige. Dessa kvoter brukar uppfyllas ganska snabbt, ofta redan någon av de första dagarna i januari.

Annons

Trots att vi anser att silver är billigt relativt guldet anser vi att det är en synnerligt styvmoderligt behandlad råvara som gör att det i slutändan blir dyrt att köpa denna ädelmetall.

Nästa

Boliden, ledande i Europa på zink och koppar

Missa inte

Nordic Iron Ore går på djupet efter järnmalmen

Fortsätt läsa

Annons

Nyheter

Liquid Wind inleder samarbete med Turun Seudun för etablering av elektrobränsleanläggning i Finland

Publicerat

6 timmar sedan

den

22 januari, 2025

Redaktionen

Elektrobränsle har en spännande framtid. Att med koldioxidfri elektricitet och återvunnen koldioxid kunna tillverka nästan koldioxidneutrala bränslen för exempelvis flyg och fartyg, där man samtidigt inte har samma begränsningar i råvaror som biobränslen har. Kostnaden är dock ännu så länge hög, vilket gör att efterfrågan är låg. Att göra elektrobränsle för flyg har mött motgång i Sverige, senast igår meddelade ST1 och Vattenfall att de pausar sina planer i Västsverige. Samtidigt fortsätter dock flera projekt vad gäller fartygsbränsle längs kusten i norra hälften av Sverige.

Blickar vi till vårt grannland Finland så presenterades idag en helt ny satsning på elektrobränsle. Svenska Liquid Wind och finska Turun Seudun Energiantuotanto (TSE) meddelade idag att en anläggning ska utvecklas i Nådendal vid kraftverket Naantali 4.

E-metanol i Nådendal

Liquid Wind och Turun Seudun Energiantuotanto Oy (TSE) har ingått ett samförståndsavtal för att tillsammans utveckla en elektrobränsleanläggning i Nådendal, Finland. Anläggningen är planerad att ligga i anslutning till TSE:s lokala kraftverk Naantali 4.

Avtalet innebär början på ett nära samarbete för att genomföra ett av Finlands mest betydelsefulla projekt inom grön vätgas. Projektet syftar till att främja övergången till rent bränsle och stärka den inhemska konkurrenskraften genom att använda befintlig infrastruktur. Elektrobränsleanläggningen planeras ligga i anslutning till TSE:s lokala kraftverk Naantali 4, som kommer att leverera biogen koldioxid och ånga för produktion av e-metanol. Dessutom kommer process- och spillvärmen från Liquid Winds anläggning att användas för fjärrvärme, vilket minskar TSE:s beroende av förbränningsbaserad fjärrvärmeproduktion.

När elektrobränsleanläggningen är i drift kommer den att producera 100 000 ton e-metanol per år tillverkad av grön vätgas och biogen koldioxid (160 000 ton per år). Investeringsbeslut (FID) planeras till 2026 och anläggningen planeras att vara i drift 2029. E-metanol är en mångsidig råvara som kan minska koldioxidutsläpp och ersätta fossila bränslen i sektorer som är svåra att avkarbonisera som sjöfart och flyg.

Liquid Wind är den huvudsakliga projektutvecklaren och har inlett processen för miljökonsekvensbedömning och tillståndsgivning. Dessutom kommer parterna gemensamt att undersöka möjligheterna att säkerställa en tillräcklig tillgång till förnybar el för att producera e-metanol.

Claes Fredriksson, VD och grundare av Liquid Wind, säger:

“Vi är mycket glada över att kunna presentera vårt samarbetsprojekt för elektrobränsleproduktion med TSE. Genom detta avtal kombinerar vi våra företags respektive styrkor för att främja och påskynda den gröna omställningen såväl lokalt som globalt. Lokalt i Nådendal kommer vi att fokusera på Carbon Capture and Utlization (CCU) och återanvändning av koldioxid och spillvärme. Globalt kommer produktionen från denna anläggning att bidra till omställningen från fossila bränslen till koldioxidsnåla elektrobränslen.”

Pertti Sundberg, VD för TSE och Timo Honkanen, VD för Åbo Energi* säger:

“Detta är ett viktigt projekt för oss för att uppnå de klimatmål som våra ägare ställt och för att trygga en konkurrenskraftig förnybar fjärrvärme för Åbo ekonomiska region även i framtiden. Vi gläds åt att TSE är med och främjar konkreta inhemska spetsprojekt inom vätegasekonomin som stödjer framtida energisystem. I och med detta avtal fördjupas vårt samarbete med Liquid Wind och produktionsanläggningen för förnybart bränsle i Nådendal tar ett konkret steg mot produktion.”

Mika Lehtonen, VP, Fortums värme- och kylverksamhet i Finland** säger:

“Vi är glada över att vi tillsammans kan främja detta projekt som ligger i linje med principerna för cirkulär energiekonomi och resurseffektivitet. Liquid Wind är en bra partner för TSE eftersom de har kapacitet att genomföra projekt av denna skala. Denna industriella integration stärker också positionen för Nådendals kraftverk som leverantör av råvaror för metanoltillverkning samtidigt som det fortsätter att producera elektricitet och värme för kunderna i Åboregionen och TSE:s investeringar förblir måttliga.”

Laura Leppänen, Nådendals*** stadsdirektör, säger:

Annons

“Den här betydande investeringen är ett viktigt steg i det forna Neste-hamnområdets gröna omställning, som staden har förbundit sig till. Ansvar och hållbarhet spelar en viktig roll i stadens strategi, liksom vitalitet. Nådendals produktionsanläggning för e-metanol uppfyller båda de här strategiska målsättningarna.”

*Åbo Energi (Turku Energia) äger 43,5% av TSE.

**Fortum Power and Heat äger 53,5% av TSE.

***Naantali äger 3% av TSE.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias prognos för 2025: ”kan bli ett av de billigaste elåren någonsin”

Publicerat

6 timmar sedan

den

22 januari, 2025

Redaktionen

I snitt låg elpriset i system år 2024 på 36 euro per MWh, vilket är det lägsta sedan det extremt blöta året 2020. Även 2025 ser ut att bli ett riktigt lågprisår till följd av lågkonjunktur, milt vinterväder och extremt mycket vatten i vattenmagasinen. Om dagens väderprognoser slår in kan 2025 bli ett av de billigare elåren någonsin. Det visar elbolaget Bixias prognos för 2025.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

År 2024 går till historien som ett överlag lugnt år på elprismarknaden, om än med tidvis stora prisvariationer. Elpriset var dubbelt så högt i södra delarna av Sverige, 50 euro per MWh, jämfört med norra Sverige, där snittet låg på 25 euro per MWh. Se årskavalkad för elåret 2024 nedan. När Bixia tittar i kristallkulan för 2025 syns ett år som fortsätter präglas av ett lågt elbehov till följd av lågkonjunkturen i Europa kombinerat med milt vinterväder. Samtidigt är den hydrologiska balansen ovanlig stark.

– I dagsläget ser vi ingen risk för att elpriset kommer att dra iväg 2025, eftersom den svaga europeiska industrin medför ett lågt elbehov och ett lågt gasbehov. Blir väderprognoserna som indikeras går vi i stället mot ett nytt 2020, som var det billigaste året någonsin, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Väderprognoserna pekar på en mild och blöt vinter utan längre perioder av kyla, vilket ger en låg elförbrukning. Det lågtrycksbetonade vädret innebär dessutom både en ökad vindkraftsproduktion och större påfyllnad av vattenmagasinen än vad som är normalt för säsongen. –

– Om vi fortfarande har mycket vatten och snö när vi går in i april, samtidigt som solkraften börjar kicka in, lär elpriserna bli mycket låga långt in på hösten. Det har marknaden insett och därför har vi har fått se stora nedgångar på de nordiska terminerna, som prognostiserar de kommande elpriserna. De har verkligen säckat ihop totalt den senaste tiden, säger Johan Sigvardsson.

Terminerna för februari har sedan den tredje december gått ned från 60 euro/MWh till 33 euro, vilket är extremt billigt för årets normalt kallaste månad och därmed högst förbrukning. Kvartal tre och fyra kan båda handlas för under 20 euro på elterminsmarknaden i dagsläget. Helårsterminen för 2025 stängde på 33 euro precis innan årsskiftet.

Flera omständigheter påverkar elpriset

Förutom vädret kan en rad andra omständigheter komma att påverka elpriset under 2025, enligt Bixias analys:

Svag europeisk industri
Den svaga europeiska industrin medför ett lågt elbehov och ett lågt gasbehov, vilket gör risken för priser som drar i höjden minimal.

Den hydrologiska balansen
I stunden har vi en mycket stark hydrologisk balans med ett överskott på 20 TWh, vilket beror på den milda hösten och de senaste veckornas rikliga nederbörd. Blir vintern som förutspått fortsatt mild kommer elförbrukningen vara låg, vilket gör att vattenresurserna inte går åt. Om den hydrologiska balansen fortfarande är stark när solkraften ökar i vår kommer elpriserna hålla sig på en låg nivå över sommaren och långt in på hösten.

Stark energibalans
Flertalet energikrävande industriprojekt i norr skjuts på framtiden samtidigt som kapaciteten att producera el kontinuerligt ökar. Konsekvensen blir en elproduktion som med råge överstiger förbrukningen vilket leder till lägre elpriser. Inte förrän 2029 väntas en större ökning av elförbrukningen, enligt Bixias prognos.

Mer förnybar energi
Att den förnybara energin ökar bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Samtidigt ger den kraftfulla utbyggnationen av solkraft och den växande vindkraften fler toppar och dalar då elproduktionen blir alltmer väderberoende. Antalet timmar med negativa priser till följd av stor andel solkraft och låg förbrukning väntas öka i antal under 2025. Rejäla toppar väntas också vid tillfällen då vindkraften inte levererar samtidigt som förbrukningen är hög.

Gaspriset och oroligheter i omvärlden
Oroligheter i Mellanöstern, att Kina febrilt försöker få igång sin industri via storskaliga stimulanser och att den sista kubikmetern gas flödat från Ryssland till Ukraina har fått till följd att gaspriset i skrivande stund handlas till det högsta priset på 15 månader, även om det ser ut att bli klart billigare igen in mot nästa vinter. Samtidigt påverkar politiska kriser i Tyskland och Frankrike elmarknaden. Det kan under året påverka elpriset.

Donald Trump tillträder som president med löften till exempel att driva igenom handelstullar kan också ge turbulens på elmarknaden. Europeisk industri går riktigt svagt, särskilt bilindustrin, och om Kina inte kan sälja bilar till USA utan prisdumpar leveranser till Europa kommer det förvärras ytterligare.

– Det kommer bli ett turbulent år på många sätt, både på aktiebörsen och elbörsen, säger Johan Sigvardsson.

Annons

Årskavalkad 2024

2024 blev det billigaste året sedan det extremt blöta 2020 med ett genomsnittspris som stannade vid 36 euro per MWh, alltså en bra bit under vad terminen stängde på för ett år sedan. SE1-SE2 snittade på 25 euro medan SE3 och SE4 landade på 36 respektive 50 euro.

Viktiga händelser på elmarknaden 2024

Januari 2024 – årets dyraste månad

December 2023 var kall och det blev allt torrare i vattenmagasinen. Helårskontraktet klättrade stadigt in mot nyår och stängde på 58 euro per MWh. Kylan bet sig kvar och Trettonhelgen gav årets kallaste dagar. Stora delar av januari kopplades vi mot de tyska priserna och månaden blev årets dyraste.

Februari – billigast under första kvartalet

Vid månadsskiftet januari-februari fick vi ett väderomslag och februari bjöd på ett par riktigt milda och blåsiga veckor vilket medförde att februari, som på terminsmarknaden brukar prissättas som den dyraste månaden, faktiskt blev den billigaste under det första kvartalet.

Mars-april – negativa priser på kontinenten

Rekordtidigt, redan ett par gånger i mars, fick vi en försmak av vad som komma skulle när det bjöds på negativa priser dagtid på kontinenten. Resultatet av den kraftfulla utbyggnationen av solkraft i tillägg till den dito växande vindkraften hade börjat visa sig. Resten av året blev det bara mer och mer av den varan, och begreppet ankkurva nämndes allt oftare i elbranschen. Innebörden är att timmarna från lunch och fram till kvällen ofta gav dygnets lägsta elpris innan det blir dyrare via högre last och solnedgång på kvällen.

