Nyheter
Den lägsta nivån av amerikanska vårveteplanteringar på femtio år

Det amerikanska jordbruksdepartementets rapport om framtida planteringar per den 31 mars 2023 gav några överraskningar men kan i slutändan ge efter för vädret som den primära slutliga planteringsfaktorn i vår.
USDA sa att de amerikanska lantbrukarna har för avsikt att avsätta 91 996 miljoner hektar till majs 2023, en ökning med 4 procent från förra året. Rapporten visar på att de amerikanska jordbrukarna har för avsikt att avsätta 87 505 miljoner hektar till sojabönor, en ökning med 0,1 procent.
Slutligen har de bestämt sig för att plantera vete på 49 855 miljoner hektar vilket motsvarar en ökning med 9 procent. I denna siffra inkluderas emellertid durumvete vilket driver upp siffran kraftigt. Inkluderas höstvete är det en ännu större ökning, hela 13 procent. Endast 10 570 miljoner hektar kommer emellertid att planteras med vårvete under 2023.
USDAs produktionsprognoser för majs, allt vete, höstvete och durum ligger alla över genomsnittet för marknadens förväntningar före rapporten medan sojabönor och vårvetet exklusive durumvete låg under genomsnittet. Den allmänna ”känslan” i rapporten från analytiker var att de flesta prognoser hade en hausseartad ton för majs, sojabönor och vete.
OPEC, Organisationen för oljeexporterande länder, tillkännagav under helgen den 1-2 april en överraskande nedskärning av råoljeproduktionen, vilket skickade råoljepriserna högre och gav ett hausseartat stöd till priserna på sojabönor (biodiesel) och majs (etanol).
Brasilien kommer att få en prognostiserad rekordstor sojabönsskörd, vilket kommer att hålla exportmarknaderna försörjda i närtid, men den lilla ökningen i USAs planterade sojabönsarealer indikerar snävare tillgångar under regleringsåret 2023-2024 när världen, framförallt Kina, vänder sig till USA för leveranser mellan Brasiliens skördar.
Den största överraskningen i rapporten var kanske den planterade arealen för annat vårvete än durum, beräknad till 10,57 miljoner hektar, en minskning med 265 000 hektar, eller 2,4 procent, från 2022 och den lägsta siffran sedan 1972 om det realiseras. Förväntat planterat område i de tre vårvetestaterna North Dakota, Montana och Minnesota minskade med sammanlagt 270 000 hektar, delvis uppvägt av en ökning med 40 000 hektar i Idaho.
Det bör noteras att det slutplanterade området kan förändras under de kommande veckorna. Prognoserna i rapporten om framtida planteringar är baserade på sannolikhetsundersökningar av cirka 73 000 gårdsoperatörer under de första två veckorna av mars innan några frön är i jorden i de flesta större växande stater.
Eftersom gödsel, rotation och andra agronomiska faktorer tillsammans med prissättningsidéer för det mesta bestäms av den tidpunkt då undersökningarna genomförs, blir vädret den primära kraften som kan förändra den slutliga planteringsytan.
Väderförseningar är vanligtvis mest betydande för majs, som har den längsta växtsäsongen. Bönder i övre Mellanvästern och norra delarna av majsbältet har att göra med kalla, våta förhållanden. Många jordbrukare i söder, där plantering har pågått en tid, har också våta förhållanden.
Rapporten reviderade också arean som planterats till höstvete, vilket ursprungligen uppskattades i USDAs Winter Wheat and Canola Seedings report den 12 januari. Höstvete som planterats för skörd 2023 uppskattades till 37 505 miljoner hektar, en ökning med 13 procent från 2022, en ökning med 2 procent från januariuppskattningen och den högsta siffran sedan 2015, ”eftersom odlare vill dra nytta av starka priser”, sa USDA.
Hjärtat av den hårt röda vinterveteodlingsregionen, inklusive Kansas och de omgivande staterna eller områdena i Nebraska, östra Colorado och Oklahoma och Texas panhandles befinner sig i ett hårt grepp av torka. I sin bedömning av US Drought Monitor den 28 mars 2023 sa USDA att produktionen av höstvete i torkaområden var 100 procent i Nebraska, 91 procent i Kansas, 88 procent i Colorado och 73 procent i Texas (Oklahoma ingår inte i US Drought Monitor), med 47 procent av Kansas veteareal i exceptionell torka, den allvarligaste klassificeringen.
Trots högre planteringsareal för hårt rött vintervete kan skördarealen minska avsevärt eftersom jordbrukare ”överger” areal och tar ut försäkringsbetalningar på grund av dåliga skördeutsikter.
Nyheter
Kina slår nytt rekord i produktion av kol

Energianalytikern John Kemp rapporterar, baserat på Kinas officiella statistik, att landet slagit ett nytt rekord i produktion av kol. I mars producerade man 441 miljoner ton. Grafen nedan visar hur perioden januari-mars varit per år och där har produktionen gått upp till 1203 miljoner ton från 1106 miljoner ton för samma period föregående år.
Kina använder spektakulära mängder kol, det man också gradvis gör är att ersätta importerad kol med egen produktion. Det är en säkerhetsfråga att man vill vara mindre beroende av omvärlden för energi. Fördelen med importerade kol är att den kan levereras med lastfartyg till de energislukande kustregionerna. Men Kina har med tiden byggt energislukande industri vid sina kolgruvor, vilket delvis minskar behovet av att frakta kolen.

Nyheter
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.
Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Analys3 veckor sedan
Crude prices hold gains amid fresh tariff threats
-
Nyheter4 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier
-
Nyheter3 veckor sedan
Tysklands SEFE skriver avtal om att köpa 1,5 miljarder ton LNG per år från Delfin i USA
-
Nyheter4 veckor sedan
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft
-
Nyheter3 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Analys3 veckor sedan
Brent Edges Lower After Resisting Equity Slump – Sanctions, Saudi Pricing in Focus
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer