Nyheter
David Hargreaves on Exchange Traded Metals, week 48 2013
By and large, large and by, both warehouse stocks and prices dipped down this week; not a lot, but down. Tin, ever one to watch, was off a sharp 5% on stock levels. It remains a close one on the screen, for reasons explained below.
We note also US copper production up, Rio playing games on its base metals across the board and Abu Dhabi sniffing at Guinea’s bauxite.
Tin, as ever, continues to intrigue. After years at c. $5000/t it spiked in the 1976-81 period as its cartel-like operator, the International Tin Council, unwound. It then shot to almost $35,000/t in 2010-11 before subsiding to its current, but not-too-shabby ±$22,000/tn. Its control has changed hands several times both in respect of mined supply and end uses. Presently China does over 40% of mined supply, but uses all of that plus 10% more domestically. Indonesia is the frame; it mines c.30% but exports c. 40% of world demand. It is presently calling the shots. End uses, too, have changed over time and electrical and electronics (little soldered contract points) have overtaken tinplate as the major end use. The list of quoted companies is scarce and they are mostly quoted on unpronounceable stock exchanges.
The hunt is on for non-Indonesian or non-Chinese tin deposits as long as the fever spreads. Here is a brief update:
Indonesia wants higher tin prices, beneficiation at source and the price and supply to be controlled locally. It wants to take on the LME’s monopoly which has been there since Captain Cook was in short trousers.
Total output of the metal worldwide is not large, about 325,000tpa. Some comes from suspect origins, like the DRC and Rwanda. An initiative promoted via the US Frank-Dodd Act and its cohorts, seeks to put a stamp of approval – or otherwise – on supplies, so this is adding to the fun. We read (via the USA, so it must be right), that certified parcels of ore achieve twice the price of dodgy ones. We will continue to report but meanwhile do not be surprised if you wake up and find the price has bounded. Quoted companies include PT Timah, Malaysia Smelting Corporation, Minswur (Peru) and EM Vinto (Bolivia).
Copper still remains on most wish lists and a couple of snippets are worth the pen.
When Glencore was treading the tortuous path to its merger with Xstrata, the Chinese weighed in with concerns of monopolies so insisted that for Beijing’s rubber stamp, Glencore had to divest itself of the giant, prospective Las Bambas Copper Mine in Chile. Glencore duly obliged by putting it on the auction block and professional cynics such as ourselves asked, “So, which Chinese company is going to pick it up cheap?” Front runner was Chinalco, but has surprisingly dropped out. Still in there is China Minmetals, however. The $6 bn project could be doing over 300,000tpa copper plus gold, once developed.
OZ Minerals (OZL.AX A$3.07; Hi-Lo A$7.73-3.03) says its Carrapateena project in Australia now has a resource estimate of 760-800Mt of copper at 0.8oz/t plus 8.4Moz contained gold. That smacks of a 250,000tpa metal producer.
WIM says: All this confirms our view that there are no shortages, just a choice of where to mine them. Will governments listen?
[hr]
About David Hargreaves
David Hargreaves is a mining engineer with over forty years of senior experience in the industry. After qualifying in coal mining he worked in the iron ore mines of Quebec and Northwest Ontario before diversifying into other bulk minerals including bauxite. He was Head of Research for stockbrokers James Capel in London from 1974 to 1977 and voted Mining Analyst of the year on three successive occasions.
Since forming his own metals broking and research company in 1977, he has successfully promoted and been a director of several public companies. He currently writes “The Week in Mining”, an incisive review of world mining events, for stockbrokers WH Ireland. David’s research pays particular attention to steel via the iron ore and coal supply industries. He is a Chartered Mining Engineer, Fellow of the Geological Society and the Institute of Mining, Minerals and Materials, and a Member of the Royal Institution. His textbook, “The World Index of Resources and Population” accurately predicted the exponential rise in demand for steel industry products.
Nyheter
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
Under 2024 har guldpriset nått rekordnivåer, delvis på grund av ökad efterfrågan från både centralbanker och konsumenter, särskilt i Kina. Kinas centralbank har köpt stora mängder guld för att diversifiera sina reserver från amerikanska dollar, mot bakgrund av ökade spänningar med USA och oro för potentiella sanktioner. Samtidigt har kinesiska konsumenter, pressade av en svag ekonomi och en krisdrabbad fastighetsmarknad, sökt guld som en trygg investering och symbol för rikedom.
Denna efterfrågan har drivit upp priserna, vilket i sin tur har lett till en mättnad på marknaden för guldsmycken i Kina, där försäljningen minskade kraftigt under hösten 2024. Även om guldpriset förblir nära rekordnivåer, har detta lett till att investerare i allt högre grad köper fysiska guldtackor och mynt, trots kostnader för förvaring.
Framtiden för guldpriserna påverkas av globala osäkerheter, inklusive potentiella amerikanska tullar mot Kina under Trumps nya administration och fortsatta geopolitiska spänningar. Guld förblir en attraktiv tillgång i tider av ekonomisk instabilitet och oro.
Nyheter
Ingen vill bygga vindkraft till havs i Danmark
Idag gick tidsfristen för att lägga bud på rättigheterna att bygga vindkraft till havs i Danmark ut. Det handlade om de första 3 GW av totalt 6 GW i Nordsjön, där vinnarna har rätt att bygga upp till totalt 10 GW. Den danska energimyndigheten fick inte ett enda bud för något av de tre delområdena (North Sea I A1, A2 and A3). Danmark har idag 2,7 GW havsvindkraft.
Ministern för energi nu bett Energimyndigheten att inleda en dialog med marknaden för att identifiera varför inga bud har lämnats in.
Danska elkonsumenter har tidigare betalat för den instabilitet som de danska elbolagen orsakar med sin vindkraft. Tidigare i år infördes att elbolagen själva måste betala för kostnaderna de orsakar.
Nyheter
Supercykel för skog och skogsägare
Den svenska marknaden för skogsråvara är i en supercykel. Det innebär goda utsikter för skogsägare, enligt Handelsbankens nya Skogsrapport.
”Råvaror generellt och skogsråvaror i synnerhet är väl positionerade för en fortsatt återhämtning under 2025”, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker för skog och råvaror Handelsbanken.
Den svenska marknaden för skogsråvara är gynnsam för skogsägare. Handelsbankens experter bedömer att råvaror generellt är tillbaka efter de senaste årens berg-och dalbana.
”Råvaror är väl positionerade för en någorlunda normal konjunkturell återhämtning i slutet av första halvåret 2025”, säger Christian Kopfer.
Stora prisskillnader på skogsmark
Efter en prisnedgång på skogsmark, framför allt i norra Sverige, är prisskillnaderna stora inom landet. Enligt fastighetskonsultföretaget Svefas statistik rapporterades begränsade nedgångar inom flera län, och faktiska prisuppgångar i Östergötland, Kalmar, Södermanland och Stockholm.
”Vi bedömer att skogsmarkspriserna kommer att stiga generellt nästa år, eftersom vi nu befinner oss i ett lägre ränteläge samtidigt som efterfrågan överstiger utbudet på skogsråvara under en lång tid framöver”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog i Handelsbanken.
Allt som allt räknar Handelsbankens experter med att svensk skogsmark som helhet kommer stiga i värde igen under 2025.
Nya intäktsmöjligheter för skogsägare
Exakt hur nya policyinitiativ i EU och på global nivå kommer påverka hur skogen brukas i framtiden är fortfarande osäkert, där nationella beslut kring implementering har stor inverkan på effekter. Sammantaget görs ändå bedömningen att det blir svårt att öka avverkningsnivåer framöver om Sverige ska leverera på sina miljö- och klimatåtaganden. Hur regelverken kommer att påverka skogsägare beror bland annat på eventuell ersättning för koldioxidinlagring eller skydd av mark. Ett ökat fokus på skogens klimat-och miljörelaterade fördelar kan skapa nya möjliga intäkter, utöver inkomster från försäljning av virke.
I Sverige är marknader för kolkrediter och biokrediter i sin linda, även om det pågår arbete med att utveckla standarder för att främja marknadernas effektivitet och trovärdighet.
”Marknader för både kolkrediter och biokrediter ser ut att kunna växa framöver och skapa nya möjligheter för den som äger skog”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.
Efterfrågan på skogsindustriella produkter ökar 2025
En normal konjunkturell återhämtning väntas för skogsindustriella produkter, som till exempel pappersmassa. Andra varor, exempelvis sågade trävaror och förpackningsmaterial, har varit betydligt senare ut ur startblocken.
”Vi förväntar oss att den underliggande efterfrågan på till exempel sågade trävaror och förpackningsmaterial också kommer förbättras generellt under nästa år”, säger Christian Kopfer.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter3 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden
-
Nyheter4 veckor sedan
Tredje staden i Finland som satsar på kärnenergiproducerad fjärrvärme med världens enklaste reaktor
-
Analys4 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Mixed U.S. data skews bearish – prices respond accordingly
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Fundamentals back in focus, with OPEC+ strategy crucial for price direction
-
Nyheter3 veckor sedan
Silverpriset kan bara gå upp