Följ oss

Nyheter

De globala sockerpriserna kan stiga när den indiska produktionen sjunker

Publicerat

den

Sockerrör

Sockerpriserna över hela världen kan skjuta i höjden ytterligare på grund av en nedgång i produktionen i Indien, världens största sockerproducent – och exportrestriktioner som införts av den indiska regeringen.

De globala sockerpriserna har redan stigit till nära sin högsta nivå på mer än ett decennium. Ett pound råsocker handlas för närvarande till nästan 26 amerikanska cent. Det är en kraftig uppgång från de cirka 17 amerikanska cent per pound som denna råvara handlades till i maj 2013.

Den indiska regeringen har begränsat exporten för den pågående sockerproduktionscykeln, som sträcker sig från oktober till september varje år, till 6,1 miljoner ton. Om något nytt tillstånd för export beviljas kommer det att ske i december 2023 efter att ha räknat in primärproduktionsuppskattningar för den nya säsongen från oktober 2023 till september 2024.

Kommer när produktionen minskar i Kina och Thailand 

Enligt All India Sugar Trade Associations har 5,7 miljoner ton av den tillåtna kvoten redan exporterats, och resten förväntas vara utsänd senast den 25 maj. Den förväntade exportbegränsningen när taket har nåtts innebär att ytterligare indiska försändelser kommer att skickas ut först 2024. Denna frånvaro av en nyckelleverantör på den globala marknaden kommer då vid en tidpunkt då produktionen också har minskat i länder som Kina och Thailand.

Indien exporterade rekordhöga 11,2 miljoner ton socker under säsongen 2021-2022, med sändningar som skickades till länder som Indonesien, Malaysia, Bangladesh, Sudan, Somalia och Förenade Arabemiraten. Indien förväntades producera omkring 38,5 miljoner ton 2022-2023, men denna uppskattning sänktes till 36,8 miljoner ton av Indian Sugar Mills Association (ISMA) den 26 april 2023.

Dessa siffror inkluderar socker som används för etanolproduktion, vilket indikerar att den faktiska produktionsuppskattningen av sötningsmedlet bara är 32,8 miljoner ton. Detta skall ställas mot en årlig inhemsk konsumtion på cirka 27,5 miljoner ton. Minskningen av produktionen är till stor del ett resultat av väderrelaterade störningar i Maharashtra, en viktig stat som odlar sockerrör. Preliminära siffror visar att produktionen där har minskat med omkring 15 procent i den nuvarande produktionscykeln.

Begränsat utbud tvingar sockerbruken att stänga

Den 15 april uppgick Indiens sockerproduktion till 31,1 miljoner ton för innevarande säsong som började i oktober 2022, en nedgång på 5,4 procent jämfört med året innan. Många sockerbruk har stängt tidigt på grund av begränsad tillgång till sockerrör.

Sockerrör som odlas i Indien har en odlingscykel på 12 till 18 månader. Sockerrören planteras mestadels mellan januari och mars och skördas från december till mars året därpå.

Skörden kräver jämnt fördelat och lägligt monsunregn under juni och juli, följt av en torr period för mognad. Detta traditionella vädermönster har blivit oberäkneligt på grund av klimatförändringarna.

Nedgången i sockerproduktionen i Indien har ökat oron för stigande priser under sommarmånaderna som sträcker sig ungefär från april till juni, då efterfrågan toppar på grund av den ökade konsumtionen av kalla drycker och glass.

Det har förekommit spekulationer om att den indiska regeringen till och med skulle kunna begränsa exporten under den tilldelade kvoten på 6,1 miljoner ton. Tidningen Mint rapporterade den 8 maj om en ny plan för att stoppa transporter på cirka 85 000 ton som ännu inte lämnat de indiska kusterna.

Tillgångskrisen i Indien kommer när de globala sockerpriserna är på uppgång. De nådde sin högsta nivå sedan 2011 i slutet av april, då råsockret handlades till 27 amerikanska cent per pound. De har sedan dess mattats marginellt, men inflationstrycket är fortfarande aktivt.

I maj steg FAOs sockerprisindex med 17,6 procent från mars, den högsta nivån sedan oktober 2011, på grund av minskade produktionsförväntningar och resultat i Indien, Kina, Thailand och EU orsakade av torra väderförhållanden.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

En långsam start på sockerrörsskörd i Brasilien, tillsammans med högre internationella råoljepriser, vilket kan öka efterfrågan på sockerrörsbaserad etanol, flaggades också som en av faktorerna.

Meir Commodities, ett sockerhandelsföretag i Mumbai, förväntar sig ett globalt underskott på cirka tre miljoner ton för säsongen 2023-2024 med tanke på bristen från leverantörer som Indien och Thailand.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära