Nyheter
40 år sedan Bretton Woods föll
I dag är det 40 år sedan den amerikanske presidenten, Richard M. Nixon, stängde det så kallade ”gyllene fönstret”. USA satt inklämt mellan Vietnamkriget och det egna, inhemska kriget mot fattigdomen. Som en följd av detta hade USA lånat pengar långt över taknocken vilket resten av världen började förstå och dessa länder började inse att dollarn inte var lika stabil som guldet, minst av allt till en kurs om 35 USD per troy ounce. Om detta var fallet redan för 40 år sedan, gissa varför dollarn och det internationella monetära systemet ser så instabilt ut i dag.
Viktigast av allt, vart är dollarn, det internationella monetära systemet och därmed värdet på ditt sparande och dina investeringar på väg i dag?
I juli 1944, när de allierade med säkerhet stod inför möjligheten att vinna det andra världskriget, hölls en konferens på Mount Washington Hotel i Bretton Woods, Vermont i syfte att upprätta ett internationellt monetärt avtal. Själva avtalet undertecknades i något som kallas ”Guldrummet” vilket vi kan se på bilderna nedan.
På den tiden, precis som nu, ansågs det att den amerikanska inblandningen i kriget var den mest bidragande orsaken till att de allierade stod inför en seger. Vid den tidpunkten ansågs USA också vara världens mest välmående land på grund av sin stora, men framförallt effektiva industriella bas. Landet hade samlat stora mängder guld, den största mängd som någonsin funnits i världen och som användes för att backa upp den amerikanska dollarn till en kurs om 35 amerikanska dollar per troy ounce. Dessa faktorer bidrog till att ett antal papperslappar, prydda med döda presidenter ansågs vara likvärdiga med guld. Självklart var den bidragande orsaken till att USA ville ta sitt ansvar och utforma det nya monetära systemet att ingen annan utmanade dem.
När sedan 1950-talet övergick i 1960-talet började USA ta en allt mer ledande roll också i den globala politiken, något som landet finansierade med sina dollar. När sedan 1960-talet övergick till 1970-talet började fler och fler länder anse att guld var ett fynd till 35 USD per troy ounce. I takt med att värdet på den amerikanska dollarn försvagades mer och mer började den franska presidenten, Charles de Gaulle att växla in mer och mer dollar mot guld. De amerikanska lagren av guld som hade legat på ofantliga 24.000 ton sjönk i en rasande hastighet ned mot 8.000 ton. Något behövde göras.
De två alternativen som USA stod inför var att spendera mindre och producera mer, och att minska den mängd politiska äventyr som USA kunde delta i för att på detta sätt öka värdet på den amerikanska dollarn igen. Det andra alternativet var att sluta lösa in dollar mot guld och därmed bryta det så kallade ”Bretton Woods-avtalet”. Det andra alternativet var ett mycket djärvt grepp, men eftersom det fortfarande inte fanns någon som kunde utmana USA i fråga om kraft, makt och rikedom så var det ingen som kunde protestera mot detta översitteri. Efter att ha diskuterat situationen med sin politiska rådgivare, Paul Volcker, som fortfarande råder amerikanska presidenter, nu senast Obama, valde Nixon att stänga det så kallade guldfönstret. När Nixon finansminister, John Connally, som en följd av detta ställdes mot väggen av en diplomat svarade han ”Det är vår dollar, men det är ditt problem”. Arrogans började ersätta oansvarighet.
I dag, 40 år senare har ”vårt problem” bara förvärrats och USA har blivit både mindre ansvarigt och mer arrogant. Guld har åter börjat betraktas som en valuta och har erkänts som den ultimata värdebevararen som har gått från 35,00 USD per troy ounce till som högst över 1.800 USD per troy ounce. Även den schweiziska centralbanken erkände nyligen att landet var tvunget att devalvera sin franc för att landets industrier skall fortsätta kunna vara konkurrenskraftiga på världsmarknaden.
För de av er som minns detta så kunde ett genomsnittligt hem fås för 100.000 SEK, motsvarande 20.000 USD 1971. Det priset har stigit med minst det tiodubbla, men antagligen mer än så, och detta även efter det att vi tagit hänsyn till de tre senaste årens priskollaps på fastighetsmarknaden. Det finns nu, baserat på uppgifter från den amerikanska centralbankens egen hemsida, mer än 17 gånger så många amerikanska dollar i omlopp som det gjorde 1971. I den summan ingår inte de digitala dollar som cirkulerar världen över. Adderar vi dessa så är beloppet mellan tio och hundra gånger så stort. Samma sak har hänt i alla länder världen över inklusive i Sverige.
Så, vad innebär detta för dig? Kan du förvänta dig att priserna på den mat du köper, din bensin och ditt boende faller den närmaste tiden? Om du har ett arbete, kan du förvänta dig att din lön stiger i takt med att dina utgifter gör det? Har tidningarnas rubriker gett dig en tankeställare om att vi ser en utveckling som i grunden håller på att förändra hela denna situation?
Så länge som våra ledare ledare försöker med att lösa den finansiella krisen, som nu omvandlats till en valutakris, genom att låna och trycka mer pengar, så undrar jag i vilken riktning trenden på värdet av din pappersvaluta och dina digitala pengar, värdepapper och obligationer kommer att fortsätta att ta. Vid det här laget har du kanske förstått att det både är ansvarsfullt och klokt att ha en del guld i bakfickan.
Kurt Larsson, som är född i USA, kommer att fortsätta skriva ned sina tankar och publicera dem på Råvarumarknaden.se med viss regelbundenhet. Kurt har en lång erfarenhet av både finansmarknaderna, främst från bankdatabranschen och från ädelmetallbranschen, och har senast arbetat som marknads- och försäljningschef för Tavex AB, ett av Skandinaviens största guldhandelsföretag.
Nyheter
Det kan bli brist på sand, grus och sten i Sverige och grannländerna

En ny nordisk rapport från NCC visar att Sverige och dess grannländer står inför en brist på ballastmaterial som sand, grus och sten. Materialbristen riskerar att bli en flaskhals för den gröna omställningen och annan viktig framtida samhällsutveckling skriver NCC.
Rapporten, som omfattar hela Norden, visar att länderna tillsammans kan komma att behöva nära tre miljarder ton mer ballast till år 2045 för att möta behoven i enlighet med respektive lands klimat- och utvecklingsmål. Det finns tillräckliga naturresurser, men utvinningen begränsas av ineffektiva tillståndsprocesser, bristande regional planering och låg återvinning.
Efterfrågan på ballast i Sverige förväntas öka med upp till 900 miljoner ton, eller 60 miljoner ton per år fram till år 2045, en mängd som motsvarar att täcka en yta motsvarande Stockholms kommun med ett två meter tjockt grus- och stenlager. Samtidigt har antalet aktiva stenbrott i landet minskat med 39 procent på ett drygt decennium. Denna utveckling kommer, om inga åtgärder vidtas, att leda till materialbrist, förseningar i byggprojekt och ökade klimatutsläpp från transporter.
Nyheter
Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans stå för 35 procent av Kinas energi 2035

Den 8 september presenterade Kinas statliga energijätte National Energy Group sin nya rapport China Energy Outlook 2025–2060 vid ett seminarium i Peking. Rapporten ger en omfattande prognos för landets energibehov.
Rapporten visar att Kinas energiförbrukning fortsatt väntas öka under de närmaste tio åren och nå omkring 7,1–7,2 miljarder ton kolenheter (TCE) runt 2035, en ökning på cirka 20 procent jämfört med i dag. Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans nå en andel på 35 procent år 2035 och vidare till 80 procent år 2060.
Kol, olja och gas i omvandling
Trots omställningen kommer kol att spela en fortsatt stor roll på kort sikt. Konsumtionen väntas stiga till massiva 4,95–5,1 miljarder ton under den kommande femårsperioden och ligga kvar på över 4,6 miljarder ton fram till 2035. Därefter väntas gradvis nedgång i takt med att äldre gruvor fasas ut.
Oljeanvändningen har redan nått sitt maximum på omkring 730–750 miljoner ton per år. Med ökande elbilsanvändning och mognad i petrokemisk industri spås förbrukningen sjunka till cirka 700 miljoner ton 2030. Naturgas pekas ut som en viktig övergångsenergi och väntas nå en topp på nära 600 miljarder kubikmeter runt 2035.
Kraftig ökning av elbehovet
Rapporten framhåller att Kinas elförbrukning kommer att fortsätta växa stabilt. Den årliga tillväxten under 2026-2030 förväntas ligga på 4,5 procent och därefter omkring 2,9 procent. Elanvändningen spås nå 13,3 biljoner kilowattimmar 2030, 15,3 biljoner 2035 och kulminera kring 18 biljoner mellan 2050 och 2060.
Ökad självförsörjning
Rapporten betonar även vikten av energisäkerhet och självförsörjning. Kinas nuvarande primärenergisjälvförsörjningsgrad ligger på runt 80 procent och väntas stiga till över 90 procent omkring 2045.
Nyheter
ABB och Blykalla samarbetar kring kärnkraftsteknik för sjöfartsindustrin

ABB har undertecknat ett samförståndsavtal (MoU) med det svenska kärnkraftsföretaget Blykalla för att stödja och påskynda användandet av små modulära blykylda reaktorer inom sjöfartsindustrin.
Detta avtal bygger vidare på villkoren i ett befintligt samförståndsavtal mellan Blykalla och ABB som undertecknades i oktober 2024, och som syftar till att utveckla blykyld SMR-teknik för att stödja Sveriges behov av ren energi. Avtalet utökar partnerskapet och ligger i linje med den växande trenden med kärnkraft som marin kraftkälla.
Blykallas svenska avancerade blyreaktor (SEALER) är en mycket kompakt, passivt säker reaktor med inbyggda säkerhetsstrukturer vilket innebär att de inte kräver några åtgärder från operatören. Det var en av tre reaktorer som identifierades i projektet Nuclear Propulsion for Merchant Ships I (NuProShip I), som syftar till att anpassa en generation IV-SMR till kraven hos kommersiella fartyg – särskilt större fartyg. ABB:s expertis inom systemintegration samt kraftdistributions-, styr- och automationsteknik, kommer att vara avgörande för att säkerställa en framgångsrik implementering av SMR som en lösning ombord.
“Vi är glada att utöka vårt partnerskap med ABB inom detta strategiskt viktiga område. Med vår kompakta reaktordesign ser vi en unik möjlighet att leda vägen inom maritim kärnkraftsdrift – en lösning som är unikt positionerad för att möta sektorns efterfrågan på ren energi”, säger Jacob Stedman, VD för Blykalla. “Att förverkliga denna vision kommer att kräva ett ekosystem av engagerade partners, och detta samarbete är en avgörande byggsten.”
“SMR:er har betydande potential att driva minskade koldioxidutsläpp, och vårt samarbete med Blykalla kommer att bidra till att öka deras möjligheter inom maritima tillämpningar”, säger Juha Koskela, global chef för ABB:s division Marine & Ports. “Nästa generations SMR:er kommer att möjliggöra innovativa fartygsdesigner som kan bidra till att minska utsläppen jämfört med fartyg som drivs med kolbaserade bränslen. Vi är stolta över att samarbeta med Blykalla i vad som representerar ett viktigt steg på sjöfartens resa mot minskade koldioxidutsläpp.”
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet
-
Analys3 veckor sedan
Brent sideways on sanctions and peace talks
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om koppar, kaffe och spannmål
-
Nyheter3 veckor sedan
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst
-
Analys3 veckor sedan
Brent edges higher as India–Russia oil trade draws U.S. ire and Powell takes the stage at Jackson Hole
-
Nyheter2 veckor sedan
Mahvie Minerals är verksamt i guldrikt område i Finland
-
Analys2 veckor sedan
Increasing risk that OPEC+ will unwind the last 1.65 mb/d of cuts when they meet on 7 September