April – höga fyllnadsgrader borgar för mindre vinterproblem

I Europa blev även den gångna vintern mycket mild med lågt uppvärmningsbehov (gasförbrukning) som följd. När vintern är att betrakta som helt över, första april, låg fyllnadsgraderna i vattenmagasinen på drygt 50 procent och det stod tidigt klart att det inte skulle bli några problem med påfyllnad inför kommande vinter. Detta hade redan börjat återspegla sig i prissättningen på gasmarknaden som var på den lägsta nivån sedan energikrisen började sommaren 2021.

Billig el från maj och framåt

Från maj och framåt blev därmed elen väldigt billig. Finland, som numera är ett överskottsområde till följd av utbyggd vindkraft och kärnkraft, bidrar till att de själva ihop med de svenska elområdena SE1-SE3, blir ett så kallat lokalt regionöverskott som inte går att exportera söderut. Finland blev under 2024 det europeiska land som hade flest negativa timpriser på el, 721 stycken eller drygt 8 procent. Med sedvanlig högsäsong för kärnkraftsrevisioner och därmed begränsad överföringskapacitet kopplas SE4 mot Tyskland, men tack vare de många billiga eftermiddagstimmarna som kunde importeras blev sommarperioden maj – september förhållandevis billig med 40 euro per MWh i snitt. Än lägre i SE1-SE3 med snittpriser i spannet 14 – 17 euro.

Augusti – nytt lägstarekord

Annons

Faktum är att augusti blev nytt rekordlägsta i SE3 med 7,41 euro per MWh i snitt. I kronor räknat tangerar det juli 2015 när det var väldigt blött, men då var också EUR/SEK på en helt annan nivå.

Oktober – årets billigaste månad i syd

Även oktober blev mild och årets billigaste månad i SE4.

November – elmarknaden hickar till

Tidigt i november blev det så dags att lära sig ytterligare ett nytt ord, denna gång på tyska. ”Dunkelflaute”, på svenska mörkerstiltje, fick elmarknaden att hicka till med innebörden att varken solkraft eller vindkraft producerade i princip någonting. Av Tysklands cirka 100 gigawatt installerad vindkraft var produktionen mindre än 1 GW. Gamla reservkraftverk med oljeeldning tvingades in i produktionsmixen och dessa ville naturligtvis ha betalt därefter.

December – pristopp i södra Sverige

Novemberfenomenet återkom vid lucia och skickade upp priset till som högst 10,80 kr/kWh vilket är det högsta tyska priset på 18 år. Södra Sverige sögs med och toppade på 8 kr/kWh vilket är i nivå med när det var som värst under augusti och december 2022.

Precis som med den stora mängden negativa priser är motsatsen något som lär återkomma när planerbar produktion är nerlagd och det är vindstilla vid hög förbrukning. 2024 avslutades milt och med en arbetstagarhelg med dämpade priser.

Fortsätt läsa

Nyheter

Epiroc-aktien är ett bra sätt att få exponering mot gruv- och råvarusektorn

Publicerat

1 dag sedan

den

21 januari, 2025

Redaktionen

EFN har gjort en analys av Epiroc som leder fram till en köprekommendation för aktien. Bolaget förtjänar rent allmänt att uppmärksammas av fler, och om vi dessutom befinner oss i början av en råvarucykel så är anledningen ännu större.

En avkastning på sysselsatt kapital på samma nivå som Atlas Copco, utan att få i närheten av samma uppmärksamhet som modern, är ett bevis på att Epiroc levt lite i skymundan skriver EFNs analytiker Ellinor Beckett. Analytikern lyfter fram att eftermarknaden står för hela två tredjedelar av omsättningen. Det höjer lönsamheten och gör bolaget mindre känsligt för råvaruprisernas cykler.

Epiroc är ett sätt att få exponering mot råvaru- och gruvsektorn på ett annat sätt än att köpa aktier i ett gruvbolag.

B-aktien i Epiroc kostar i skrivande stund 179,20 kronor. A-aktien kostar en rejäl slant mer och ägs av många som blev ägare via avknoppningen från Atlas Copco. Köp den som är billigast.

Fortsätt läsa