Guldpriset och guldspreaden

En av de vanligaste frågorna som vi på Råvarumarknaden.se får är hur priset på fysiskt guld sätts. Precis som med allting annat blir svaret mer och mer komplicerat. Under många år sattes det dagliga priset på guld av LME, London Metal Exchange, och senare av COMEX, Commodity Exchange i New York. COMEX ägs av NYMEX, New York Mercantile Exchange.

Tillsammans byggde dessa institutioner en solid grund för världens guldpris, på vilken de sedan byggt upp en marknad av pappersguld, optioner och derivat för denna ädelmetall. Fram till helt nyligen var det mycket litet guld som verkligen bytte ägare på dessa börser. Avtal om framtida försäljning skrevs långt i förväg.

Du kunde till exempel försäkra dig om, eller spekulera om priset på guld under augusti och september månad. Emellertid, innan ditt avtal löpte ut så brukade dessa normalt sett ”rullas”, vilket betyder att de återköps och sedan säljs igen med en förfallodag som ligger ännu längre fram i tiden, till exempel oktober eller november. I och med att det var mycket få kontrakt och avtal som verkligen ledde till leverans av guld har detta inneburit att samma guld handlats fram och tillbaka av investmentbankerna. Detta skapade en mycket stabil marknad där skillnaden mellan det fysiska och det elektroniska guldet varit mycket låg. Alla var överens om att det fanns tillräckligt med guld i valven och att det skulle finnas tillräckligt om någon mot förmodan verkligen skulle vilja ha leverans av sitt guld.

När tvivel kommer in i bilden betyder detta vanligen att priset påverkas och guldmarknaden är inte annorlunda från andra. Under den allra mest osäkra perioden under 2008 års finanskris låg premien för fysiska guldmynt i USA, England och Tyskland trettio procent (30 %) över det pris som guldet betalades i New York.

I Sverige såg vi inte samma oro, men de svenska guldhandlarna var tvungna att höja priserna för att täcka de ökade kostnaderna dessa drabbades av för att hitta guld att sälja. I skrivande stund har marknaderna åter stabiliserats, men efter vad vi sett under det senaste året kan detta förändras till det värre vilken dag som helst.

De svenska guldhandlarna använder sig av de dagliga priser som sätts på LME och på COMEX då de sätter priset på det guldet som de säljer. Eftersom de existerande guldhandlarna tenderar att vara aktiva följer dessa marknadspriset på detaljerad basis.

För att själv räkna på priset så behöver du omvandla världsmarknadspriset, som vanligen prissätts i amerikanska dollar per ounce ($/oz) till kronor och svenska gram. Ju större mängd guld du köper och ju större tacka desto billigare blir det. Det är därför inte förvånande att de mest efterfrågade varorna är 100-gramsguldtackorna från PAMP och Valcambi. Skillnaden mellan vad guldhandlarna köper och säljer dessa tackor för, den så kallade spreaden, ligger på omkring sex till sju procent. Skillnaden (spreaden) ökar desto mindre enheterna (guldtackorna) är. När du tänker på de logistiska problem som är förknippade med att producera, förpacka och spåra en tacka om ett gram så förstår du varför marginalerna på dessa lätt kan hamna så pass högt som femtio procent.

Det är därför bäst att köpa så pass stora kvantiteter guld som möjligt. För närvarande är 100 gramstackor det största som många handlare kan erbjuda.

De flesta som köper större mängder guld väljer att göra det i form av tackor om 100 gram med målet att sälja dessa då priset stigit. Vi ser hur många av dem som gjort detta valt att köpa ett antal mindre tackor och mynt utifall att världens finansiella system brakar samman. Kom ihåg, om du måste använda dig av ditt guld för att köpa mat i framtiden är det betydligt enklare att få växel på ett mindre mynt.