Följ oss

Nyheter

David Hargreaves on Exchange Traded Metals, week 48 2013

Publicerat

den

Metals

MetalsBy and large, large and by, both warehouse stocks and prices dipped down this week; not a lot, but down. Tin, ever one to watch, was off a sharp 5% on stock levels. It remains a close one on the screen, for reasons explained below.

We note also US copper production up, Rio playing games on its base metals across the board and Abu Dhabi sniffing at Guinea’s bauxite.

Tin, as ever, continues to intrigue. After years at c. $5000/t it spiked in the 1976-81 period as its cartel-like operator, the International Tin Council, unwound. It then shot to almost $35,000/t in 2010-11 before subsiding to its current, but not-too-shabby ±$22,000/tn. Its control has changed hands several times both in respect of mined supply and end uses. Presently China does over 40% of mined supply, but uses all of that plus 10% more domestically. Indonesia is the frame; it mines c.30% but exports c. 40% of world demand. It is presently calling the shots. End uses, too, have changed over time and electrical and electronics (little soldered contract points) have overtaken tinplate as the major end use. The list of quoted companies is scarce and they are mostly quoted on unpronounceable stock exchanges.

The hunt is on for non-Indonesian or non-Chinese tin deposits as long as the fever spreads. Here is a brief update:

Indonesia wants higher tin prices, beneficiation at source and the price and supply to be controlled locally. It wants to take on the LME’s monopoly which has been there since Captain Cook was in short trousers.

Total output of the metal worldwide is not large, about 325,000tpa. Some comes from suspect origins, like the DRC and Rwanda. An initiative promoted via the US Frank-Dodd Act and its cohorts, seeks to put a stamp of approval – or otherwise – on supplies, so this is adding to the fun. We read (via the USA, so it must be right), that certified parcels of ore achieve twice the price of dodgy ones. We will continue to report but meanwhile do not be surprised if you wake up and find the price has bounded. Quoted companies include PT Timah, Malaysia Smelting Corporation, Minswur (Peru) and EM Vinto (Bolivia).

Copper still remains on most wish lists and a couple of snippets are worth the pen.

When Glencore was treading the tortuous path to its merger with Xstrata, the Chinese weighed in with concerns of monopolies so insisted that for Beijing’s rubber stamp, Glencore had to divest itself of the giant, prospective Las Bambas Copper Mine in Chile. Glencore duly obliged by putting it on the auction block and professional cynics such as ourselves asked, “So, which Chinese company is going to pick it up cheap?” Front runner was Chinalco, but has surprisingly dropped out. Still in there is China Minmetals, however. The $6 bn project could be doing over 300,000tpa copper plus gold, once developed.

OZ Minerals (OZL.AX A$3.07; Hi-Lo A$7.73-3.03) says its Carrapateena project in Australia now has a resource estimate of 760-800Mt of copper at 0.8oz/t plus 8.4Moz contained gold. That smacks of a 250,000tpa metal producer.

WIM says: All this confirms our view that there are no shortages, just a choice of where to mine them. Will governments listen?

[hr]

About David Hargreaves

David Hargreaves

David Hargreaves

David Hargreaves is a mining engineer with over forty years of senior experience in the industry. After qualifying in coal mining he worked in the iron ore mines of Quebec and Northwest Ontario before diversifying into other bulk minerals including bauxite. He was Head of Research for stockbrokers James Capel in London from 1974 to 1977 and voted Mining Analyst of the year on three successive occasions.

Since forming his own metals broking and research company in 1977, he has successfully promoted and been a director of several public companies. He currently writes “The Week in Mining”, an incisive review of world mining events, for stockbrokers WH Ireland. David’s research pays particular attention to steel via the iron ore and coal supply industries. He is a Chartered Mining Engineer, Fellow of the Geological Society and the Institute of Mining, Minerals and Materials, and a Member of the Royal Institution. His textbook, “The World Index of Resources and Population” accurately predicted the exponential rise in demand for steel industry products.

Nyheter

Lägre elpriser och många minustimmar fram till midsommar

Publicerat

den

Elledning

Elpriserna faller fram till midsommar till följd av ett ovanligt stort överskott i vattenmagasinen. Snittpriset väntas landa på 20 öre per kWh, vilket är 40 procent lägre än samma period i fjol. Samtidigt kan antalet timmar med negativa elpriser bli fler än någonsin. Det visar Bixias elprisprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att det varit överskott i vattenmagasinen i norra Norge och Sverige de senaste åtta månaderna har pressat elpriserna. Denna trend ser ut att fortsätta fram till midsommar. I maj väntas elpriset bli 22 öre och i juni 18 öre per kWh. Motsvarande priser för samma period i fjol var 32 respektive 34 öre per kWH.

– Priserna fram till midsommar ser ut att bli mycket låga. När det är så extremt mycket vatten i magasinen kan inte vattenproducenterna hålla tillbaka utan måste släppa ut vatten i systemet och producera el. När utbudet stiger mer än vad efterfrågan faller så sjunker helt enkelt priset, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I slutet av april uppgick vattenöverskottet till 12 Twh, vilket kan jämföras med ett underskott på 2 Twh vid samma tidpunkt för ett år sedan.

Att mer vindkraft tillkommit i elsystemet och stärkt produktionsvolymen har också bidragit till prisfallet.

Kraftig ökning av negativa elpriser i norr

I norra Sverige har antalet timmar med negativa elpriser ökat kraftigt. Negativa elpriser uppstår när det blir ett överflöd av el på marknaden. Det innebär att producenterna måste sälja sin produktion på marknaden till vilket pris som helst för att bli av med den.

Den allra största ökningen syns i Norra Mellansverige, som hittills i år haft 283 timmar med negativa elpriser, vilket kan jämföras med 86 timmar under hela 2024. Motsvarande siffra för Sveriges nordligaste elområde, SE1, är 163 timmar, jämfört med 87 timmar i fjol.    

– Kombinationen stor vattenkrafts- och vindkraftsproduktion i norr leder till överutbud, vilket gör att antalet timmar med negativa elpriser ökat kraftigt i norra delarna av Sverige, säger Johan Sigvardsson.  

I södra Sverige ligger antalet negativa timmar hittills på ungefär samma nivå som i fjol. Elområde SE3, som omfattar stora delar av mellersta Sverige, har haft 81 timmar med negativa elpriser, medan elområde SE4 längst i söder har haft 87 timmar. Motsvarande siffror för helåret 2024 är 86 respektive 92.

De negativa elpriserna i södra Sverige beror på kopplingen till kontinenten där den stora ökningen av solkraft ger negativa elpriser under dagtid.   

– Negativa elpriser kan vara positiva för konsumenter med timprisavtal som kan styra sin förbrukning. Men för producenterna blir det svårare att ta betalt för sin el, vilket minskar incitamenten att investera i förnybar produktion, säger Johan Sigvardsson.

Svensk solkraft ger mindre effekt på elpriset

Även i Norden har solkraftsutbyggnaden tagit fart de senaste åren. Men dess påverkan på elpriset är mindre än till exempel Tysklands solkraft. Effekten på de svenska elpriserna blir dock inte lika stor som i exempelvis Tyskland.

– Under perioder med full solstrålning i Norden kan produktionen från solkraft motsvara effekten från fem kärnkraftsreaktorer. Det påverkar inte snittpriset på el nämnvärt, men skapar utmaningar i nätet under vissa timmar och bidrar till prisvolatilitet, säger Johan Sigvardsson.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa

Nyheter

Samtal om läget för guld, kobolt och sällsynta jordartsmetaller

Publicerat

den

Samtal om råvaror

Guldpriset har fallit tillbaka något, även om marknaden fortfarande förväntar sig styrka i ädelmetallen. Grace Peters, investeringsstrateg på JP Morgan Private Bank, kommenterar det aktuella läget för guld.

Kongo har infört ett exportstopp av kobolt efter att priset rasat kraftigt. Samtidigt har Kina infört exportrestriktioner av sällsynta jordartsmetaller av geopolitiska orsaker. Detta kommenteras av Clara My Lernborg, expertkommentator på EFN med bas i Johannesburg.

Fortsätt läsa

Nyheter

Agnico Eagle siktar på toppen – två av världens största guldgruvor i sikte

Publicerat

den

Agnico Eagle Mines lastbilar vid gruvan

Guldglansen mattas inte för Agnico Eagle Mines, bolaget levererar ett starkt resultat – och VD Ammar Al-Joundi har ännu större planer på horisonten. Det blir tydligt i en intervju med BNN Bloomberg.

Med en kvartalsvinst på 1,6 miljarder dollar och en produktion som närmar sig 3,5 miljoner uns guld per år, visar Agnico Eagle att de menar allvar. Men det är framtidsvisionen som verkligen sticker ut.

“Vi har siktet inställt på att göra både Detour Lake och Canadian Malartic till gruvor som producerar en miljon uns årligen,” säger Al-Joundi. “Om vi lyckas, kommer vi äga två av endast sex sådana gruvor i hela världen – och två av endast tre i västvärlden.”

Stora planer, stark balansräkning

Agnico Eagles expansion sker inte på bekostnad av försiktighet. Bolaget håller produktionsnivåerna stabila runt 3,4 miljoner uns de kommande tre åren, samtidigt som de investerar strategiskt i framtida tillväxt. Stora projekt förväntas slå igenom från 2030 och framåt – utan att behöva späda ut aktieägarvärdet.

“Vi planerar inte att emittera nya aktier för den tillväxten,” betonar Al-Joundi. “Målet är tillväxt per aktie – inte bara totalvolym.”

Trots det blygsamma produktionslyftet kortsiktigt, sticker Agnico Eagles lönsamhet ut. Med en all-in-sustaining cost runt 1250 dollar per uns och ett guldpris som stigit med över 1000 dollar det senaste året, kan bolaget behålla nästan hela prisökningen som marginal.

“När priset går upp tusen dollar och våra kostnader bara ökar med två, då får aktieägarna 998 dollar extra. Det är vårt jobb – att ge hävstång på guldpriset,” säger han.

Återköp och utdelning – aktieägarna i fokus

Agnico Eagle har redan återköpt aktier för cirka 120 miljoner dollar och planerar att öka takten. Totalt har 42 % av bolagets fria kassaflöde gått tillbaka till aktieägarna via återköp och utdelningar.

“Vi genererar mer och mer kassaflöde vid dessa guldpriser, så vi kommer kunna göra ännu mer för våra ägare,” säger Al-Joundi.

Hänsyn till miljö och kultur i norr

Men Agnico Eagle är inte bara fokuserade på vinster. I Nunavut, där bolaget driver stora gruvor som Meadowbank, tar man hänsyn till den känsliga miljön och de lokala inuiternas livsstil.

“Vi pausar driften när karibuerna närmar sig. Det är deras land, deras kultur, deras historia. Vi lyssnar på de lokala samhällena och följer deras regler,” förklarar VD:n.

Mot framtiden – med respekt, ansvar och ambition

Agnico Eagle Mines står med andra ord vid en gyllene korsväg – stabil nutid, expansiv framtid, och ett tydligt ansvar mot både aktieägare och lokalsamhällen.

Med en marknadsvärdering som närmar sig branschjättar som Newmont, har bolaget tagit sig upp bland världens mest värdefulla guldbolag – inte genom volymjakt, utan genom noggrann kapitalhantering och en strategisk syn på tillväxt.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Guldglansen har kanske mattats något de senaste dagarna på marknaden, men för Agnico Eagle lyser den starkare än någonsin.

Graf över Angico Eagle Mines aktiekurs
Graf över Agnico Eagle Mines aktiekurs.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära