Nyheter
Är guldtjuren på väg till nya betesmarker? (Del 2)
Den här artikeln fortsätter på samma tema som vår första artikel i serien där vi besvarar skeptikernas vanligaste frågor och argument mot guldet som investeringsalternativ.
Guldkritiker: Vad mer talar för att guldet inte är i en bubbla?
Guldcentralen: Först bör vi beakta varifrån tänket bakom ett s.k. högt guldpris kommer ifrån. Det vankas monetarism när det påstås att guldet bara skulle vara värt vad köparna själva är villiga att betala för det. Guldpriset kan vara i en bubbla, men inte guldet i sig. Således är det inte guldet som är i en bubbla, utan den måttstock vi applicerar på den. Fiatvalutorna har en sårbarhet mot inflationen vilket guldet inte har. Detta gör fiatvalutorna till en bristfällig måttstock för att mäta värdet av beständigare tillgångar.
Att det dessutom går att trycka ut nya pengar i en mycket snabbare takt än vad det går att bryta guld, gör att problemen i långt och mycket hamnar hos fiatvalutorna, inte guldet. Detta förtydligas i och med att fiatvalutorna har en flytande växelkurs och inte har ett värde peggat till något beständigt.
Guldkritiker: Guldets roll är utspelad i historien. Vi behöver inte pegga valutan till något, det är bara primitivt och överflödigt.
Guldcentralen: Den nuvarande krisen är en konstant påminnelse att förtroendet för fiatvalutan är malplacerat. Guld är en överlägsen monetär tillgång i och med att den inte är politiskt kontrollerad; den kan inte tryckas till obegränsade mängder för att skapa ohållbar tillväxt och den kan inte åläggas räntor för att manipulera marknader i syfte att främja en politisk agenda. Guldet har inte en nationell tillhörighet och är därför en globalt uppskattad tillgång, framförallt som en valutareserv.
Och primitivt vore snarare att tapetsera med sedlar för att tapeter blivit för dyra; jämför med det faktum att guld aldrig någonsin hamnat i den situationen. Källa: Wikipedia.
Guldkritiker: Man kan göra mynt av många olika metaller, det behöver inte för det betyda att metallen i sig är pengar. Det görs mynt av koppar också, men inte är koppar pengar för det. Det har också funnits tider då guld används för att backa upp värdet på de pengar som är i omlopp, men det betyder inte heller att guldet i sig är pengar.
Guldcentralen: Det är viktigt att separera pengar och valuta som begrepp. De är synonyma, men har något skilda betydelser. Guld är en valuta, men av naturliga skäl kan den inte axla rollen som pengar, men är likväl en nära referens för att mäta upp värde (pengar) tack vare sin beständiga natur och mångsidiga applikation som investeringsobjekt, industrimetall och ornamental smyckesvara.
I och med att pengar idag är sårbart mot inflation och devalvering har pengar i sig självt blivit allt mindre idealt för att representera värde. I 1913 års termer är 1 USD värd 3 cent idag, samtidigt som guld ökat i värde närmare 80 gånger, från 20 USD per uns till dagens cirka 1600 USD per uns.
Guldskeptiker: På det resonemanget kan man väl lika gärna köpa silver istället, det är också beständigt och betydligt billigare.
Guldcentralen: Silver har en annan status som monetär handelsvara än guld. Guld används som valutareserv, det gör inte silver.
Detta har historiska och praktiska orsaker och det finns inget som talar för att finansiella aktörer kommer börja fylla stora valv med silvertillgångar istället. Guld tar mindre plats och dess exklusivitet är djupt rotat inom oss alla. Dessa rötter går däremot inte lika djupt för silvret. Därmed inte sagt att silver inte är en bra investering, framtiden ljus ut även för den metallen.
Mindre än 1% av världens tillgångar är idag allokerat i guld. Under den förra bullmarknaden i slutet av 70-talet, var 5% av världens tillgångar allokerat i guld. För att stiga 4% skulle detta kräva 170 ton guld, vilket motsvarar cirka 70 års guldproduktion.
Guldskeptiker: Borde inte guld ha stigit i takt med att Eurozon-krisen intensifierats? Istället har guldet tappat över 20% från augusti förra året. Betyder detta att guldet håller på att tappa sin status som ett safe haven för investerare?
Guldcentralen: Att dra sådana slutsatser på grund av en sannolikt tillfällig prisrekyl känns ganska förhastat. För att täcka de enorma budgetunderskotten finns inga andra lösningar än att spika den låga räntan och köra pengapressarna på högvarv. Det finns inget som talar för att ECB, BoE och Fed kommer att göra motsatsen. Nyligen har kostsamma åtgärder inrättats för Spaniens banksystem och Fed har kommunicerat att nya köp av stadsobligationer är att vänta i någon form, även om Q3 verkar dröja.
Guldskeptiker: Guldförespråkare verkar glömma bort risken för deflation, vilket skulle krossa guldet totalt. Med räntorna nere på noll finns det inte mycket vi kan göra om deflationen skulle bli ett faktum.
Guldcentralen: Deflation är inget hot mot vare sig guldet eller någon annan beständig tillgång. Om vi skulle hamna i ett deflationsscenario skulle guldpriset bara spegla den värdeförändring som sker i valutorna. Vi glömmer allt som oftast att guldet i sig självt bara är en monetär febertermometer och någon egentlig värdeförändring hos guldet är ingen direkt orsaksföljd vid vare sig ett inflations- eller deflationsscenario. Om guldpriset till exempel skulle falla till 500 USD/uns i en deflation, så kan vi fortfarande köpa lika mycket för det priset som tidigare, allt annat lika.
Slutligen vill vi visa hur centralbanker agerat över tid:
Centralbanker har de senaste åren gått från nettosäljare till nettoköpare av guldet. Kanske börjar de inse vikten av att ackumulera guld som trygghet när fiatvalutorna svajar alltmer i ett ifrågasatt ekonomiskt system som bygger på oändlig skuldsättning och tillväxt. Kommer systemet att hålla i längden?
Slutligen vill vi än en gång upprepa vårt mantra. En investering i guld är inte i första hand kopplat till en idé om att bli rik; utan som ett skydd mot att förlora sina tillgångar i tider av desperata ekonomiska åtgärder där hyperinflationen hägrar i horisonten. Småspararen har fortfarande makten att skydda sina tillgångar från att tappa värde, trots makthavarnas hänsynslösa penningpolitik. Detta är en roll som guldet axlat i alla tider och kulturer, något vi ser som oföränderligt, i likhet med guldets fysiska egenskaper.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
En framträdande del av Donald Trumps kampanj har varit drill baby drill-politik för olja. Hittills har dock inte hans vinst i presidentvalet gett någon prissignal för oljan. USA producerar redan rekordmycket olja och det är oklart om oljebolagen verkligen vill producera mer eftersom kostnaderna stiger när man försöker maximera produktionen. Ännu så länge spelar Kinas efterfrågan och OPECs produktion mer oljepriset än att USAs tillträdande president vill öka USAs produktion. Nordea-analytikern Thina Saltvedt kommenterar.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter2 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden