Den svenska momsen – silvrets största fiende

Fysiska ädelmetallinvesteringar i Sverige görs i första hand i guld vilket beror på den svenska momslagstiftningen som i våra ögon är ganska märkligt konstruerad, och i vissa fall är rent av fientligt inställd till silver och de övriga ädelmetallerna.

Sedan den 1 januari 2000 är investeringsguld undantaget moms vilket framgår av Mervärdesskattelagen 1994:200 3 kapitlet 10 a §. Förvånansvärt nog har lagstiftarna valt att skilja på investeringsguld och andra ädelmetaller som silver, platina och palladium vilka fortfarande beläggs med moms.

Valutan som försvann – i alla fall i lagstiftningen

Silver har varit en av de allra vanligaste myntämnena genom tiderna och har framgångsrikt fungerat som en valuta som varit gångbar mellan människor världen över utan att bekymra sig för valutakurser eller annat. Det har helt enkelt varit silverhalten och vikten i dessa mynt som har åsatts ett värde. Därmed har den, till skillnad från de pappersvalutor som nu härskar i världen, klarat av att bibehålla sitt värde och stå emot överutbud, hyperinflation och krig.

Vi kan således konstatera att silver är att betrakta som en valuta, en fungerande valuta som dessutom efterfrågas på andra områden, till exempel inom industrin. Se även vår huvudartikel om denna ädelmetall, Silver, handlar du terminer, fysisk råvara eller en gruvaktie?

Vi noterar emellertid att detta att silver är en valuta och ett fungerande betalningsmedel inte fått gehör hos de svenska makthavarna. Visserligen säger den svenska lagstiftningen följande:

Mervärdesskattelagens lydelse om lagligt betalningsmedel

Mervärdesskattelagen 3 kap. 23 § stipulerar vilka varor och tjänster som undantas moms. Av 3 kap. 23§ 1 pt. framgår att omsättningen av följande är undantagen moms: ”sedlar och mynt som är lagligt betalningsmedel, med undantag av samlarföremål, det vill säga guld-, silver- eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel eller som är av numismatiskt intresse”

Vi noterar att det är mycket vanligt att myntverk runt om i världen producerar en rad olika mynt, så kallade bullionmynt, som under vissa perioder är ett synnerligen efterfrågat sätt att investera i olika typer av ädelmetaller. Dessa förekommer till stor utsträckning i guld och silver, men det är inte helt ovanligt att det dyker upp mynt som tillverkats i både platina och i palladium. Amerikanska Eagles, kanadensiska Maples och österikiska Philharmonics är några av de vanligaste mynten på marknaden, men även den sydafrikanska Krugerranden, de australiensiska Lunar-serierna och de kinesiska pandamynten är andra exempel på efterfrågade investeringsmynt. De är präglade av officiella statliga myntverk och samtliga legala betalningsmedel som har ett präglat nominellt värde och kan således användas för att betala köp av både kaffe och mjölk i den lokala livsmedelsbutiken i respektive land.

Således är bullionmynt lagliga betalningsmedel även om det knappast är troligt att någon verkligen använder dem som detta eftersom värdet av ädelmetallerna i dessa mynt vida överstiger det nominella värdet. Begreppet kallas ofta för Greshams lag av nationalekonomer. Skulle värdet på ädelmetaller falla kraftigt, vilket få bedömare tror, så skulle emellertid dessa mynt komma att användas frekvent i handeln eftersom det då skulle vara möjligt att köpa dem av myntverket under deras nominella belopp – i alla fall i teorin.

Argument för momsbefrielse

Svensk lag säger att ”samlarföremål det vill säga guld-, silver eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel ej är momsbefriade.”. Vi ser emellertid i stycket ovan att så kallade bullionmynt inte är att betrakta som vare sig samlarmynt eller numismatiska föremål då de knappast har något större samlarvärde eftersom dessa präglas för att möta marknadens efterfrågan. Priset på dessa, vare sig de är av silver eller guld är likvärdiga med guldpriset, alternativt silverpriset, ökat med kostnaderna för att prägla dem och säljarens omkostnader.

Den svenska lagstiftningen visar då ett exempel på att den frånskrider principen om likhet inför lagen. Genom att lägga till moms på fysiskt silver innebär det att pappersilver, vare sig det är fråga om certifikat, börshandlade fonder som ETF:er av olika slag, derivat som terminer och optioner får en skattemässig fördel gentemot fysiskt silver genom att dessa är momsbefriade.

Låt oss emellertid ta detta ett steg lägre. Tittar vi efter i plånboken så har de flesta av oss en eller flera mynt där. Låt oss ta fram en ordinär enkrona. Sedan 1976 innehåller dessa 75 procent koppar samt 25 procent nickel, samt har en total vikt om 7 gram. Vi vet att priserna på dessa två råvaror har fallit tillbaka sedan sina toppnoteringar i maj 2007 då den enkrona vi talar om var värd cirka 0,94 SEK baserat på metallvärdet på råvarumarknaderna. Låt oss leka med tanken att priserna på dessa metaller stiger, till ett värde som överstiger det nominella beloppet. Enligt Greshams lag kommer då dessa enkronor att försvinna ur systemet eftersom ingen vill skänka bort pengar. Enkronans värde är ju då högre än en krona, och ingen vill – i alla fall i teorin – ge bort pengar. I realiteten är det emellertid annorlunda eftersom det fortfarande går att hitta en och annan enkrona sedan 1960-talet i omlopp, enkronor som innehåller silver och därmed har ett högre värde.

Sett ur en juridisk synvinkel är det emellertid en intressant fråga. Vad hade lagstiftarna tänkt sig då? Är tanken att alla enkronor skall dras tillbaka eller kommer de då att momsbeläggas? Hur momsbelägga ett betalningsmedel?

Argument för påförsel av moms

Det går att hävda att flera av dessa bullionmynt normalt inte används som legala betalningsmedel i och med de inte cirkulerar ute i handeln som bruksmynt, men det undantaget förekommer inte lagtexten.

Däremot går det att notera att i tillämpningsdirektivet, enligt artikel 15 i Rådets förordning (EG) nr 1777/2005 av den 17 oktober 2005, för EU:s mervärdesskattedirektiv framgår att undantaget från skatteplikt inte skall vara tillämpligt för Platinum nobels som är lagligt betalningsmedel på Isle of Man. Dessa mynt präglades endast i en upplaga om 3.000 stycken under åren 1983 till och med 1989 varför de kan antas ha ett samlarvärde som överstiger värdet på platinan i mynten. Skillnaden i upplaga mot till exempel mynt som det amerikanska Silver Eagles som präglas efter efterfrågan och 2009 hade en upplaga på 30 459 000 mynt är således milsvid. Det skall även noteras att Platinum nobels saknar en nominell valör varför dessa inte kan cirkulera i handeln.

I och med att silver momsbeläggs i Sverige så innebär detta att den som köper silver i fysisk form missgynnas starkt jämfört med den som i stället investerar i guld. För att gå break even räcker det inte med att priset på silver stiger för att täcka skillnaden mellan köp- och säljpris, utan här krävs det att silverpriset stiger med 25 procent, det vill säga momsen.

Bästa affären gör den silverköpare som importerar bullionmynt från Tyskland till en norsk adress. Då går det att dra nytta av det låga priset samtidigt som det går att komma undan den tyska momsen. Import från USA fungerar lika bra det. Observera att det går att beställa momsfritt silver från Tyskland till Sverige, men att varje säljare har begränsningar i hur pass mycket dessa kan sälja till Sverige. Dessa kvoter brukar uppfyllas ganska snabbt, ofta redan någon av de första dagarna i januari.

Trots att vi anser att silver är billigt relativt guldet anser vi att det är en synnerligt styvmoderligt behandlad råvara som gör att det i slutändan blir dyrt att köpa denna ädelmetall.