Nyheter
Den lägsta nivån av amerikanska vårveteplanteringar på femtio år

Det amerikanska jordbruksdepartementets rapport om framtida planteringar per den 31 mars 2023 gav några överraskningar men kan i slutändan ge efter för vädret som den primära slutliga planteringsfaktorn i vår.
USDA sa att de amerikanska lantbrukarna har för avsikt att avsätta 91 996 miljoner hektar till majs 2023, en ökning med 4 procent från förra året. Rapporten visar på att de amerikanska jordbrukarna har för avsikt att avsätta 87 505 miljoner hektar till sojabönor, en ökning med 0,1 procent.
Slutligen har de bestämt sig för att plantera vete på 49 855 miljoner hektar vilket motsvarar en ökning med 9 procent. I denna siffra inkluderas emellertid durumvete vilket driver upp siffran kraftigt. Inkluderas höstvete är det en ännu större ökning, hela 13 procent. Endast 10 570 miljoner hektar kommer emellertid att planteras med vårvete under 2023.
USDAs produktionsprognoser för majs, allt vete, höstvete och durum ligger alla över genomsnittet för marknadens förväntningar före rapporten medan sojabönor och vårvetet exklusive durumvete låg under genomsnittet. Den allmänna ”känslan” i rapporten från analytiker var att de flesta prognoser hade en hausseartad ton för majs, sojabönor och vete.
OPEC, Organisationen för oljeexporterande länder, tillkännagav under helgen den 1-2 april en överraskande nedskärning av råoljeproduktionen, vilket skickade råoljepriserna högre och gav ett hausseartat stöd till priserna på sojabönor (biodiesel) och majs (etanol).
Brasilien kommer att få en prognostiserad rekordstor sojabönsskörd, vilket kommer att hålla exportmarknaderna försörjda i närtid, men den lilla ökningen i USAs planterade sojabönsarealer indikerar snävare tillgångar under regleringsåret 2023-2024 när världen, framförallt Kina, vänder sig till USA för leveranser mellan Brasiliens skördar.
Den största överraskningen i rapporten var kanske den planterade arealen för annat vårvete än durum, beräknad till 10,57 miljoner hektar, en minskning med 265 000 hektar, eller 2,4 procent, från 2022 och den lägsta siffran sedan 1972 om det realiseras. Förväntat planterat område i de tre vårvetestaterna North Dakota, Montana och Minnesota minskade med sammanlagt 270 000 hektar, delvis uppvägt av en ökning med 40 000 hektar i Idaho.
Det bör noteras att det slutplanterade området kan förändras under de kommande veckorna. Prognoserna i rapporten om framtida planteringar är baserade på sannolikhetsundersökningar av cirka 73 000 gårdsoperatörer under de första två veckorna av mars innan några frön är i jorden i de flesta större växande stater.
Eftersom gödsel, rotation och andra agronomiska faktorer tillsammans med prissättningsidéer för det mesta bestäms av den tidpunkt då undersökningarna genomförs, blir vädret den primära kraften som kan förändra den slutliga planteringsytan.
Väderförseningar är vanligtvis mest betydande för majs, som har den längsta växtsäsongen. Bönder i övre Mellanvästern och norra delarna av majsbältet har att göra med kalla, våta förhållanden. Många jordbrukare i söder, där plantering har pågått en tid, har också våta förhållanden.
Rapporten reviderade också arean som planterats till höstvete, vilket ursprungligen uppskattades i USDAs Winter Wheat and Canola Seedings report den 12 januari. Höstvete som planterats för skörd 2023 uppskattades till 37 505 miljoner hektar, en ökning med 13 procent från 2022, en ökning med 2 procent från januariuppskattningen och den högsta siffran sedan 2015, ”eftersom odlare vill dra nytta av starka priser”, sa USDA.
Hjärtat av den hårt röda vinterveteodlingsregionen, inklusive Kansas och de omgivande staterna eller områdena i Nebraska, östra Colorado och Oklahoma och Texas panhandles befinner sig i ett hårt grepp av torka. I sin bedömning av US Drought Monitor den 28 mars 2023 sa USDA att produktionen av höstvete i torkaområden var 100 procent i Nebraska, 91 procent i Kansas, 88 procent i Colorado och 73 procent i Texas (Oklahoma ingår inte i US Drought Monitor), med 47 procent av Kansas veteareal i exceptionell torka, den allvarligaste klassificeringen.
Trots högre planteringsareal för hårt rött vintervete kan skördarealen minska avsevärt eftersom jordbrukare ”överger” areal och tar ut försäkringsbetalningar på grund av dåliga skördeutsikter.
Nyheter
Mjölkpriset har gått upp 80 procent på fem år – nu mår bönderna bra

Mjölkpriset i Sverige är på en historiskt hög nivå, det har gått upp omkring 80 procent på fem år. Nu känner mjölkbönderna att priset är på en nivå som fungerar för dem. Här blir Thomas Åkerlund på Brorsans Lantbruk intervjuad om utvecklingen och sin verksamhet.
Nyheter
Den viktiga råvaruvalutan USD faller kraftigt

En stor del av all råvaruhandel och -affärer prissätts i amerikanska dollar. Därför ser man exempelvis ofta att när dollarkursen går ner så går guldpriset upp, den ena förändringen tar ut den andra.
Valutor är något knepigt eftersom alla priser är relativa. För att få en bättre uppfattning om hur USD utvecklas så brukar man använda ett index som mäter USD mot ett flertal andra valutor. Ett av de vanligaste indexen är DXY.
Nedan är en graf över utvecklingen på DXY under handelstimmarna i april. Trumps agerande har fått dollarn att falla kraftigt, där framför allt tre händelser har lett till branta fall.

En svagare dollar gör att råvaror vid samma pris i dollar blir billigare för alla kunder utanför USA. För länder som importerar mycket råvaror är en svagare USD oftast positivt, som exempelvis Indien. För länder som exporterar mycket råvaror är en svagare USD oftast dåligt, som exempelvis Brasilien och Ryssland.
Det finns en stor allmän efterfrågan på guld just nu, men det får även understöd av en svagare USD. För oljeproducenter är utvecklingen desto tråkigare. Samtidigt som USD går ner så går också priset på olja i USD ner. De drabbas av en dubbel negativ effekt.
Trump har hela tiden pratat om att han vill få ner priset på USD då han anser att det är konstgjort högt, så ur det perspektivet är utvecklingen en stor framgång. Sedan var nog inte tanken att det skulle gå ner på detta sätt utan att det skulle ske genom att andra länder tvingades att skriva på avtal om att höja priset på sina valutor.
Nyheter
Ingenting stoppar guldets uppgång, nu 3400 USD per uns

Den allt större geopolitiska oron och Trumps ekonomiska kaos har gett bränsle till guldpriset. Tidigare idag tangerade spotpriset på guld 3400 USD och terminspriset var uppe på 3402 USD. Just nu finns det ingenting som stoppar guldpriset, det tillkommer hela tiden fler köpare. Vi ser dock inte bara en kraftigt uppgång det senaste året, priset har stigit kraftigt under en period på 20 år. Det är egentligen inte så konstigt, för 20 år sedan var världen väldigt mycket fattigare än idag, flera miljarder människor har fått det avsevärt bättre, och om de ekonomierna lägger en liten andel av sin ökade rikedom på guld så slår det igenom.


-
Nyheter4 veckor sedan
Tysklands SEFE skriver avtal om att köpa 1,5 miljarder ton LNG per år från Delfin i USA
-
Nyheter3 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Analys4 veckor sedan
Brent Edges Lower After Resisting Equity Slump – Sanctions, Saudi Pricing in Focus
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer
-
Nyheter3 veckor sedan
Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo
-
Analys3 veckor sedan
Tariffs deepen economic concerns – significantly weighing on crude oil prices
-
Nyheter2 veckor sedan
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden
-
Analys4 veckor sedan
Crude inventories fall, but less than API signal