Nyheter
Den lägsta nivån av amerikanska vårveteplanteringar på femtio år

Det amerikanska jordbruksdepartementets rapport om framtida planteringar per den 31 mars 2023 gav några överraskningar men kan i slutändan ge efter för vädret som den primära slutliga planteringsfaktorn i vår.
USDA sa att de amerikanska lantbrukarna har för avsikt att avsätta 91 996 miljoner hektar till majs 2023, en ökning med 4 procent från förra året. Rapporten visar på att de amerikanska jordbrukarna har för avsikt att avsätta 87 505 miljoner hektar till sojabönor, en ökning med 0,1 procent.
Slutligen har de bestämt sig för att plantera vete på 49 855 miljoner hektar vilket motsvarar en ökning med 9 procent. I denna siffra inkluderas emellertid durumvete vilket driver upp siffran kraftigt. Inkluderas höstvete är det en ännu större ökning, hela 13 procent. Endast 10 570 miljoner hektar kommer emellertid att planteras med vårvete under 2023.
USDAs produktionsprognoser för majs, allt vete, höstvete och durum ligger alla över genomsnittet för marknadens förväntningar före rapporten medan sojabönor och vårvetet exklusive durumvete låg under genomsnittet. Den allmänna ”känslan” i rapporten från analytiker var att de flesta prognoser hade en hausseartad ton för majs, sojabönor och vete.
OPEC, Organisationen för oljeexporterande länder, tillkännagav under helgen den 1-2 april en överraskande nedskärning av råoljeproduktionen, vilket skickade råoljepriserna högre och gav ett hausseartat stöd till priserna på sojabönor (biodiesel) och majs (etanol).
Brasilien kommer att få en prognostiserad rekordstor sojabönsskörd, vilket kommer att hålla exportmarknaderna försörjda i närtid, men den lilla ökningen i USAs planterade sojabönsarealer indikerar snävare tillgångar under regleringsåret 2023-2024 när världen, framförallt Kina, vänder sig till USA för leveranser mellan Brasiliens skördar.
Den största överraskningen i rapporten var kanske den planterade arealen för annat vårvete än durum, beräknad till 10,57 miljoner hektar, en minskning med 265 000 hektar, eller 2,4 procent, från 2022 och den lägsta siffran sedan 1972 om det realiseras. Förväntat planterat område i de tre vårvetestaterna North Dakota, Montana och Minnesota minskade med sammanlagt 270 000 hektar, delvis uppvägt av en ökning med 40 000 hektar i Idaho.
Det bör noteras att det slutplanterade området kan förändras under de kommande veckorna. Prognoserna i rapporten om framtida planteringar är baserade på sannolikhetsundersökningar av cirka 73 000 gårdsoperatörer under de första två veckorna av mars innan några frön är i jorden i de flesta större växande stater.
Eftersom gödsel, rotation och andra agronomiska faktorer tillsammans med prissättningsidéer för det mesta bestäms av den tidpunkt då undersökningarna genomförs, blir vädret den primära kraften som kan förändra den slutliga planteringsytan.
Väderförseningar är vanligtvis mest betydande för majs, som har den längsta växtsäsongen. Bönder i övre Mellanvästern och norra delarna av majsbältet har att göra med kalla, våta förhållanden. Många jordbrukare i söder, där plantering har pågått en tid, har också våta förhållanden.
Rapporten reviderade också arean som planterats till höstvete, vilket ursprungligen uppskattades i USDAs Winter Wheat and Canola Seedings report den 12 januari. Höstvete som planterats för skörd 2023 uppskattades till 37 505 miljoner hektar, en ökning med 13 procent från 2022, en ökning med 2 procent från januariuppskattningen och den högsta siffran sedan 2015, ”eftersom odlare vill dra nytta av starka priser”, sa USDA.
Hjärtat av den hårt röda vinterveteodlingsregionen, inklusive Kansas och de omgivande staterna eller områdena i Nebraska, östra Colorado och Oklahoma och Texas panhandles befinner sig i ett hårt grepp av torka. I sin bedömning av US Drought Monitor den 28 mars 2023 sa USDA att produktionen av höstvete i torkaområden var 100 procent i Nebraska, 91 procent i Kansas, 88 procent i Colorado och 73 procent i Texas (Oklahoma ingår inte i US Drought Monitor), med 47 procent av Kansas veteareal i exceptionell torka, den allvarligaste klassificeringen.
Trots högre planteringsareal för hårt rött vintervete kan skördarealen minska avsevärt eftersom jordbrukare ”överger” areal och tar ut försäkringsbetalningar på grund av dåliga skördeutsikter.
Nyheter
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.
Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.
Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.
Nyheter
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.
”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.
Bygger vidare på East Frigg
Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.
Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.
Tekniska rekord
Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.
Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.
Partnerskap i projektet
Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.
Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.
Nyheter
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.
Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.
– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Torr sommar gynnar vattenkraften
Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.
Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2. Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.
– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.
Låg vindkraftsproduktion gav andrum
Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.
– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare höst än väntat
När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.
– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.
-
Nyheter4 veckor sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter3 veckor sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Stargate Norway, AI-datacenter på upp till 520 MW etableras i Narvik
-
Nyheter4 veckor sedan
Mängden M1-pengar ökar kraftigt
-
Nyheter3 veckor sedan
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan
-
Nyheter2 veckor sedan
Omgående mångmiljardfiasko för Equinors satsning på Ørsted och vindkraft
-
Nyheter2 veckor sedan
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen
-
Nyheter3 veckor sedan
Alkane Resources och Mandalay Resources har gått samman, aktör inom guld och antimon